Page 86 - Våra rötter

* Lars Erikssons trediedel wid Norr Hörende till Germund Ersson för 3 skep stångjärn 3:e upbud

Den 7 och 8 juni 1671 hölts laga ting (Västmanland, volym 20, sid 411)

* Angaf Germund Eriksson i Norr Hörende det honom låtit citera Örbäcksborna fördel dermed wålla och emot Cronans befallning 

   förbud hafva åverkat och borttagit för denna kåhlmila med mehra. Örbäcksborna woro nu intet tillstädes derför avsades att de

   skola stämmas till nästa ting.

Hvilket skall den nyoppsate rösegång emellan Örbäck och Norr Hörende justeras med Röör eller sydsidan och der då pröfvas emot förbudet hafva åwerkat Hörende skog efter rögången skola de sådant betala.

* sid 412 Kom för rätten Pehr Nielsson i Backa jämte sin svärmoder Johanna Giermundsdotter och klandrade det upbud på ½ öre

   Hvarföre Germund Eriksson i Norr Hörende skulle hava betalt sin broder Lars Eriksson som sängliggande woro i Wästerås för 

   någon beskyllning mot sin moders bemälte Johanna Germundsdotter till 3 skepp stångjärn med begäran att Germund måtte be-

   visa huru och till hwem han samma järn betalt hafver. Emedan modern med barnen böra honom ärva förutom ½ öres hon eljest

   där äger. Der emot upviste Germund Eriksson länsman Lars Matsson attest att han köpte 3 skepp stångjärn i Prästhyttan som 

   stod i hans mangård, hans broder Lars Eriksson tillhanda i 3 års tid emedhan han satt i fängelse och det järnet tog sedan crono-

Efter hållen Ransakning emellan Germund Eriksson i Hörende och hans Båhlbo hu Abluna, om en gammal ängsbrätta uti Sadetzänghen höllt rätten skiäligt det den ällsta Brätta sin mäst uthi en rätt linea sigh sträcker, blifver skild med röjningarna emellan widh bemälte Sadetzängen och den som icke låter sig der att nöja. Då byte Parterna tillbaka.

Lars Eriksson f omkr 1610/1615 död före 1671 möjligen i Västerås. Barnlös.

Se protkoll under Johanna Jermundsdotter

    f 22 apr 1649 Sara Josephsdr                 T: Ol. Matsson ib, hu Anna Tidiksdr ib.

    f 28 okt 1651 Erik Josephsson                 T: Anders Jöransson i Salbo, hu Sara, Jacobs på Lundberg

    f 5 mar 1654 Anders Josephsson            T: Bertholts Petri Sacullane, hu Margareta i Wåla i Stabäck

    f 4 mar 1655 Brita Josephsdr                  T: Germund i Norr Hörende, Jacobs hu i Lindbäck

    f 27 feb 1658 Margareta Josephsdr         T: Germund Eriksson med hu i Norr Hörende

    f 26 dec 1660 Brita Josephsdr                 T: Per Nilsson i Högfors, Olof Hanssons hu Brita i Hästbäck

    f 21 sep 1663 Kirsten Josephsdr              T: Olof Hansson och hans hu i Hästbäck

    f 31 dec 1666 Elisabeth Josephsdr           T: Germund i Hörende, hu Anna, S Tidiks i Hästbäck

    f 10 okt 1669 Clara Josephsdr                 T: Mats Nilsson i Nyhyttan, Mats Anderssons hu i Hästbäck

DB 23 nov avled och den 6 dec 1708 begrovs i Carbenning socken: Salige hustru Clara Eriksdotter i Hästbäck född i Norr Hörende ...mässotiden af echta säng, Christeliga och Gudfruktliga föräldrar. Kunde färdigt läsa i bok och göra vackert besked om sin Christendom. Wistades stadigt hemma hos sina k. föräldrar till thess hon blef sina 24 år gammal, då hon kom i Echtenskap med sin i lifstiden k Make och man Joseph Tidiksson i Hästbäck. Left med honom som kärligast tillsammans uti samfält 59 år och aflat 10 barn, 3 söner och 7 döttrar af hwilka 1 son och 5 döttrar ännu lefva. Afsomande av ålderdomssvaghet stilla 84 år gammal.

Barn i 1:a giftet: Johan Germundsson, Olof Germundsson, Johanna Jermundsdotter, Malin Jermundsdotter, Lars Germundsson.

Barn i 2:a giftet: Anders Persson samt ytterliggare en son okänd till namnet avliden före 26 februari 1645 enligt laga ting i gamla Norberg den 22 juni 1647, Örebro, volym 14 sid 623.

Den 16 september 1639 höllts laga ting medh allmogen af gambla Norberg, Wästerwåla och Fernebo fierding (Örebro, Volym 6 sid 127) * Oluf Germundsson, Johan Germundsson i Livsdal och theras syster hu Johanna i Hörende gjorde sig emellan ett vänligt och broderligt jordskifte i så måtto och bemälte Olof och Johan uplät henne en trediedelpart i Wästerby undantagit en trediepart i trädgårdstompten som stå för två skeppspund stångjärn och när bemälte hustru Johanna dhe två skeppunden stångjärn betalar så får hon dän tredieparten medh och Johan uplät hu Johanna sin hustrus del i Norr Hörende för hennes del i Lifsdal efter sin item lotter. [Johan Germundsson är gift år 1626 med Karin Hansdotter. Efter johans död 7 jan 1649 i Lifsdal gifter Karin om sig den 10 feb 1650 med Nils Isaksson som avlider den 2 juli 1684 i Lifsdal. Karin Hansdr, vigd ~1644 är dotter till Hans Holstensson i Vad, Söderbärke socken Olofsson. Nils Isaksson är bror till Mats Isaksson i Lifsdal, Västerfärnebo, söner till Isak.

Den 22 juni 1647 laga ting i Gambla Norberg (Örebro, Volym 14 sid 623)

Upbud någon iord i Livsdal 3:e gång.

