Page 51 - Våra rötter

Till innehåll

Huvudmeny:

Geografiskt > Södermanland
Soldat Anders Andersson Flagga ~1721-1742

Anders Flagga är född ~1721 och avliden i juli 1742 enligt generalmönsterrullorna. Han vigdes den 11 maj 1724 i romfartuna socken i Västmanland med Greta Johansdotter som avled den 15 december 1765 i Västerfärnebo socken. Flaggas soldatgärning var att bevaka och hålla ordning på bruksarbetarna vid Rosshyttan.


HFL 1723-1728 pag 80 Rosshyttan, Västerfärnebo socken
Anders Flagga soldat, Hu Greta, Anders

HFL 1729-1734 pag 121 Rosshyttan, Västerfärnebo socken
Soldaten Anders Flagga, Hu Greta, dottern Anna.

HFL 1736-1746 pag 98 Rosshyttan, Kilbo fjerding, Västerfärnebo socken
Soldaten Anders Flagga, Hu Greta Jonsdotter (stryken) då hon flyttar till annan lägenhet under Rosshyttan. (En ny soldat tar över soldatbostaden ).

HFL 1736-1746 pag 113 Rosshyttan
Anders Flaggas enka.

GRM Västerfärnebo Vagnsbro härad, Rosshyttan nr 150 7:e eller Bergs kompani av Västmanlands regemente, redovisar
1729 sid 583, 1736 sid 558, 1748 sid 518 och kapten Peter Efwerts kompani 1736-41 sid 168 som uppger att Flagga är född 1701 samt att han avlider i juli 1742.

Anders Andersson Flagga får med sin hustru Greta Johansdotter barnen:

Anna född 23 augusti 1726, vår Anders Andersson som döptes den 13 juli 1729, Johan född 3 april 1731, Per född 27 maj 1732, Johan född 8 augusti 1735, Margareta född 12 december 1737 V 30 januari 1738, Catrina född 12 december 1737 V 23 februari 1738 (tvillingar) – alla i Rosshyttan samt Margareta född 11 oktober 1739 i Nybyn, Västerfärnebo socken.


Bonden Pehr Olofsson 1700-1781

Anders Andersson Flaggas son Anders Andersson Abborre gifter sig med Catharina Pehrsdotter, dotter till bonden Pehr Olofsson född den 30 augusti 1700 i Norr Hörende, Västerfärnebo socken och hans hustru Cherstina Mattsdotter född 31 oktober 1697 i Ösby,Västerfärnebo socken. De vigdes den 25 september 1720 i Västerfärnebo och fick barnen:
Olof född 3 januari 1724, Matts född 20 maj 1727, Chersti född 8 augusti 1730, vår Catharina född 11 mars 1733, Sara född 8 februari 1736 gift 29 oktober 1763 med sockenskräddaren Anders Andersson, Pähr född 5 november 1738, samt Anders född 23 mars 1742 alla i Norr Hörende, Västerfärnebo socken.

Pehr Olsson ifrån Norr Hörende född den 28 augusti 1700 i Norr Hörende, enkling, gift med Christina Mattsdotter i Ösby, 4 söner 4 döttrar. Död den 10 september 1781. Begraven den 16 september 1781, 81 år och 21 veckor gammal.

Hustru Kierstina Mattsdotter från Norr Hörende född 1697 uti november i Ösby,1720 gift med Per Olsson i N. Hörende, 4 söner och 4 döttrar. Död den7 mars 1776 uti Norr Hörende 78 år 5 månader gammal.

Soldat Anders Andersson Abborre

Anders uppger sig vara född den 3 december 1729 i Västerfärnebo, Västmanland, men han finns ej inskriven i dops- boken för Västerfärnebo med detta datum men väl döpt den 17 juli 1729 som son till soldaten Anders Andersson Flagga och hans hustru Greta Johansdotter. När Anders Abborre föddes var Herman Mattsson i Rosshyttan, fiskaren Johan Andersson med hustru Chersti ….. och hustrun Margr Johansdotter i Rosshyttan dopvittnen.

Cronosoldaten ährlige och manhaftig Anders Andersson Abbore ifrån Sevalla socken samt ährlige och dychtiga pigan Catharina Pehrsdotter ifrån Norr Hörende.

Den 28 augusti (1759) ankom Brudgummen (Anders Andersson Abborre) med sin svärfader Pehr Olofsson ifrån Norr Hörende, som wittnade om Brudens(Catharina Pehrsdotters) wilja och hinderlöshet.

Soldaten Abborre med bewis och comunister F. Hesselbergs interimsbesked om Christendomskunskap och levernet, samt hinderlöshet till ächtenskap daterat Torstuna den 29 ibm sin förras attest och tillstädies till detta äcktenskap daterat Mosta i Simtuna den 22 augusti 1759 N. Medförde 8 ./. silvermynt Charta.

Vidare noteras i vigselboken att kyrkoherden i Västerfärnebo har ”Fått attest och ….... i Sevalla den 15 september .”

I Sevalla noteras vigseln. ”Den 30 september (1759) vigdes soldaten Anders Andersson Abborre med Catharina Pehrs- dotter ifrån Färnebo, der lysningarna äro skedda.
Anders var vid sin vigsel Cronosoldat vid kapten Unges compani under Wäsby nr 143. Companiet var kommenderad till Pommern år 1757.

Generalmönsterrullorna, kapten Unges kompani redovisar vid mönstringen:
1757 nr 67/59 kommenderad till pommern: Ander Andersson Abborre gift 28 år.

1759 nr 67/59 Anders Andersson Abborre 30 år, 3 tjänsteår. Presens (närvarande)

1760 nr 67/59 Anders Andersson Abborre 31 år, 4 tjänsteår. Presens.

1761 nr 67/59 Anders Andersson Abborre 32 år, 4 tjänsteår. Presens. Sjuk i qwarteret.

1762 nr 1117/67 Kungsörs compani. Abborre Anders Andersson 33 år, 5 tjänsteår. Aproberas. Gift. Sjuk i qwarteret.

1768 nr 1117/67 Kungsörs compani, Kapten Carl Fredrik Reuterschöld.
Abborre Anders Andersson 38 år, 10 tjänsteår. Gift. Aproberas. Har bråk. Stå till förbättring. Västmanlänning.