* Olof Germundsson i Lifsdal uthi Norbergs socken inladhe i Rätten ett kiöpebref daterat Lifsdal den 26 februari 1645 af innehåldt, och uplåtit sine halfbröder Olof och Johan Germundsson bemälte Lifsdal all den jord som han efter sine salige föräldrar och salige brodher tillfallen ähr, för stångiern siuttio 6 skepp hwilka 76 skepp han tillstodh och bekändhe sigh till fullo upburit och annammat hafuer. Och efter bemälte jordh har broderligt och bundhin och lagstånden ty äskade han derpå härads fasta hwilket och honom bewilliat blef.

Den 24 november 1647 laga ting i Gambla Norberg, Wåla och Fernebo fierding (Örebro, Volym 14, sid 650)

* Samma dag blef Olof Germundssons fastebref på den del Olof och Johan Germundsson hade köpt af Anders Pärsson för 76 skepp stångeiern upläst och färseglat.

Tidika och Joseph Tidiksson för s. (Allt som står – troligen sakfälda för något)

Den 28 jan 1642 hölls laga ting i gambla norbergs bergslag (Västmanland,Volym 3 sid 376)

Såframt Olof Germundsson i Lifsdal äger en tredjepart uti Hemmanet altså bör han och hafva en tredjedel part i strömmen och smedian …

Den 26 april 1648 laga ting i Gambla Norberg, Wåla och Färnebo fierding (Kopparberg, Volym 3 sid 668)

* Olof Germundsson i Lifsdal tilltalte en ung dräng benämnd Matts Larsson som nu tienar i profossen Andhers Näbb för dhet han för tre åhr sedan hade låtit witja ett rykte på hans dotter dhet han henne Karin Olofsdotter har besudlat hwid … undhet för kätia hadhe. den 2 september 1646 och förmedels Karins nekande till denna gärning ej sked. Detta mål och ärendet nu före Nämbdemän företogs med flit Ransakades och afhördes och emedhan såsom han henne icke kunde medh det ringaste skäl eller liknelse öfvertyga uthan han hafuer och sigh på dess emellan innevarande ting försäkrat att uthwarot och inte saken som wederbörande warit och utfört….

Den 23 jan 1640 hölts laga ting i Färnebo socken (Södermanland, volym 4, sid 91)

* 1 öre i Norr Hörende upbudet 1:a gången

* Nämnden berättade och vittnade att Fårsby i Fernebo socken var för 2 år sedan upbudit och lagståndet efter St:s Anders Olofs-sons rådman i Västerås köpebrev daterat den 29 maj 1636 till Olof Germundsson i Lifsdal och Norberg socken der om han allenast på – 4 öresland fasta begärde, emedan Erik i Hörende – 2 öresland och samma hemman uti förbytt jord innehade. Och eftersom ingen i medlertid ej heller nu derpå klander gjorde blef honom fastebrev på 4 öresland beviljat och ingen herpå vidare klander för Olof och hans arfvingar, efter Anders Olofsson det ifrån sig och sine födde som ofödde försålt hade, dock med förord om han sålde uthur börden, skulle Anders Olofsson eller hans arfvingar hembudas.

* Noch blef avsagt att bemälte Olof Germundsson i Livsdal skall behålla och bruka uti 2 år den tredjedel uti hagen som hans svåger Erik i Hörende så länge brukat hafver, emedan Olofs 2 skepp stångjern till Anders Olofsson på hemmanet betalte, borta hafva varit.

Den 7 maj 1645 hölts laga ting i Färnebo socken (Volym 12 i Örebro län)

* Gaf tillkänna hustru Johanna Jermundsdotter i Norr Hörende och Färnebo socken hurusom hennes kötslige son, ogift, Lars Eriks-son, nu på sina 30 och några åhr, hafwer henne skiält, som han ofta gjort, för hora. Hvarför han hafver bedit henne sigh befria sedhan förliden höst medh flera försmedelser han talar om sin salige fader som hon kan tänika honom af ovett och huvudsvaghet ifrån bemälte hööst sådant sagt hafva då hon detta först förnam. Härtill Lars Eriksson nu svarade och badh sin moder bemälte hustru Johanna sig befria efter han af åtskilliga blifwer skäld för horunge härom han nu någre uppräknade i Färnebo socken vilka personer, Olof och Anders Knutsson i Forss, medh flere nekade sig sådanat hört eller sagdt hafva honom till förtrytelse utan för-merre honom saken förliden höst hava blifven svagh på huvudet af dedh han i åtskillge arbete både i hyttor och smedior wari hafwer från …..Kom och bemälte Anders nu sadhe fadher hafwer honom illa tracterat, slagit och bundit medhan han liten gosse war hemma och fadher, sådant icke wara faderliga gerningar. Detta ährende upsattes till nästa tingh och Lars blifwer någon tidh i fängelse till Landshöfdingens wälborne Johan Bärendes ect för frågor att i …. tidh och förminnas kan huru hans sinneswäl och om någon honom förwist hafwer dedh han angifver.

Den 21 och 22 januari 1647 Laga ting i Wästerfärnebo (Örebro, Volym 14, sid 573)

* Lars Eriksson, ogift person i Norr Hörende och Färnebo socken sedhan en, som i förledet åhr af Cnut Ericksson i Larsiö och Anders Cnutsson i Forss hafuer för tre åhr sedan nästkommande hööst kallat honom vid horunge här i sockhenstugan, tå Kiällwast i Lifsdal skulle resa til Kyrkdagen till wilket salige Oluf Joensson i Forss, Per Larsson i Wästerby och Mats Andersson i Hälleby.

Nämbdemän och flera af allmogen som tillstädes woro och komme uthur kyrkian om en Söndagh alldeles nekhade at icke något tall om Lars Eriksson waret hafua som han nu säger. Dedt dhe medh edh hålla willia efter han sådant sigh inbilla af förstämdh swag-het. Dock ähr han icke rasande. Så som han af ungdomen hafwa arbetat i Hammarsmedhior och wistas hos Eldar. Sedan berät-tade hans moder hustru Johanna Germundsson i Norr Hörende ähn gammal hustru, at för 3 åhr sedan .. förleden Winter tå han kom uthur en kohlmila i skogen begynte han först ... detta taal och sadhe för en gammal torpare Hans Olufsson i Fallnäs om .. ähr . 30 åhr hoos fader och wist icke för sigh wara hoorunge bordhe han icke hafua i .. åhrligen 2 skepp stångierna. Och om juule-dagen der efter han åkte ifrå Kyrkan födh han på släden och klappadhe henne medh handen på jufwredet sägandes, modher ähre i hoora och andre daag Juul war han der hemma lika som rasandhe så at hon icke tordhe wara inne i huusen.

Dersider här föreläger badh han sin modher Hustru Johanna beswäria sigh icke wara hoora emedan han kallas hoorunghe. Här till allmogen sadhe att dedh ähr ingen sannigh Lars säger at han ähr af oächta sängh födder, fadern hennes man och härkommne ..Echtenskap såsom dhen icke annat wergeligt ähr öfwer 30 åhr sedan som och gifves henne witnesbördh om ähra och huslighet, både i ungdomen och åldriga dagar. Sedan och sadhe Cnut i Larsiöö och Anders ...skap at dhe icke hafua tänkt och mycket mindre kallat Lars Eriksson som han nu föregifwer.

Resolution: Dessa åboende uppsattes till nästa ting att förminnas kan om Lars blifwer något begär till sig föståndh … han hålhas kan för af wite efter lag heller icke.

Den 26 november 1647 laga ting i Wästerfärnebo (Örebro, Volym 14, sid 582)

* Afsades att efter såsom Oluf Joensson i Forss och Matts Andersson i Hällby nembdemän bekände nu som tillförende nästa 21 juni sigh alldrigh hördt hafua Cnut Eriksson i Larsiöö och Anders Cnutsson ibidem kalla Lars Eriksson i Norr Hörende hoorunghe. Derförr ware dhe fria bemälte Lars Erikssons [R4562] förkunnige taal och der han förnimmas ej annorledes sigh ställa an förre uthan blifwer i samma taal om sin moder så skall han härnäst tingföras och om hans taal dömas.

Laga ting den 16 maj 1650 i Wästerfärnebo (Volym 8, Västmanland, sid 552)

* Lars Eriksson i Norr Hörende som är 30 år gammal som går och arbetar i Bergslagen begärdhe nu som widh förra tinget att Cnut Ericksson i Larsiöö och sonen Anders Cnutsson i Forss måge giöra Edh att dhe inte hafua kallat honom hoorunghe, sammaledes och Oluf Joensson i Forss, Mats Andersson i Hälleby och Anders Jöransson i Sahlbo måge swäria sigh icke hafua hördt sådana ordh sägas af Cnut Ericksson att han Lars Eriksson må bekomma sigh fädernas arf: Alltså framtogs nu bemälte Cnut Ericksson och efter aflagdh Edh medh hand på book, sadhe, at han icke någon tidh hafuer kallat eller nempt Lars Ericksson någon hoorunge, mycket mindre hafuer han warit här i sochenstugan tillstädes den gångh som Lars Ericksson säger sådant skall wara talat.

Härtill bemälte Lars nu straxt sadhe, at Cnut Ericksson icke swor, uthan badh sigh Gudh till hielp: Men han will större swärija: Tillfördenskull sadhe häradsnembd, att dhe på sin förre aflagde nembdemäns Edh, hålla Cnut Ericksson Edh wara sann och icke osann, deh således hålla dhe icke nödigt wara, at dhe andra företaldeh witnen, som och nembdemän ähre och sittia uthi rätten icke nogon Edh afläggia, ej heller Anders Cnutsson emedhan deh neka at sigh hördt hafua, at Cnut Ericksson och Anders hafua sagdh sådana ordh, uthan Lars wet icke hwad han säger. Härmedh och Lars Ericksson sadhe nogh Edh wara giordh. Sedan och berättade Lars Erickssons modher Johanna at han Lars sedhan fadern Erick Larssons dödh blef för sex åhr sedhan hafuar bekom-mit sine fäderne arf i lösören som godhe män hafua honom tilldelt, men något kan han hafua lånt sin fadher, medhan han Lars hemma warit hafuer, theröfwer han låter illa, efter han sådant icke bekommen, sägandes sigh wara hoorunghe, eller modern måste sigh befria, eller hon ähr en hoora. Det ähr inge witnen, som thet taal hört hafua, uthan han Lars Ericksson nu likwäl består the ordh, at modern sigh befriar, at han får arfwet och sine penningar och Jern. Men hustru Johanna hafuer af sochnemännen godt beröm om sin ährlige och wähtige lefwerne och hafuar aflat sex barn med sin man Erick Larsson i Echtenskapet, och han Lars ähr den tredie sonen, der hon nu bedher före icke må dömas uthan upsättias detta ährende till nästa tingh så domen skiutas i Öfwerhetens händer.

Sedan befans nu Lars Eriksson hafua försträckt och lånt sina föräldrar 22 daler 16 öre kopparmynt och .. skepp 8 ¼ …. stångiern häraf modren hustru Johanna böör betala en 1/3 deel nembligen 7 daler 16 öre kopparmynt och en 9 1/3 .. stångeiern, sedan betalar alla barnen 15 daler och 18 2/3 .. järn … blifwer Lars broder bemälte Germundh skyldigh till Lars ½ skepp. iern för en hallf koo, som kom på Lars lott fädernes arf.

Item tuu åhes gammal tunna, härmedh Lars sigh sadhe wara tillfreds och godhe män skola om hemmanets bruuk och besittningh iemka och dela emellan modhren och barnen, der Lars kan på sin iordhlott besitta blifua.

25 och 26 februari 1651 laga ting i Wästerfernebo (Kopparberg volym 4 sid 651)

* Gaf tillkänna hustru Johanna Germundsdotter i Söderhörende och Färnebo socken hurusåsom hennes son ogift Lars Eriksson hafuer försmädat henne uthi förledhen hööst som tillförendhe, då hon wille lefwerera honom nogot stångiern, som honom medh arf tillkom efter hans salige fader Erik Larsson, at han hafuer sagd, taghe fanen det järn och du brinner derpå i hälfwete din hora, som hafuer mördat två barn, medh annan bannskap och försmädelse, som han i förre ähwer henne tillwitt och beskyllt hafwer, häröfwer hon nu nödgas klaga.