Notis nr 13 inskriven den 29 augusti 1776. Soldaten Anders Andersson Abborre på Hammarbacken. Född den 3 december 1729 i Väster Färnebo. Gift med Catharina Pehrsdotter den 30 september 1759. Paret fick 4 söner och 2 döttrar.
Han levde Christeligt och avled den 20 augusti (1776) på Hammarbacken av frossa och hetsig feber 46 år 7 månader och 3 veckor gammal. Begravd den 25 augusti (1776).

Barn:
Anders Säflund född 16 oktober 1760, Wäsby ägor, Sevalla socken i Västmanland. Döpt den 22 oktober 1760.
Stina Säflund född 8 augusti 1763, Wäsby ägor, Sevalla socken i Västmanland. Döpt den 10 augusti 1763.
Peter Säflund född 17 augusti 1766, Wäsby ägor, Sevalla socken i Västmanland. Döpt 17 augusti 1766. Tvilling.
Greta Säflund född 17 augusti 1766, Wäsby ägor, Sevalla socken i Västmanland. Döpt 17 augusti 1766.Tvilling.
Jan Säflund född 14 april 1769, Wäsby ägor, Sevalla socken i Västmanland. Döpt 16 april 1769.
Per Säflund född 6 juli 1774, Wäsby ägor, Sevalla socken i Västmanland. Döpt 6 juli 1774.

Peter begrovs den 20 mars 1768, 1 år och 7 månader gammal. Greta begrovs den 20 mars 1768, 1 år och 8 månader gammal samt Per begrovs den 11 juli 1779, 5 år gammal.

Änkan, Catharina Pehrsdotter, 43 år gammal, stod nu ensam med barnen Anders 16 år, Stina 13 år och Jan 7 år gamla och troligen utan bostad för soldattorpet på Wäsby ägor gick till den som efterträdde vår Abborre som soldat!

Hon gifter sig den 27 oktober 1778 med Eric Ericsson som är 22 år yngre än Catharina, född den 2 februari 1755 i Grindtorpet i Sevalla. Med honom flyttar hon till Mällby. Där får hon sonen Eric den 27 september 1779 som avlider den 1 november 1781, 2 år och 1 månad gammal. Catharina avlider i Mällby den 11 maj 1809, 76 år gammal.
Hennes 2:e make Eric Ericsson är då 54 år gammal. Han gifter sig 2.0 samma år den 21 december 1809, 6 månader efter Catharinas bortgång, med Stina Persdotter, som är född den 13 juli 1779 i Hällby, Västerfärnebo socken, vid vigseln 30 år gammal eller 14 år yngre än Eric Ericsson!

VB Romfartuna den 21 dec 1809 vigdes skattebonden och enkemannen Erick Ersson i Mälby och Sevalla socken och pigan Stina Persdotter i Stora Gesala. Brudgummen har avgett godt vittnesbörd från Sevalla, äfvensom avvittringsbevis af sina styfbarn. Giftoman modern Anna Jansdotter i Fernebo.

Eric och Catharina får 3 barn: Peter född den 10 maj 1810 som avlider endast 2 dagar gammal, Anna Stina född den 7 april 1811, Maria Catharina född den 29 februari 1812 – alla födda i Mällby där pappa Eric är skattebonde. Han avlider den 23 augusti 1811, 56 år gammal.

Hans änka, Stina Persdotter, 32 år gammal, är nu ensam med barnen Anna Stina 4 månader gammal och Maria Catharina i magen som födds postumt den 29 februari 1812, 6 månader efter Erics död. Hon gifter sig 4 år senare eller den 25 oktober 1815 med Olof Persson som är född i Korgesta, Sevalla socken. Med honom får hon barnen Pehr Olof född 11 augusti 1816 i Korgesta och Anna Stina född den 10 november 1821 i Korgesta. Bonden och Rusthållaren Olof Pehrsson avlider den 10 januari 1838, 46 år och 10 månader gammal. Stina avlider den 15 februari 1851, 71 år och 6 månader gammal.

61 år skiljer mellan äldsta barnen, Anders Säflund född 1760 och det yngsta barnet Anna Stina född 1821. Kände de varandra? Knappast, Anders avled år 1816, 5 år innan Anna Stina föddes!

 Jan Säflund 1769-1806

Barnen till soldaten Anders Andersson Abborre och Catharina Persdotter flyttar till Västerås på 1770-talet i samband med eller strax efter att Catharina har gift om sig med Eric Ericsson. I Västerås använder de sig av namnet Säflund som efternamn – kanske för att visa att de kommer ifrån Sevalla som förr stavades Säfvalla. Namnet Säflund har även tilldelats flera när de har enrollerats som soldater för Västmanlands regemente. De så tillkomna Säflunds-släkterna har nog endast namnet gemensamt. Några av soldatsläkterna har dött ut eller endast haft döttrar som har kommit till vuxen ålder. Några få av dessa soldat – Säflundssläkter har vuxit till större släkter – ofta bosatta i Västmanland – Stockholms-området.

Jan Säflund flyttade 1783 till S:t Ilian i Västerås och var där lärling. År 1785 flyttade han till Stockholm. Kommer till sin bror Anders i Lund, Ösmo socken och noteras där åren 1792 och 1793 samt som inhyse i Lund, Ösmo, 1794.

År 1800 återfinns han i Hedvig Eleonora församling i Stockholm som ogift mässingslärling. 1805 är han brandvakt enligt kronotax-eringslängden 1805: 1397. Den 20 februari 1806 avlider Säflund i Svea Artilleriregemetets församling, ogift och troligen utan barn.

DB Svea Artilleriregemente. Den 23 feb avled och den 29 feb 1806 begrofs Johan Saeflund, Ogift, Brandvakt 36 år gammal af Håll och Stygn. Fattig. Adolf Fredriks kyrkogård.

Stina Säflund 1763-

Stina flyttar till Västerås 1779. Den 5:e, 12:e och 19:e september 1790 lyser det i Tillberga socken, Västmanland för Hovmästaren och Betjänten Herr Lars Lundberg på Lunds säteri i Ösmo församling samt jungfrun Christina Säflund på Hedenbergs säteri i Tillberga. Paret vigdes på Lund säteri i Ösmo i september 1790.

Brudgumen uppviste sedvanligt bevis ifrån Ösmo församling i Södermanland. Brudens giftoman är Bonden Erik Ersson i Mälby, Sevalla socken, dess styffader.

Jungfrun Christina Säflund flyttade från Sevalla den 16 oktober 1789 till Hedensbergs, Tillberga socken och därifrån år 1790 till Lund i Ösmo. År 1791 finns hon hos sin bror Anders Säflund i Lund, Ösmo socken gift med betjänten Lars Lundberg. Där noteras de till och med 1794 samt med en fosterdotter Helena Höre född 1778 som noteras i Lund 1791-1799. Den 5 april 1795 avlider Lars Lundberg på Gärdesta i Lästringe socken, Södermanland av rötfeber 35 år gammal.