Häremot sadhe sonen Lars Eriksson, at han wille icke så emottagha sin moders jern för ähn han skulle och bekomma af sina syskon dhet jern och penningar som honom tillkommer efter fadern Erick Larsson som han Lars nu angaf sigh i barndomem wara illa slagen af fadern. Sedhan och hålla nu modern och hans syskon ihop modh honom och föregaf han sigh för ett åhr sedan haf-wer hördt af hustru Kirsten i Häste och Norberg socken berättas din modher hafuer wist giordt af medh en eller tuu barn, om dhe icke äher tre medhan hon hustru Johanna bodde i Lifsdal i gamble Norbergh, dock hafuer han icke frågat huru långh tidh sedhan och på hwad rum sådant skall wara skeddt. Men hon hustru Johanna säger nu sigh öfwer 40 år sedhan hafua boddt i bemälte Norbergh, therpå hon hafuer kapellanens herr Johan Frederic nu på stunden ankommne witnesbördh skrifteligen om hustru Kirs-tens i Häste bekännelse at hon aldrig hafuer hördt nogon menniska talat sådant, mycket mindre hon skulle tänkia eller säja om hustru Johanna thet rychte, therpå hon Edh will giöra. Men nu i denna hastighet såsom och för ållderdoms skull kan hon icke komma hit till Tingsrätten at witna thet samma och Färnebo medh Norberghs sockenmän, som nu tillstädes ähre, säga och gifua hustru Johanna godt beröm om lefwerne och umgänge.

Ähn mera sadhe sonen Lars Eriksson at för en 20 åhr sedhan widh pass, medhan han war ungh drängh hafwer en gift man bemäl-te Gråss Per i Nytnääs i Färnebo socken som för fem eller sex åhr sedhan ähr dödh om en hälg eller Söndagh lägat i Sängh medh hans modher hustru Johanna medhan hennes man Erick Larsson lefdhe, bemälte Lars fadher och tå dref hon först Lars uhtur stug-hun och ladhe hakan på dörren och Gråss Per och hustru Johanna woro allena i stughun likwäl straxt går han efter sin syster Saras begäran thet hon nu nekar till åt stughudören ifrå stallgården och stödter på samma döör, så at modren måge dhen uplåta men Per lågh qwar i sängen thädhan hon hustru Johanna och kom här äfwer och Lars nu bekkänner sigh hafua uthanför dören hört Gråss Per säja till hustru Johanna gack hädhan ifrån mig lägg haken af dörren heller iagh skiär ihiäl migh och tå Lars inkom i stug-hun sadhe Per nu rådher du om beggies wår lif, dok sågh han Lars sin modher hustru Johanna och Gråss Per ingen otucht eller gierningsh bedrifua. Ännu mera berättadhe sonens Lars at för 25 åhr sedan widh pass hafuer en gift man bemälte Matts finne i wasbo i fernebo socken waret uthi källaren i hörende hemma i gården medhan fadhern Erick Larsson lefde, ther han Matts först medh handen togh up under hennes kiortell och then modren tå sadhe nogh märker tu wäl om du duger så giöra dhermedh hon wiste sonen Lars in i stughun efter en syl at uplåta snirkesholet på tunnan men när han Lars kom tillbaka igen war kiällardörren igenstängd och dhe bådhe låghe bakför dörren och tå Lars fick up låset stiger finnen Matts up och hustru Johanna lågh qwar på gållfwet när han inkom uthi källaren. Häraf Lars hafwuer misstankar dhem hafua bedrifwet hoor , såsom länsman Lars Mattsson i Hällby, Oluf Joensson i Fors medh mångha andra af sochnemännen i Färnebo nu wiste berätta att förledhen St: Thomae dagh för jul då Lars Eriksson skulle hafwas i kistan och fängelse så kalladhe han sin modher hustru Johanna en hoora och barnamörderska mera hadhe nu Lars icke säja emot sin modher ej heller war Matts finne nu tillstädes uthan Lars sadhe at has moderbroder Oluf Jermundssons hustru Anna [R4387] i Lifsdal hafuer för några åhr sedhan undsagdt honom dherefter sedhan blef han såår på sina knää och hon således hafuer brukat trolldom, men Lars hadhe nu i en linnekluut, fugelfiäder, korpsten och fnöske medh andra partsdelar som honom blefwo nu ifråntaghne.

Sedhan och togh kyrkioherden mester Nils Pryts henne hustru Johanna afsides och förhörde henne om hon nogon sådan gierningh som Lars sonen beskyller henne för, skall hafua begånget? Härtill hon hafuer nekat såsom och och nu inför rätten nekar och säger sigh icke nogon sådan gierningh bedrifwet hafua och will till nästa ting hafua sin gamble grannqwinna och godh follk som skola henne för denne Lars beskyllning befria, såsom grannar och mågrarna nu gifua henne godt witnesbördh såsom och hustru Johan-nas dotter hustru Karin och hustru Margreta sampt sonen Jermund säja nu deras gambla modher wara fri för Lars tillwitelse.

Allfördenskull upsattes denna sak till nästa tingh och hustru Kirsten i häste kan komma tillstädes medh Matts finne emedhan tillförendehe dessa personer icke nampngifne ähre af Lars Eriksson.

Den 26 juni 1651 hölts laga ting i Wästerfärnebo (Kopparberg Volym 4 sid 670)

* Förhördes återigen Lars Eriksson som ähr öfwer sina 30 åhr gammal förre angifna beskyllningar emot sin gambla modher hustru Johanna them han ännu består och säger sigh hafua seddh Matts finnes ”Salva revezentia” hemligh tingh tå han Lars kom in i kiällaren och Matts Finne stegh up och hustru Johanna lagh qwar på gollfet, men hon nekar alldeles nu som förr till någon sådan gierningh och hafuer witnesbörd hon bifogat ifrån Norbergs församlingh andre kyrkioherden herr Samuels Olai egen handh om hennes lewerne. Sammanledes säger och bemälte Matts Finne en gammal man at han hafuer fuller får många åhr sedhan arbetat och laggat kiärl åt hustru Johanna och hennes man, men nekar sigh nogon sådan gierningh medh hene bedrifwit, icke heller waret i kiällaren medh hustru Johanna, ty heller ähr något witne som dhem ensligh tillsammans funnit hafuer.

Sedhan berättade nu bergsmästaren wälaktade Peder Jönsson och hustru Kirstin i Häste för ålderdom skull kan icke komma hit till tinghet uthan hon i sanningh för honom bemälte Per Jönsson bekändh hafuer at hon aldrigh hafuer haft sådant taal medh Lars Eriksson then icke mere är en gångh hoss henna waret hafuer för ett åhr sedan tå hon efter Lars begäran gaf honom maat såsom hon hafuer icke warit i umgänge medh hustru Johanna uthan likwäl hördt talas wäl om henne såsom och medh gråtande tårar och högh Edh giorde hustru Kirstein i Häste denne bekännelse i Norbärgh nu nästförledne Pingesdag at hon alldrigh hafuer sådant talat medh Lars ej heller weet sådan gierningh medh hans moder hustru Johanna. Sammaledes och berätta nu åldrige män och qwinnor i Färnebo socken om hennes ährlige lefwerne dok ähr hennes feel at hon ällskar brännwinsdrickande. Änmera sadhe nu sonen Lars Eriksson at hans moderbroder Olof Germundsson i Lifsdal som nu icke tillstädes ähr skall hafua sagdt at hustru Johanna hafuer och lägat medh sin broder Lars Jermundsson som för en 30 åhr sedhan ähr dödh blifwen men hon nekar och till denna gierning.

Sedhan berättade nu salig Per Erikssons hustru Kirsten uhti … at hon alldrigh förnam nogot otuchtigt umgänge medh sin man be-nämnte Per och hustru Johanna. Nu än mer till sanningens bekännelse blef hustru Johanna särskillt förmanat af kyrkoherden i Färnebo mäster Nils Prytz och kappelannen herr Hans Matthie men hon stadigt nekar till nogon sådan gierningh som sonen Lars angifwet hafuer. Therpå hon will annamma Herrens högwärdige Nattwardh och döö.

Alltså ställtes detta uthrande till Häradsnämd som således dömde. Det oansedt modern hustru Johanna medh allmogen i Färnebo hafua hållet Lars Ericksson waret hufwudswagh, som det nu förnimmes icke wara afwita, uthan han uthi förre åhren anno 1647 den 21 juli och Anno 1650 den 16 maj som domböckerna wisa budit sin gambla moder bemälte hustru Johanna befria sigh icke wara hoora, såsom han och andra ährlige män hafuer beskyllt skulle honom haufva kallat hoorunghe. Therföre dhe sigh lagligen befriat hafua, och således nu angifwer sigh icke wäl och allt richtigt hafua bekommit sig fäderne lösöre arf thet likwäl godhe män hafua honom tilldeelt, såsom och till föräldrarna lånte penningar om 22 daler 16 öre kopparmynt och ett skeppund stångiern medh arfiorder står honom tillhanda. Och han sedermera nu angifwer sin moder för barnamordh och twenne dubbelt hoor medh mera som för bemälte ähr likwäl kundhe häradsnembd icke påläggia hustru Johanna Edh och wärjomål för dessa tillwitelser uthan hon nu för gierningar befrias af häradsnembd, emedan såsom hustru Kirsten i Häste nekar sig sådan om barnamordh sagdt hafua icke heller nogon wittne eller skiäl finnes om dubbelt hoors grofwa beskullningar såsom och hon sådan gierningh för prästerskapet och tingsrätten alldeles nekar, Ty heller Lars hafuer sin moder sielfwa giärningen funnet uthan hon hafver godh witnesbördh om sitt lefwerne oansedt hon äfwen dricka något brännwin.

Alltfördenskull häradsnembd kunde icke befria Lars Erikssons lif och således dömdes han Exod 21 (=2:a Mosebok) och Leviti 20 cap (=3:e Mosebok) emedhan han hafua angifwit sin gambla moder för åtskillge högmål och lifssanker thetta han icke kan henne öfwertyga. Detta ställes till den högloglige konungsliga hofrätts resolution och widare förklaring.

Den 5 maj 1659 laga ting med allmogen i Wånga tingslag och Westerfärnebo (Volym 13 Västmanland sid 696 (38))

Johan Nilsson uthi Kärbodh kienness .. att betala för en Koo till hu Johanna Germundsdotter efter han ingen skiäl hade dedh att af Johan fordra.

Germund, Germundh Ericksson i Nohr Hörende som hafwer betalt efter sin salige faders gield (= skuld) 54... kmt för sigh och sina 4 systrar hwarför skall hwar syster gifwa till honom hwar 9 … 2½ öre kmt och sedan hafwa lika del i jorden efter qvota.

Västerbergslagen Laga ting i Norberg den 15 augusti 1659 A1:2 folio 226

Oppå Lars Erikssons beswär emot hustru Kirsten Esbiörnsdotter i byn (gift med Erik Danielsson) om en brodersdel betalning i Esbiörns hemman, befans efter uthransakning att hans farbröder skulle giffva honom tillbakaför sin del (se sid 124 för släktskap). Nembligen:              Olof Germundsson stångejern 1 á .20

18 sep 1671 Laga ting (Västmanland, volym 20, sid 416)

* Framsteg för rätten Germund Erssons änka i Hörende med sin Båhlbo dersammastädes kiärandhe till Per Halwarsson i Delia torp som oskyldh nu på några årstid hafva på Hörendes ägor giordt dem stort intrångh, med intaghor och annat slikt och dhet sedan sig till handa skattelagdt för 1/8 dehl wilket hennes Greflige nådhes betiente sedersmehra hafua jordebooken infört för ¾ dehll med begäran att efter Pehr Halworsson och hans svärfar Mårten Larsson som först allenast fick lof der byggia en backstuga wid Lång-sjö, andan att metha och icke är bördigt till någon jord måtte flytta dherifrån och dher Torpet skulle änteligen skatta 1/3 dahler ware jordägarna närmast sin jordh siälva behålla och efter lägligheten skatta.

Deremot Per Halworsson inwände sägandes sig nu är 20 års tid hafva der botd elliest och der stort arbete nederlagt derföre för-modar han nu kunna samma torp åtnjuta.