Paret har två döttrar: Elisabeth Regina född 25 juli 1791 i Lund, Ösmo, V 16 maj 1797 i Saltsjö, Södertälje stad och Anna Catharina född 10 januari 1794 i Gärdesta, Lästringe socken där hon avled den 14 januari 1795.

Christina Säflund gifter sig 2.0 med Carl Eric Vittman född i november 1764 som bor i Saltsjö, Södertälje stad. De får barnen: Christina Ulrica Vittman född 5 maj 1797, Carolina Willhelmina Vittman född 24 februari 1799, Carl Gustaf Vittman född 16 april 1802 V2 juli 1804 samt Euphrofina Sophia Charlotta Vittman född 11 oktober 1804 – alla i Saltsjö.

Den 1 maj 1812 avlider karduansmakaren Carl Erik Vittman av bråck 46 år 6 månader och 1 dag gammal. (Karduans = Läder). Christina Säflunds vidare öden är ej kända.

Anders Säflund 1760-1816

Anders flyttar hemifrån i slutet av 1770-talet och tjänar några år som dräng i Västerås. Därifrån flyttar han till Stockholm och är betjänt hos kamreraren Hermani åren 1786-1787. Hustru Hermani har flera jungfrur till sin hjälp. Sedan 1785 har Catharina Elisabeth Åhman varit i hennes tjänst. De unga tu gifter sig den 11 mars 1787 i Maria kyrka i Stockholm och arrenderar gården Lund i Ösmo. På 1790-talet finns de i gården Säby i Ösmo och från 1799 i Wideby, i Ösmo.

Paret får barnen:
Anders Gustaf född den 15 januari 1788 som avlider några dagar senare den 27 januari 1788, Anders Olof föds den 24 april 1789. Han avlider den 4 januari 1812, 22 år gammal. Carl Johan föds den 24 april 1789 och avlider samma dag. Johan Peter föds den 26 april 1790, Catharina Christina föds den 13 december 1792 – alla i Lund. Carl Erik föds den 11 juni 1795 och avlider den 15 juli samma år. Anna Greta föds den 22 oktober 1796 – bägge i Säby, Carolina Ulrica föds den 1 augusti 1799 i Wideby.

Ekonomiskt tycks det ha gått bra för familjen. Anders Säflund låter titulera sig Hans, samma ord som i Hans majestät, - Hans Anders Säflund! Förutom att arrendera gården Lund tjänar han som dykerikommissarie. 
Givetvis skapar detta avundsjuka. Kronofogden vill ha skatt för det han anser att Anders har varit dykerikommissarie och ej angett detta vid beskattningen. Arrendet upphör, (gården Lund säljs av ägaren) och Anders söker sig nytt arrende. Först av gården Säby och därefter gården Widdeby. Kronofogden menar att Anders äger Widdeby och skall skatta även härför under det att Anders säger sig enbart vara arrendator.

Tvistemålen med kronofogden har lett till flera skrivelser och besvär som finns arkiverade i Riksarkivet varifrån följande återges:

Innehafvaren häraf Befullmäktigas at hos Kunglige Majts å mina vägnar anföra underdåniga Besvär öfver högloflige Kammar Collegii Utslag af d. 23 marti innevarande år 1807. Rörande målet mellan mig och Kronobefallningsman Sven Eric Brandes samt häradsskrifvare Qvising, för å mig påförde för höga kronoutlaga, med det mera bemälte utslag omförmäla förklarades jag mig nöjd med hvad han såsom min Fullmägtig lagligen göra och låta. Videby d juli 1807.
A. Säflund

Att utgifwaren häraf Anders Säflund egenhändigt skrivit ovanstående Fullmagt och därunder sitt namn, betygar; Namnteckning

Ävenledes befullmägtigas innehafvaren häraf, att hos Konglige Majts, å mina vägnar, anföra underdåniga besvär öfver omförmälte Högloflige Konglige Kammar collegie Utslag, så vidt vad mig rörer förklarades jag mig nöjd med hvad detta mitt ombud lagligen gör och låta. Ösmo juli 1807
Anders Öberg, Kunglige Hofpredikant och Kyrkoherde

Stormäktigaste Allernådigste Konung! Ink 19 Aug 1807.
Kunglig Majt:s Nådiga vilja äro att Den och Rikets Kammar Collegium föräfven infordrar wederbörandes underdåniga förklaring och sedan därmed, jemte egit utlåtande till Kongl. Majt. i underdånighet inkommer.
Stockholm den 20 Augusti 1807. På nådigaste befallning. Namnteckning.
Eders Kongl Majt.s aller Nådigste skärskådande vågar i djupaste underdånighet jag underställa Eders Kongl Majt:s och Rikets Högloflige Kammar collegii den 23 nästledne Marti gifne utslag det den 21 sistlidne april ärhållit No 1 efter det jag för kostnad och skada ställer Borgen No 2.

Högbemälte Eders Kongl Majt:s Collegium förklarar att jag medgifvit det jag i sex år tjent såsom Dykeri Commissarie fast utan lön och blott för arfvode, samt att jag derföre skall erlägga onera som ståndsperson och då mitt medgifvande således skall utgöra skälet, utbeder jag mig i djupaste underdånighet att få anföra sakens beskafenhet från grunden.

År 1802 utgjorde jag jemte flera af Allmogen Kronoskjutsen hvarföre man väntade skjutslegan genast, enligt Kongl. Majt.s Nådigste Befallningar, men den blef innehållen, intill dess jag med höflighet kräfde den höstetiden samma år 1802 eller flera månader efteråt, hvarefter jag och allmogen förrätade kronoskjuts år 1804 i juni månad, men ej bekom skjutslegan förrän efter 8 månaders förlopp. Hvaröfver jag således nödsakades klaga.

Öfver förstnämnde kraf förtörnades Kronofogden Brandes och Häradsskrifvaren Quiding men ehuru jag de förre åren varit och efter Mantals och Taxeringslängderna rätteligen uppförd som Frälsebonde på Wideby hemman, uppförde lik-väl Quiding för år 1803 tvärtemot Mantalslängdens innehåll som efter föfattningarne är och bör vara grunden till debi-tering mig såsom DykeriCommissarie och ägare af Wideby samt sålunda taxerad, debiterad och betingad och då jag häröfver klagade hos Eders Kongl Majt:s Befallningshafvande yrkade Brandes och Quiding enträget ej allenast att jag värkeligen varit DykeriCommissarie och vore i posesionat af Wideby, utan att jag borde taxeras högre för de framflutne åren.