Dertill Germund med de andre jordägarna i Hörende swarade, att Per Halworsson hafva utan deras lof och minne en stor del röjt uthom sin gamble intago. Och elliest kunna der intet missta sin jord för hans ringaste skull. Uthan påstå att Per Halworsson heller hans Swärfader som jorden sig olagligen inkräktat hafver måtte nu flytta der ifrån, hwad skatten anbelangar willia de som jordäg-are är derföre swara. Hvad oppå förklaradre sig nembden och höllo skiälight wara att dher Pehr Halworsson icke kan förlika sig med jordägarna till nästa winterting heller sommar ting så skall en mätning och iämkning ske grannarna emellan i Hörende på uthmarken och när då prövas under vilkens hand Delia Torpet kommer antinghen till der 2 öres heller de 6 sedhan stånde Per Halwarsson fritt sig med jordäganden om besittningsrätten att förena der han gitter Till synings och mättningsmän förordnades hafa nembd med lensman.

Dito Twisten emellan Germund Ersson i Norr Hörende wardhe och Mats Ersson i Prästhyttan om en ängsbrätta och gärdesgård i Sidahlsängen uppskiutas till Ransaknings och mättningen sker på Nohr Hörende ägor.

Dito Blef afsagt att Mats Ersson i Prästhyttan med sina intressenter skall skatta för Wästerängskierret som han hafver brukt af Westergården i Norr Hörende …. S mynt åhrligen till jordägarna i Norr Hörende.

Den 10 och 11 februari 1673 Laga ting i Västerfärnebo (Västmanland, volym 22, sid 690)

* 3 öre i Norr Hörende i arf, köp och bytesjord till Germund Eriksson 1:a upbud därav är ½ öre sin moders jord bytt till Delintorpet (2:a upbud 29 aug 1673, 3:e upbud 30 jan 1674 med tillägget däraf ½ öree bytesjord i Sörlintorpet)

* Presenterade Germund Ericksson i Norr Hörende en refning och fördelning witterligen grannarna emellan i Norr Hörende uppå deras torp, röjningar och nya intagor hållne den 3 oktober 1672 af länsmann och flera gode män ifrån rätten förordnade sålunda lydande. Därsom wi nu hafva med ref och stång mätt och refwat torpen och röjningarna och kiähl att Wästergården som är 6 öre niuter Orrnäs torp med sina röjningar och intagor Mellangården som och är 6 öre åthnjuter Falnästorp med sina röjningar och intagor allenast …...... benämnd D tages därifrån och lägges till detta torpet som är föringa emot de andra uti mätningen Östre gården som är 6 öre tildelas och mätes Deliatorp ett wärd alt det som der till intagit är, både i åker och ängar samt 2:ne små röjningar som bägge der när intill så frampt icke kan finnas någon röjningsplats i skogen som till Östergården heller Delingtorpet kan intygas, så att de 6 öre får sin fyllnadh emot de andra; Men hwad som är losat på Delin torpet med bruk och annat arbete af dess åbo så skiutes till den lof rätten och goda mäns wärdering att detta sållunda är afhandlat wittna vi med wåra nann härunder af hörende 3 okt 1672 Lars Matsson länsman, Mats Johansson i Hälleby, och Olof Matsson i Wästerby Nämbdemänn

Resolution: Hvilken förra dehlning kändes god och gill.

Den 29 augusti 1673 hölts laga ting i Västerfärnebo (Västmanland, volym 22, sid 700)

* Päder Halfvarssons jord i Delia torpet upbudes för 6½ skepp stångjärns capital med 1.. intresse till Johan Bengtsson Englikeben-ning och nu i skrifvargården boendes efter obligation den 8 aug 1669 1:a upbud (2:a upbud 30 jan 1674) men emedan Germund Ersson i Hörende willia bewisa Per Halfvarsson ingen jord där äger allenast hus och ? upbudes Per Halfvarssons rättighet 2 gången. (Upbud 3:e gången den 31 aug 1674. och såsom.. skepp och 3 lb ähr än obetalt till salige Anders Larssons arf som i första pant-rättighet hafver, Ty skall Johan Bengtsson samma 2 skepp 3 lb betala till Anders Larssons arf och altså upbudas nu Per Halvorssons rättighet uti hus och arbete i Dalia torpet emellan Norr Hörende willia jorden försvara.)

Den 30 januari 1674 hölts laga ting i Västerförenbo (Västmanland, Volym 23 sid 612)

* Tillstod Per Isaksson i Ösby iämbte Germund Ersson i Norr Hörende sin utgivne wittnesskrift 4 okt 1671 och der iämbte sades att Erik Spik tillstod och den räkning som Länsman med domaren underskrifvit hafver och att Spiken tillstod och de 2 skepp 12 lb stångjärn.

Den 28 januari 1675 hölts laga ting i Västerförnebo ( Västmanland, volym 24, sid 589)

* sid 590 Resolverades att Germund Eriksson i Norr Hörende med sina intressenter och medarfvingar skall betala till Olof Andersson i Malmkiärr och Norbergs socken för 12 lb stångjärn som han för några och 20 år sedan emottagit

Den 14, 15 och 16 oktober 1675 hölts laga ting i Västerfärnebo (Västmanland, volym 24, sid 601)

* Beswärade sig en åldrig qvinna hu Johanna i Forsby öfer sin son Germund Eriksson i Norr Hörende för det han skall förhålla henne någon sin aflingsjord som hon med sin salige man Erik Larsson hade der inlöst föruthan sin arfjord 12 penningland, som ifrån Lifsdal och till Norr Hörende förbyt blef. Hvaraf hon fördel hafva begiärandes att son Germund måtte fastebrefvet fram-wisa. När samma bref som opwist blef upplästes så befans det hu Johanna med sin man hade först inköpt en brodersdel till 1 öresland och sedan ½ systerdel 16 penningland som är 30 penningland till-sammans hwaraf han .. 10 penningland aflingsjord hvilken jord Germund bewiste nu wara för detta delte syskonen emellan för faderns. Och derefter hafver han sedan löst sin syskon derföre. Afsades att Germund med sine syskon skola … 10 penningland betala sin åldriga moder till födo och uppe(hälle) som de hafver ärft till. Nämbligen Germund 20 daler kopparmynt. Hans 4 systrar 10 daler hwardera så att summan … 60 daler kopparmynt tilsammans.

* Sid 603 Germund Eriksson i Norr Hörende för sidwördning och olud för rätten sakfälldes att böta 3 ..

* Blef och överklagat och befunnit den pratention som Per Hallfwarsson hafver att fordra för sitt och sitt svärfolks nederlagda arbete i Delia torpet wara wärd till 8 Skepp stångjärn som nämbden en del aftimeras och Germund Eriksson i Norr Hörende med sin båhlbo betala bör men emedan Pehr Halfwarsson säger sig för alt sådant icke wara benögdh utan af högre wärdhe wara ty skohla 4:a gode män sådant widare ransaka och wärdera så hus som arbete med Pers egne omkostna. Emelletidt behåller de halfparten först hvardera i detta år.

Så då gjorde kyrkoherden ehrewördige Nils Pryts arveht på Lars Lars jordedehl till 12 … i Norr Hörende heller så vilken jord som der finnas kan efter uträkning och enkan hu Abbluna brukar till betalning för sin pratention

31 januari och 1 februari 1676 hölts laga ting i Västerfärnebo (Västmanland, volym 25, sid 783)

* Resolverades att Germund Eriksson i Norr Hörende och hans grannhu Abluna Matsdotter ibidem skola efter nämbdens ransakning och gottfinnande betala till Pehr Halwarsson i Dällietorpet för sina hus nederlagde ahrbete och melivation på bemälte Dälliantorpet emedan han ingen jord der äger uti ett för alt 12 skepp stångejärn halfparten till nästkommande Mårtensmässa och den andra halfparten eller .. 6 skepp till kyndersmässa 1677 till Pehr Halfvarssons creditorer. Emedan samma torp till grund och börd kommer Germunds med sin grannhustru hu Ablunda till. Dock så att Germunds systerson Erik Persson som Per Half-warssons måg är och Germund för detta hafver uplåtit att denna skuld betala och behålla så halfva torpets bördsrätt och der-emot betala till mormodern Hu Johanna 4 skepp för ½ öres i byn Norr Hörende Germund tillhanda och der Erick Pehrsson icke sådan kan efterkomma inom medel och år denna tid heller med Germun förlikas så hafver Germund tillstånd att sådan sjielf fullgöra-

Erik Persson i Dellia torpet bötade för oljud 3 …

Barn:    Erik Persson f omkr 1648 i Backa?

Den 10 aug 1673 avled Per Nilsson sonbarn i Backa

Den 17 januari 1720 begrovs Erik Pehrsson i Norr Salbo född af äkta säng i Backa, döpt, gift Anno 24 år gammal med Anna Pärsdotter i Dällian torp med henne warit gift i 48 år. Aflat med henne 9 barn 5 söner och 4 döttrar af vilka 1 son och 3 döttrar sin fader efterleva. Bode i Folkärna församling i 2 år och sedan i Sahletorpet 30 år. Avled 72 år gammal.

Barn:    Per f 23 mar 1674 i Dällian      T: Germund i Norr Hörende, Anders Olossons hu i Ålsvärta

Barn:    Anna Pärsdr

DB Västerfärnebo Den 20 dec 1696 begrovs Per Alvarsson i Dällian. Warit gift i 52 år. Aflat 6 barn 3 söner och 3 döttrar af vilka 2 söner är döda.

Den 1 och 2 september 1684 hölts laga ting i Västerfärnebo (Västmanland, volym 31, sid 138)

* §23 Pär Germundsson i Norr Hörende som emot den föregångne häradssynen av den 14 juli sistledne …..appellerat eller i laga tid under lagmans …. kändes däröfver sacker uti 3 .. smt i …..Sidan skadat – del saknas

* §24 Efter det 44 cap B B L L pliktar Sara Germundsdotter i Norr Hörende 3 .. smt för det hon slagit … derson i Wästerby swin så illa att det d[öde däraf]; Dito betalar Swinet efter mätesmanna med 10 10 .. kmt och söka hustru Anna sitt skad .. igen för den upätna säd han pratenderar hos d.. gerdslagårds tycke bordt stängia hvilket klaga... fält warit och s

De noteras där i mtl åren 1646-1682 och i husförhörslängden Norr Hörende, Västerfärnebo socken från 1690 noteras enklingen Germund Ersson.

DB Västerfärnebo nr 44 den 29 juni 1685 avled Germunds hustru i Norr Hörende. DB Västerfärnebo. Den 1 maj 1698 begrovs Germund Eriksson i Norr Hörende nativ (=född) i Lifsdal, Norberg socken. Blivit gift derifrån lyste i Norr Hörende kyrka med Malin Tidriksdotter varit gift i 45 år och fått en son och en dotter vilka även bägge leva. Ensam man varit i 13 år vie com ..... och död i benskörhet 89 år gammal.   

Till tiden före 1719 års riksdag hade kungamakt, råd och ständer behärskat det politiska livet, ibland gemensamt, ibland med övervikt åt ena eller andra hållet. Den förste som representerade Vangsbro och Norrbo härader i bondeståndet var Johan Mattsson i Ösby, Västerfärnebo som deltog i 1719 års riksdag som var så kort att den kunde samlas omkring trettondagen och vara klar till vinterföret gick bort. Johan Mattsson var född i Hällby 1645 som son till länsmannen Matts Isacksson, bror till vår Nils Isacsson. Johan var före 1719 riksdagsman tre gånger. Han gick i skola i Västerås i 4 år och blev vid 30 års ålder nämndeman och året därpå häradsdomare. Han var länsman i 23 år men avsade sig tjänsten då han ej kunde vara riksdagsman och samtidigt inneha statstjänst. De sista 11 åren var han kyrkvärd. Han dog i Stockholm den 18 april 1719 ”af håll och bröstwerk” samt begrovs i sockenstugan. Gift först 1664 med Margareta Olofsdotter ifrån Fors och därpå 1715 med Elisabeth Josephsdotter.

                                Isac

                                  |                 

           Matts Isacsson Nils Isacsson död 2 juli 1684 gift med Karin Hansdotter i hennes andra gifte den 16 feb 1650.