Genom så beskaffade male narrata grundlades skälen till Eders Kongl Matj:s Befallningshafvandes Utslag, hvari, hos Eders Kongl Majt:s Kammar Collegium jag sökt hög och rättvis ändring.

Att Högstnämnde Eders Kongl Majt:s Collegium hvars höga vård av rättvisa och ömhet för Eders Kongl Majt:s trogne undersåtare äro så vidt kände och prisade, gillat grunderne till en fattig Frälsebondes taxerande som ståndsperson det måste ofelbart härleda sig från vederbörande Embetsmäns afgivne betänkande. Och ehuru jag aldeles icke känner Lofe Advocattiscals Embetets utlåtande, samt ej eller vill annat tro, än att samma Embete som är insatt till rättvisans och den oskyldiges vårdande och fredande från olaga öfvergångar kunnat och bordt inse att KronoBetjentes af hat vågade Lag-lösa Debiterande öfverskridit den gräntz Eder kongl Majt:s sjelf befäst för trogne undersåtares rättmätige utlagor; Måsta likväl med ren logicalist slutande af hvad som händt, Eders Kongl Majt:s CammarCollegium hvars höga namn jag ej utan vördnadsfullaste helgd, nämner icke hafva, blifvit med noggranhet underrättadt om rätta beskafenheten af detta genom KronoBetjente i betydlig oreda försatte mål.
Dykericommisarie har jag aldrig varit med fullmagt, costitutorial, lön eller provision. Jag hade för flera år tillbaka endast varit Dykeri Compagniets tillfällige ombud att inberätta om någon olyckelig fordrade Dykeriets biträde. Och således har jag aldrig varit ibland deras antal som innehafva värkelige DykeriCommissarietjänster.

När detta tillfällige ombudskap för flere år sedan uphörde, samt jag som bonde, det jag under all min lifstid varit, emot-tog bruket af Widby Hemman blef jag rätteligen skrifven i mantal samt taxerad som Fräslebonde i Wideby lika med mina grannar therstädes, hvilket oqvalt Continuerade intill år 1803 då synbare hämnden för skjutspenningens kraf, vållade att jag beskattades som ståndsperson.

Icke eller har jag medgifvit det jag tjent som dykericommissarie i sex år, utan har jag i en skrift ärkänt, att jag för några år tillbaka i 6 år utan lön redligen tjent Dykeriet såsom Commissarie, hvarmed jag förstådt med den skillnaden som är mellan orden som och såsom icke som commissarie, men såsom den der haft ett privat lika förtroende. Och om deraf blifvit slutet, det jag vidgådt, så består felet hos mig som icke varit nog lyckelig att kunna uttrycka min mening och hvilket fel Eders Kongl Majt.s Allernådigst af mildhet täckes tillåta mig att rätta.

Aller Nådigste Konung
Om jag och skulle värkeligen hafva varit dykeri Commissarie och således icke Tjensteman utan blott privat betjänt, genom olyckor fallit så i nöd och fattigdom, att jag med till lifvets bärgande, som Bonde mottaga en Frälsebondes del. Mildaste Konung skulle jag då icke få njuta den del som är i all Laga Taxering försvarad att debiteras hvad jag värke-ligen var, nämligen Frälsebonde, hälst lagen, grunden och skälet för 1803 icke var eller kunde varit för alle de andre föregående åren för hvilka jag blifvit som bonde lika med mina grannar taxerad, men icke som dykericommissarie.

I aller djupaste underdånighet bönfaller jag på alle dessa skäl att Nådigst varde bönhörd, samt förskonad från de mig såsom ståndsperson ålagda utskylderna.

Framhärdar i djupste underdånighet, Stormäktigste Aller Nådigste Konung, Eder Kongl Majt:s
Allerunderdånigste tropligtigste undersåte
And Säflund/Jöns Ringström Efter fullmagt
Även Brandes och Quding inkom med besvär över utslaget.

Stormägtigste Allernådigste Konung!
Ice tillfredställd med de böter Eders Kongl Majt:s och Rikets Kammar Collegium genom denna Act bifogade utslag af den 23:dje nästleden Martii, behagat oss ålägga, för det vi uti en förklaring till Eders Kongl Majt:s Befallningshafvande vågat yttra våra tankar öfver det fattidomsbevis Kongl HofPredikanten och Kyrkoherden Anders Öberg den 31:st Augusti år 1804 till förra Dykericommissarien Anders Säfl|und uthändigat, har bemälte Kongl HofPredikanten och Khd vågat framträda till Eders Kongl Majt:s thron, för att i underdånighet anhålla om ändring uti högbemälte Kongl Collegii omförmäldte Utslag, till den grad av oförsonlighet och utan minsta eftergifvenhet af vårt förmenta brott, att af oss fordra offentlig afbön.

Af undersåtlig nit för Eders Kongli Majt:s och Kronans höga rätt, hvartill såväl tjensteed som öfvertygelse föranlåtit oss, hafve vi till de af högbemälte Eders Kongl Majt:s och Rikets Kammar Collegis gillande Bewillningsafgifter upfört förre Dykeri Commissarien Säflund, icke förmodades att derutinnan möta hinder af en Pretsman, hvars åsyftan, lika med vår, bordt vara att befordra detta tjenstskyldiga företag.

Allernådigste Konung
Långt ifrån att hafva smädat det embete Kongl HofPredikanten och Khd Öberg fått sig updragit, hafve vi med tysthet och liknöjdhet icke kunnat lemna mer omförmälte Attest oklandrat som synligen haft till ändamål Säflund olagliga befrielse ifrån de honom som dykeriCommissarie påförda bewillningsafgifter, till förlust för Eders Kongl Majt och Kronan.

Det vördiga Praesterskapet är genom flere Upbördsförfarningar tillåtit och anbefaldt att till sine åhörare utgifva dels fattigdoms- och dels andra beviser, som med lagliga anledningar kunna tillägga dem afskrifningar å de Kronoutskylder, hvartill de kunna vara debiterade, och på vilka Attester Eders Kongl Majt:s och Kronans höga rätt i sådant afseende hufudsakligen beror. Men denna Embetsmannapligt och rättighet synes Öberg vid det nu ifråga varande fattigdomsbe-wis hafva sträckt längre än honom tillhört. Ithy, att då Säflund veterligen äger så tillräckligt bo och behag af dragare och kreatur, samt åker och körredskap, med hvad mera dertill hörer, att han varit i stånd att häfda och bruka Frälsehemmanet Wideby 7/8 mantal, samt till Nynäs Gods utgjöra Arrendet, kan han med noggran öfverläggning icke anses vara uti den class af fattiga att ett sådant bevis till honom bordt kunna meddelas.