    _________________|___________________________    (Karin Hansdotter var gift 1.0 före år 1649 med Johan Germundsson)

   Lars Mattsson, länsman, Johan Mattsson, häradsdomare 

Parets barn alla födda i Hällby:

Den 6 april 1690 begrovs Lars Matsson i Hälleby länsman pia viscit en gång gift obut 70 år begraven i kyrkan tvärtemot predikstolen i Södra gången

Johan Matsson, Häradsdommare f omk 1644 i Hällsby död 18 apr 1719 Ösby gift 1.0 den 24 jun 1664 med Margareta Olofsdr f omkr 1636 i Fors, död 16 sep 1714. Parets barn:

Kirstin         f 6 aug 1665 i Fors     T: Lars Matsson, länsman, Hu Sara Recti Dnn Pastoris

Mats           f 15 dec 1667 i Ösby   T: Per Isaksson ibidem, Susanna Länsmans

Olof            f 25 mar 1670 i Ösby  T: Lars Matsson länsman i Hälleby, hu Anna, Johan Ersson i Ösby

Johan         f 5 maj 1672 i Ösby     T: Johan Ersson ibid, hu Anna, Anders Nilsson i Sör Hörende

Andreas     f 31 aug 1677 i Ösby    T: Herr Magnus Prytz och hu Elisabet D And i Wåhla

Katharina   f 31 aug 1677 i Ösby    T: Joen Swensson ibidem, hu Kerstin Adinuts hustru

Den 20 maj1719 begrovs i Wäster färnebo Häradsdomaren Johan Matsson i Ösby född av äkta säng i Hälleby. Dess fader varit Lantman i Fernebo. Döpt. Fadern Mats Isacksson blivit strax död. Hos modern varit hemma i nio år. Hos salige Länsman som var dess broder blivit upphållen i 2 år. Gått i Wästerås skola i 4 år. Sedan tjänte salige landshöfdingen Cnut Kock i 4½ år. Blivit gift på sitt 19:e år med Margit Olofsdr i Fors. Varit med henne gift i 50 år och 3 månader. Aflade med henne 6 barn, 4 söner och 2 döttrar som alla sin fader efterleva. Ensam man varit i 1 år. Andra gången gift med Hu Elisabet Josepsdotter i Jolbron. Med henne varit gift i 4 år och 8 månader men fött med henne inga barn.

Då han var 30 år gammal blev han nämndeman och året därefter domare, vilken tjänst han haft i 12 år. Anno 1690 blev han kallad till Lantman i församlingen vilken tjänst han företrädde till 1713 då han den tjänsten afsade sig och blev domare igen som tillförne och varit sist domare i 9 år. Kyrkovärd först varit 1 år med sedan någon tid därifrån än varit nu sist kyrkoman i 10 år. Herrdagsman varit 4 gånger. Död den 18 april 1719 i Stockholm av håll och bröstvärk. Levat 74 år och 6 månader. Begraven i kyrkan i Stora gången.

Ren domböcker. Uppbud år 1682 (Volym 30 sid 865) 11 1/8 i Ösby som åter förberörde Johan Matsson i Ösby en annan tid den 3 januari 1672 sig utav länsman och sin broder Lars Matsson tillbyt haver mot 11 1/8 hus och jord i Hälleby, som åter Johan Matsson till länsmannen igen avstår i Hällby. Upbuds 2 gången.

* 16 i Ösby som Nils Isaksson uti Livsdal av den 19 april 1680 försåldt hafver till sin broderson Johan Matsson för 140 .. koppmt. Upbuds 2 gången

* 2 ¼ som bemälte Johan Matsson i Ösby inlöst hafver den 22 feb 1680 af sina systerbarn Johan Andersson, Clara och Kerstin Andersdöttrar för 229 16 öre koppmt 2 gången upbud.

* 32 i Ösby som Johan Matsson ibid den 4 mar 1682 inlöst hafver halfparten nemligen 16 af Isack Johansson i Muren för 160 d kopparmt. Den andra hälften äfwen och 16 af Lars Andersson i Norr Salbo för 180 d kopparmt Upbud 2 gången

Han stammar från Frankrike där stamfadern Robert d´Escouperie mot 1300-talets slut bland annat innehade godset La Gardie i dep. Aude. Jacobs far, Pontus De la Gardie blev Svensk friherre år 1571. Jacob förlänades Läckö som grevskap år 1615 då han utsågs till Svensk greve efter att ha kämpat på Svensk sida i Livland 1601, Moskva 1610, Ryssland 1611 och Riksråd 1613. Lands-hövding 1619 över Estland och ståthållare i Reval samt 1622 riksmarsk. I kriget i Livland var han befälhavare under konungen och utsågs till generalguvenör över Riga och Livland 1621. En av riksförmyndarna 1633 i vilkas krets han troget stödde Axel Oxenstier-na. År 1618 vigdes han med Ebba Brahe. 1649 – 1651 köpte han i omgångar upp hemman och qvarnar bland annat i Bergslagen och i Västerfärnebo socken vilket blev början på slutet av järnframställning på det gamla hantverksmässiga brytnings- och tillverk-ningssättet. Bergsmännen blev ”anställda” i den alltmer under senare hälften av 1600-talet industriellt betonade järnframställning-en.

Ebba Brahe (1596-1674), dotter till riksdrotsen Per Brahe med delvis danska rötter och den förste greveätten i Sverige vigdes 1618 med Jacob De la Gardie efter att ha hindrats av sin mor, änkedrottningen Kristina att ingå äktenskap med Gustav Adolf som var häftigt förälskad i Ebba. Hon fick 14 barn med Jacob. Som änka 1652 styrde hon sina gods och gårdar med kraft och insikt. Hon blev den som kom att ha en drivande del i industrialliseringen av järnframställningen i bergslagen.

Den 20 maj 1730 avled Per Germundsson ifrån N Hörende född år 1642 gift 25 år gammal med Anna Hansdotter ifrån Wästraby. Left med henne i 30 och och fått 8 barn (4 döda?). Änkling i ett år därefter gift med Abluna Eriksdotter i N Hörende. Varit gifta i 11 år därefter änkling i 21 år. Sjuk den 7 maj 88 år gammal. (= född 1642 gift 1667 änkling 1696 gift 1697 änkling 1709 död 1730 )

1747-xxxx Mod Apollona Pärsdotter 1684 gift 1701

Hustru Anna Hansdotter är född omkring 1643 i Wästraby, numera en förort till Västerfärnebo. I Västerby finns en namnkedja Olof Larsson – Lars (Lårentz) Olofsson – Hans Larsson – Anna Hansdotter. Att Lars Olofsson är far till Hans Larsson framgår av några domboksprotokoll. Något protokoll som bekräftar att Olof Larsson är far till Lars (Lorents) Olofsson har jag dock ej påträffat.