Och då vi icke af vinningslystnad, hat eller afund, utan af undersåtlig tjänstemannanit, sökt att så väl i detta som andra afseende befordra Eders Kongl Majt:s och Kronans höga gagn och bästa, samt dervid icke eller smädat Kongl HofPre-dikanten och Khd uti sitt Embete, så vågar vi i djupaste underdånighet bönfalla om Eders Kongl Majt:s Nåd, med lika underdånig anhållan att icke allenast från de böter af Tre Riksdaler 16 Sch:s dem Eders Kongl Majt:s Kongl Majt:s och Rikets Kammar Collegium behagat oss ålägga, utan äfven ifrån den emot oss yrkade Afbön, allernådigst blifva befriade, hvartill vi våga taga underdånig anledning af Eders Kongl Majt:s allernådigste circulaire Bref till samtliga Herrar Landshöfdingarne af den 12:te Februari 1805 deruti Eders Kongl Majt nåd rättvist finner nödigt att behålla kronoBe-tjente vid den aktning hos allmogen, som för utöfning af deras tjenstebefattning är angelägen, hvilken i sådant fall ögen-skenligen skulle förloras.

I djupaste underdånighet framhärda Stormäktigste Allernådigste Konung Eders Kongl Majt
Allernådigste och tropliktigaste undersåte
Brandes och Quidings namnteckningar.

Brandes och Quidings yttrande över Säflunds besvär;

Stormägtigste Allernådigste Konung!
Öfver de Besvär förre Dykeri Commissarien Anders Säflund i underdånighet anfört, till vinnande af Nådig ändring uti Eder Kongl Majt:s och Rikets Kammar Collegii den 23:dje nästlidne Martii meddelte Utslag rörande förmenat honom påförde högre Bevillning än vara bordt, få, i allerdjupaste underdånighet, vi följande Förklaring afgifva.

Inför Eder Kongl Majt vågar Säflund å nyo upprepa samma kraf af skjutspenningar år 1802 som han uti Besvärskriften till Eder Kong Majt:s och Rikets Kammar Collegium i anledning så väl af vårt deröfver gifne utlåtande, som ett till Bewillningsfrågan företagande och afgjörande icke hörande ämne, icke eller haft afseende, men då Säflund detta oag-tadt, än ytterliggare för Eder Kongl Majt vågar framlägga samma hatfyllda beskyllning år 1804, så blifver det för oss en undersåtelig pligt att äfven inför eders Kongl Majts tron till vårt försvar i djupaste underdånighet anföra detta förlopp deraf.

Inom den i författningen utstakade tid blefvo sistberörda öfverklagade skjutspenningar till Församlingens Fjerdinsman aflämnade med befallning att genom kungörelse ifrån Predikostolen i Kyrkan ärindra de skjutsande, att efter Gudstjäns-tens slut i Sockenstugan dem afhämta och qvittera som äfven 2:ne Söndagar derefter verkstältes, hvarvid de flästeliga infunno utom Säflund som i anseende till någon åsamkad skuld hos Fjerdingsmannen icke vågade vid utdelningsstället visa sig, hvarefter han hos Eder Kongl Majt:s Befallningshafvande anförde enahanda klagan, dem Säflund genast der-efter skriftligen återkallade, sedan han om ofoget öfvertygades.

Att till Eders Kongl Majt:s allernådigste granskning och bestraffande å nyo våga framlägga om återkallad och till be-skaffenheten origtigt beskyllning, deruti förter sig tydligen en straffbar djerfhet och okunnighet om följderne. Och ehuru vi genom Säflunds i detta avseende emot oss ondskefullt angifne tjänstefel, hafva fullkommelig anledning att i djupaste underdånighet emot honom godta, det att Författningarna för ett sådant brott stadgade ansvar, äro vi snarare böjda att i djupste underdånighet för honom utbedja Eder Kong Majt.s Nåd, så mycker hällre som han till denna föseelse af en-faldighet låit sig bedraga.

Sälunds advocatur och Logicaliska slutsatser över orden som och såsom i afseende på dess ärkände sex årige befattning som DykerCommissarie, våga vi i djupaste underdånighet betrakta såsom fantastiska ilgrepp, att derigenom slingra sig ifrån den Bevillningsafgift till Eder Kongl Majt:s och Kronan, hvilken han som värkeligen varit och nu är afskedad Dykeri Commissarie med de Tjänsten förknippade förmåner, rätteligen och med stöd af Eders Kongl Majt:s och Rikets Cammar Collegii i denna fråga den 23:de sistledne Martii gifne Utslag, årligen utgifva bör: Och då han uti Spannmål och penningar och icke i dagsvärken och körslor till Nynäs Gods veterligen utgjör årliga Arrendet af dess i boendet 7/8
del Mantal Wideby, så våga vi uti djupaste underdånighet underställa Eder Kongl Majts allenådigste granskning huru-vida Säflund som Arrendator enligt 1800 års Bewillings Förordnings första art 4p. bör undgå att till Eder Kongl Majt och Kronan äfven ärlägga minsta afgiften af Två Riksdaler.

I djupaste underdånighet framhärda Stormäktigste Allernådigste Konung Eder Kongl Majts
Allerunderdånigste och tropliktigste undersåte
Barndes och Quidings namnteckningar.

Stormägtigste Allernådigste Konung!
Till underdånigste följe af Eder Konglig Majt:s nådiga Remiss af den 20 sistlidne Augusti ålägger mig afgiva under-dånigt utlåtande uppå de besvär, ej mindre förre DykeriCommissarien Anders Säflund än HofPredikanten och Khd Anders Öberg i underdånighet anfördt. Den förre deröfver Eder Kongl Majt:s och Rikets KammarCollegium genom Utslag den 23 martii innevarande år, ålagdt Säflund att erlägga kronoafgifter såsom dykeri Commissarie och den Andre eller Öberg åter angående det uti samma utslag förre Kronofogden Brandes och Häradsskrifvaren Quiding ådömda an-svar för deras emot Öberg otjenliga och missfirmliga nyttjade skrivsätt, i anledning af en utaf Öberg utgifven attest.
Dervid bör jag hvad förstnämnda besvär angår i underdånighet anmärka, att ehvad tigdning Säflund än må gifva, att den befattning han haft vid Dykeri Compagniet, det likväg står fast, att han i egenskap af Commissarie därvid likvärdt i flere års tid, hvilket han långt ifrån att kunna bestrida äfven själf medgifvit. Med dess beskaffenhet kunna Eders Kongliga Majt:s nådigt finna Eder Kongl Majt:s och Rikets Kammar Collegie Utslag i denna del vara väl grundat och att Säflunds klagan såsom högst obefogad ej förtjenar afseende.

Vidkomande åter HofPredikanten och Khd Öberg underdåniga besvär och påstående om afbön af Brandes och Quiding, för deras mot Öberg nyttjade otjenliga skrifsätt, få ehuru Brandes och Quiding kunnat och bordt på ett anständigt och ej stötande sätt framföra deras tankar och anmärkningar öfver innehållet af Öbergs utgifne och af Säflund besvären bilag-da attest, vördes Eders Konglige Majt likväl finna att sådant vara härrördt af förhastande och nit att bevaka Eders Kong-lige Majts och Kronans rätt, än upsåt att HofPredikanten förolämpa hvarder Eder Konglig Majt äfven nådigst torde pröfva, deras förseelse vara af den beskaffenhet, att något annat eller större ansvar än det som Eder Konglig Majt:s och Rikets Kammar Collegium ålagdt, ej äger må.

Med djupaste undersåtlig trohet och nit framhårdar Stormäktigste Allernådigste Konung Eders Konglige Majt:s Stockholms Landshöfdinge Contor d 5 dec 1807
Eder Kongl Majts underdånigste
Allerunderdånigste
Namnteckning.

Stormägtigaste Allernådigaste Konung! Den 31 mars 1808 (Föredragit i allmän beredning den 9 augusti 1808)
Öfver de underdåniga Besvär, hvarmed, hos Eder Konglie Majts, förre Dykeri Commissarien Säflund, samt HofPredi-kanten Khd Anders Öberg, hvar för sig, inkom med emot Kammar Collegi, den 20:de Martii nästlidne år, meddeldte utslag, rörande den förres åliggande att utgöra kronoafgifter i egenskap af Ståndsperson varit Kronofogden Brandes och Häradskrifvaren Quidings ansvar, för deras, emot den senare eller Öberg, nyttjade otjenliga skrifsätt, har till underdånig-ste följe af Eder Kongliga Majts nådiga befallning, uti Remiss den 20:de sistlidne Augusti, Kammar Collegium infordrat ej mindre Brandes och Qvidings, än Landshöfdingens och Riddaren af Eder Kongl Majts Nordstjerneordern D E Geogiis hosgående underdåniga Förklaringar och Utlåtande.

I afseende upppå Säflunds anförande, får Kammar collegium, för egen del, Underdånigst anmärka att ehuru, mantals-längden är rättesnöret för både Taxering och Debitering böra likväl alla origtigheter, som till oskjälig minskning i Sta-tens lagliga inkomster, genom felagtig uppgift af den skattskyldige, sig i mantalslängden tilldragit, behörigen rättas, enär det felagtige, inom efterräkningstiden kan upptäckas. Sådant är förhållandet här. Säflund har vid mantalskrifning-en, förtegat att han varit Dykeriets Betjänt och därigenom som Bonde, kommit att antecknas. Och då han i flere år, värk-eligen varit Dykercommissarie lärer Eder Kongl Majt i nåder täckas, anse hans Besvär som mycket mera obefogade som dylika Betjente specielt finns nämnda i Bevillningsstadgan och där, till lämplige afgifter ansedde.

Säflunds här ifrågavarande afgifter såsom ståndsperson, äro väl icke af särdeles betydenhet för staten, men ett bifall, till hans underdåniga påstående vore dock i Kammar Collegii underdåniga tanke ett betänkligt praejudicat för framtiden. Ty hvarje Embets eller Tjensteman som undfått afsked, hvarje Borgare som upsagt Burskap och hvarje privat Betjent, som lämnat sin Husbondes tjenst, skulle kunna, efter tagen befattning med Jordbruksnäring, med enahanda skäl, som Säf-lund, yrka rättighet, att endast contibuera lika med allmogen, och därigenom skulle statens inkomster i kännbar måtto förminskas.

Hvad åter angår HofPredikanten och Khd Öbergs påstående, om afbön af Brandes och Quiding för deras emot honom nyttjade otjenliga skrifsätt, så får, till Eder Konglige Majts nådigste ompröfvande, Kammar Collegium i underdånighet hemställa om icke deras förseelse må, med de dem ålagde Böter, anses tillräckeligen försonande. För övrigt hafva väl Brandes och Quiding uti deras underdåniga Förklaring yrkat, att Säflund borde såsom arrendator, efter 1:art 4 2 Bevill-ningsstadgan, ärlägga Två Riksdaler i Personell Bevillning, men som Kammar collegium, i deras öfverklagade utslag, återförvist samma fråga till Eder Kongl Majts Befallningshavande, för att, efter infordrande af Säflunds Contrakt med jordägaren och deraf inhämta säker upplysning antingen han innehar Wideby gård under arrende eller Landbondevilkor, den samma med särskilt utslag afhjelpa. Så ärer Eder Konglige Majt i nåder pröfva att någon omedelbar befattning där-med icke äger rum. Den Konglige Remissen härjemte i underdånighet och Kammar Colleguim framhärdar med djupaste vördnad.
Namnunderskrifter.

Målet kom upp och protocollet lyder:

Kammar Collegium angående DykeriCommissarien Säflunds Kronoafgifter samt Kronofogden Brandes och Härads-skrifvaren Quidings böter för otjenlig skrifart.

Sedan K. Beff uti Stockholms län har i anledning af förre dykerikommissarien Anders Säflund deröfver anförd klagan, att han för år 1803 blifvit debiterad till större kronoutskylder än han år 1802 erlagt, medelst Utslag af den 1 maj 1804 förklarat;

Säflund skyldig att, på sätt han, förordningar likmätigt, blifvit ansedd i kronoafgifter erlägga 13 Rd af den grund att genom Kronofogden Brandes och Häradskrifvaren Quidings yttrande vore upplyst att Säflund, utom det han wore Inne-hafvare af Frälsehemmant Wideby 7/8 mantal, verkligen varit Dykericommissarie öfver Landsorts farvatten, hvilket vid förra mantalskrifvningen icke blifvit uppgifvit eller iagtagit, uti detta Beslut har Säflund hos Kammar Collegium af det skäl sökt ändring;

1, Har utan lön och blott för arfvode i några år bestritt DykeriCommissarie göromål.
2. Emedan han, enl. HofPredikanten och Khd Öbergs den 31 Aug 1804 uthändige Betyg, icke vore ägare till berörde
Frälsehemman, utan tvärtom stad i de knappaste vilkor.

I sammanhang därmed har HofPredikanten och Khd Öberg uti en till Collegium ingifven skrift, yrkat ansvar å Brandes och Quiding för emot honom i deras förklaring nyttjadt missfirmligt skrifsätt.

Genom Utslag af den 23 martii 1807 har Collegium fastställt:
1. K.B. Landshöfdingens Utslag i hvad som rörer de öfwerklagade afgifterna af Riksgäldsfond, Slottshjälp, Överflödes-
avgift, Sidentygsbevillning, Tobaksavgift, MedicianlFond, samt Krönings och Begravningshjelp i Stöd af Säflund
medgifvandet han i sex år tjent såsom Dykericommisswarie fast utan lön och blott för arfvode.

2. Beträffande efter 1:sta Art 4:de p. i 1800 års Bevillningsstadga Säflund i egenskap af Arrendator påförde 2 R:d har
Collegium, af den anledningen att ehuru Förvaltaren af Nynäs egendom F. B. Gridaines den 1 mars 1805 meddelte
Bevis upplyser att Säflund för dess åboende och samma egendom underlydande Hemman om 7/8 Mantal Frälse i
stället för Dagsverken betalar Spanmål hvarav kunna synas, som Säflund samma hemman i egenskap af Arrendator
innehafver, Säflund likväl påstått sig bruka berörda lägenhet under Landbovilkor men rätta förhållandet endast Con-
tractet med EgendomsInnehafvaren kan inhämtas, funnits nödigt återfövisa denna fråga till Landshödingen som ägde
att infordra beröda Contract samt uppåde räta upplysningar deraf kan vinnas, den återstånde delen af Taxeringsfrågan
genom nytt Utslag afhjelpa utan hinder af dess förra Beslut.

3. Har Collegium för missfirmeligt skrifsätt pliktfällt Branders och Quiding i stöd af 14 Cap 7 p RB till Tre 1/3
Riksdaler hvardera, Konungens ensak.

Uti underdånig Besvärskrift ingifven den 19 Aug 1807 bönfaller Säflund om nådig ändring vinnande i de delar af
förenämnda utslag som på honom äger afseende, anförande såsom bevekande grunder dertill;

1. Att han, som de förre åren på Mantals och Taxeringslängderna varit uppförd Frälsebonde på Wideby Hemman blifvit
år 1803 af Kronofogden Brander och Häradskrifvaren Quiding, under deras förtrytelse öfwer dess kraf af skutslega
för förrättad kronoskjuts 1802 och i juni månad 1804, vilken han ej förrän 8 månader derefter skall erhållit taxerad
och debiterad såsom dykericommissarie och ägare af Wideby hvilken Taxering af Landshöfdingen och KammarCol-
legium sedermera blifwit gillad.

2. Att han aldrig varit Dykericommissarie med fullmagt, contitutorial, lön eller provision utan endast för flere år sedan
varit dykeriContoirets tillfälliga ombud att inberätta, om någon olycklig fordrade Dykeriets biträde, hvilket han icke
eller vidgått, utan endast i en skrift erkänt sig i sex år utan lön redligen tjent Dykeriet såsom Commissarie hvarvid
han förstått skillnaden emellan som och såsom icke som Commissarie utan såsom den der ägt ett privat lika förtro-
ende.

3. Att då detta tillfälliga ombudskap upphörde och han som bonde, det han under hela sin tid varit, emottog bruket af
Wideby hemman blef han lika med sina grannar Mantalskrifven och Taxerad som Frälsebonde derstädes till 1803 då
han som ståndsperson blef beskattad.

Uti särskild skrift anhåller i nåden HofPredikanten Öberg om den Nådigste ändring i CollegiiUtslag att Brandes och Quiding, som honom i och för Embetets skull smädat måtte gjöra honom offenteligen afbön och ersätta hans Rättegångskostnader. KammarCollegium har med infordrande af vederbörandes underdånigaste förklaring härvid i end. för egen del andragit i afseende på Säflunds besvär att ehuru Mantalslängd etc etc införes Collegii utlåtande med utelem-nandet af sista meningen.

N: 1
Kongl Majts och Rikets Kammar collegii Utslag uppå de besvär förre Dykeri Commissarien Anders Säflund anfört pröfva att då han hos Konungens Befallningshafvande i Stockholms län jämte förd klagan, att han för år 1803 blifvit debiterad till större Kronoutskyldan än han år 1802 erlagt, om rättelse då inte erhållit, Konmungens Bifall.
Och som Säflund medgifvit det han i sex år tjent såsom dykeri Commissarie, fast utan lön och blott för arfvode. Alltså finner Kongl collegium rättvist fastställa Konungens Befallningshafvandes Utslag hvad det rörer de öfwerklagade af-gifterna af Riksgäldsfond, Slottshjelp, Överflödsavgift, Sidentygbevillning, Tobaksafgift, Medicinalfond samt Krönings och Begravningshjelp men beträffande däremot de efter Första Articeln 4:de p. i 1800 Bevillningsstadga Säflund i egen-skap af Arendator påförda Två Riksdaler få ehuru det den 1:sta Martii 1805 utaf Förvaltaren af Nynäs ägendom J.B: Gridaine meddeldte och Besvarad Acten åtföljande Bevis är Kongl Collegium nådigt återförvisa denna fråga till Ko-nungens Befallningshafvande, som äge att infordra det Contract som emellan ägendoms Innehafvaren och Säflund blivit upprättat om Wideby Hemmans Bruk och nyttjande samt uppå de säkra upplysningar däraf kan vinnas, deras återstå-ende del af ofvan nämnda Taxeringsfråga med nytt Utslag utan hinder af dess föra Beslut.

Vidare och avseende Kronofogden Brandes och Häradskrifvaren Quiding uti sin öfver Säflunds besvär emot Konungens Befallningshafvandes Utslag genom särskilt afgifna förklaring med Kittslighet och under missfirmliga uttryck yttrat deras tankar angående en den 31 Augusti 1804 af HofPredikanten och Khd Anders Öberg intyg, .... och Acten bilagda Attest om Säflunds vilkor.

Ty anse Kongl Collegium rättvist, att i stöd af 14 Cap 7 p. Rättegångsbalken themföre pliktfälla Brandes och Quiding till Tre och en tredjedels Riksdaler hvardera, Konungens ensak, hvilken till efterrättelse lända.

De missnöjde äge till följe ... o.s.v

N: 2
För kostnad och skada, den Kongl. HofPredikanten och Khd Anders Öberg samt Frälsebonden Anders Säflund kunna anses skyldiga att gälda i anseende dertill, att hos Kongl Majt de i underdånighet anhålla om Nådig ändring uti Kongl. Majts. och Rikets Högloflige Kammar Collegi Utslag af den 23 Martii innevarande år, gå undertecknade en för bägge och bägge för en i borgen, såsom Lag föreskrifver; hvilket försäkras och egenhändigt underskrifves.
Stockholm den 18 augusti 1807

Lars Smeden Erik J Broman
? Handlare Wiktualjihandlare

Anders Säflund avled den 29 augusti 1816. År 1816 den 1 oktober hölts bouppteckning efter afledne f.d. DykeriCom-missarien och Arrendatorn Anders Säflund i Wideby i Ösmo Sn som med döden afgick den 29 augusti sistlidne och efterlämnade enkan Catharina Elisabeth Åman tillika med arvingar; sonen Jan Petter Säflund, Dottern Catharina Christina gift med Nils Isacsson i Wideby, omyndiga döttrarna Anna Margreta och Carolina Ulrica samt afledne sonens Anders Olofs 2:ne omyndiga barn hvilka icke äro härå orten vistande. Boets behållning blev 255.24.3.

Vad läste man på denna tid? I bouppteckningen finns förtecknat följande böcker;

1 Bibel, Ramlaks betracktelser öfver Christi lidande, Bälters predikningar, Kärnan af Doctor Lutheri lära, Adami Gudi helgade Sabatsro, Bibliska berättelser öfver gamla testamentet, Öppnad Samvetsbok af Scharff, Lackis tankar öfver Barnauppfostran, Von Rohrs inledning till klokheten, Bok om Konungs styrelse, Carl den XII:s historia af N. Gylling, Lundbergs Trägards praxis, Gårdfogde Instruction, Kloka Gumman, Den Svenska Lust och Ört trädgården, Bjurmans Brefställare.

Familjen hade 1 Svart Sto, 1 brunt Sto, 1 ungfåle, 1 stor sugga och 3 grisar, 5 får, 2 Oxar, 3 Kor och 1 tjur,1 tjurkalf och en qvigkalf.

Tre färdvagnar, en med korg och stol, en med korg och en utan samt en gammal Järnaxelvagn. 1 Skodd hövagn och en Oxvagn. 1 färdkärra. 1 par skodda enbents källkar, 1 par skodda parkälkar, ytterligare 4 par kälkar samt 2 nya par kälkar. 1 gammal skrinda, 1 vagnsbancka, 1 gammal Oxvagn.

Hur kunde paret Säflund bygga upp en sådan ekonomisk ställning på så kort tid? Anders far var en soldat som avled 47 år gammal när Anders Säflund var 16 år gammal! Anders titulerade sig Hans som används i uttryck som Hans Majestät, Hans Nåd etc. Hur kunde man förmå att få borgen för målets omprövning och hur kunde det behandlas så högt upp i rättsväsendet till prövning? Det fanns vid den här tiden 1805 - 1810 ett politiskt behov att visa att det övre ståndet ej orättfärdigt härskade varför kungen hade gett allmän order om att pröva missnöje mot "myndighetspersoner". Påverkade denna order rättshanteringen? Kanske spelade prejudikatinslaget viss roll. Skulle en person som en gång kommit med i gruppen ståndspersoner få flyttas ned till Bondeklassen och därmed slippa den annars under hela livstiden följande ståndspersonskatten?

Vilka var Hustrun Åmans föräldrar? Kunde de ha del i familjen Säflunds välfärd? Dessvärre har det ej gått att fastställa vilka hennes föräldrar var. Änka tas om hand av barnen.

Nynäs gård ligger i den inre delen av Nynäsviken strax utanför Nynäshamn. Från den gamla stockholmsvägen leder en lindallé fram till herrgården. Nämnd första gången 1289. Mitt emot huvudbyggnaden ligger gårdens kapell som troligen uppfördes under 1600-talet på grundmurarna efter en förmodad medeltida anläggning.
Lund: Herrgård i Ösmo socken vid Östersjön som såldes 1787 av direktör Carl Wikman till Sara Elisabeth Wright född Arnell som bosatte sig på gården till år 1794 då hon i sin tur sålde gården till friherre Henrik Jacob von Düben som bodde där till 1813.

Säby: Gård i Ösmo socken som ägs sedan 1683 av landshövdinen Gustaf Duwall och bestod av tre gårdar; Södergården, Oppgården samt Östergården tidigare (1705) kallad Nedergården.

Vidby: By i Ösmo kommun, nära Östersjön och ett fidekommis.
Ovan: Utsnitt ur karta över Sotholms och Svartlösa härader upprättad omkring 1690

Vår familj Säflund brukade Lund fram till 1793 och flyttade därifrån till Säby som de brukade fram till 1796. Från 1798 till Anders död 1816 brukade de Wideby.

Catharina Elisabet Åman ? - 1842

Barnen tar över Wideby under några år. Då barnen får egna gårdar flyttar Änkan Catharina Elisabeth Åman mellan dem och Wideby som hon till sist lämnar år 1826. Efter en kortare vistelse i Wretakärr hos sin måg skräddaren Lars Olof Wretman och hans hustru (hennes dotter) Anna Greta Säflund flyttar hon år 1832 till Stockholm där hon först bor på Kungsholmen och sedan i Katarina för-samling . Där avlider hon den 25 april 1842 boendes hos sin måg Tobaksplantören Pehr Andersson och hans hustru (hennes dotter) Catharina Christina Säflund på Stora Bondegatan No 39, 79 år gammal av ålderdom. Hon han med att uppleva både framgångssagan och änkelivet.

Var och när hon är född är höljt i dunkel. Möjligen kommer hon ifrån Västmanland. Tjänar piga hos kamreren Hermanni i Stockholm när hon vigs med Anders Säflund.
 
Tillbaka till innehåll | Tillbaka till huvudmeny