Bruksledningen (Markus Kock) hade, innan Avesta kyrka kom till, förmått domkapitlet att beordra prästerna i Grytnäs att ibland hålla en enkel Gudstjänst utan mässa och nattvardsfirande först i en ligen stuga i själva samhället och sedan i ett litet kapell inne i bruket som invigdes den 28 november 1647. Avestaborna slapp så om söndagarna färdas den besvärliga kyrkovägen till Grytnäs som var mäkta farlig för älvövergångens skull.
I kapellet skulle nu herr Ericus Matthiae Schedviensis predika på apostladagarna och att läsa för Avestas barn. Enligt kontraktet från 1643 skulle ”var och en som så stort barn haver, att det kan gå i skola, det vare sig pojke eller pigebarn, skulle necessario sättat till disciplin och i skolan och preceptor för sitt omak giva om året ne veckokost och en riksdaler. Men de, som inga barn hade, skulle till hans uppehälle kontribuera en riksdaler för den tjänst han gör på apostladagarna med predikande vid Avestafors.
Några av församlingsborna ogillade och till och med förtalade läsandet för onyttigt och påtvunget varför Ericus besvärade sig vid rätten den 23 november 1844 ”att några icke allenast det intet vilja fullgöra utan och understår sig att illudera och begabba och visa honom av med snöpeliga ord, då han besöker dom om kost eller annat. Och emeden som året då omgånget var, begärde han antingen vid ordningen måtte handhavas och bliva med samtycke komma därifrån.
Rättens resolution belv: ”Oppå detta hans besvär vart honom till svar givit, att han skulle göra sitt flit med barnen, och då lägenhet förefaller, skulle hans kontrakt företagas och de beswär, han hade, bliva examinerade och rättade, då myntmästaren och Daniel Kock hava lägenhet att där övervara, och vart honom därhos lovat med Kockarnas samrådan att tillse, i vad måtto hjans kondition meliorerars kunde, skull det intet förgätas
Frågan kom upp på nytt i rätten den 4 september 1648 då prästerskapet klagat, att det var svårt att få ut lönen av bruksfolket.
”Och emedan det gemene folket besvarade sig, att de icke förmådde giva skolmästaren 2 riksdaler, som förr beslutat var, om året för vart barn, han informerar, och fördenskull nödgas taga barnen utur skolan, varför efter sakens betänkande på deras begäran om förmedling vart avsagt, att ½ riskdaler skulle eftergivas, och för vart barn, som herr Erik informerar, skall han hava fordra 1 ½ riksdaler eller 6 daler kopparmynt, Samma penningar skola bliva honom betalda på två terminer, hälften om jul och andra delen om midsommar.”
Av det husfolk och de familjer, som inga barn hava i skolan, vart avsagt, att de skulle giva till herr Erik för hans arbete med predik-ande på apostladagarna ½ riksdaler om året, men en dräng eller löskarl giver 1 daler kopparmynt. Oppbörds-män till samma pen-ningar tillförordnades Jöns Larsson och Per Nilsson.
Om när året skulle begynna, vart avsagt, att det skulle bliva därvid, som förr i denna sak var slutit, nämligen Simonis Judae tid (den 28 oktober), de herr Erik först kom till tjänsten.
Vart och avsagt, att ingen skulle hava makt taga sina barn utur skolan, förrän ett halvt år förbi är åtminstone och där han för sär-deles orsaker sådant måste göra, skall fäderna vara förpliktade en månads dag tillförene giva skolmästaren därom till känna och barnet uttaga med kyrkoherdens samtycke, med föregångne examine och förhör, vad barnet på den tiden haver lärt, och betalas för halva eller hela årstiden, som de hava varit i skolan till.
Den, annorlunda gör, vare fallen till böter efter förr upprättat kontrakt, daterat Avesta den 25 januari 1646, som då uti hela men-inghetens närvarelse gjort och stadgat var i denna handel.”
Bakom dessa regler stod den kloke och kraftfulle justitiaren Erik Erlandsson, som gav uppslag till och styrde om allt, som borde gö-ras och gjordes i Avesta samhället. Skolan kom att bestå i 21 år utan ringaste bidrag från andra än föräldrarna genom den breda ekonomiska grunden och uttaxering efter bärkraft av hela menigheten. Här fanns ej någon större mängd valloner, som behövde sammansluta sig om en egen skola för att få sin religiösa åskådning rent inplanterad i sina barns sinnen, som var för handen vid många andra bruk, ingen adlig meccenat, av vilkens familj skolan blev beroende, och ingen drivande prästman, genom vilken skolan gjordes till en kyrkans angelägenhet. Om stor människokännedom och förutseende vittnar åtgärden att göra skolgången obligatorisk med plikt för de försumliga.
Skolåret började således den 28 oktober och pågick till Julhögtiden som var ledig tid med 20 dagar, påsklovet hade 8 dagars ledig-het och Johannes döpare 4 veckor samt 8 dagar under Michaelis. Skoldagen började klockan 7 på morgonen och pågick till kl. 11.00 och under eftermiddagen från 13.00 till 16.00. Det vill säga 7 timmar. Alt enligt den skol-ordning som antogs för Avseta skola den 9 april 1660.
Ericus barns skola hade tre klasser. Första klassens kurs var blott bokstavskänning, stavning och läsning av abc-boken innan och utan. I den andra klassen lästes katekes med förklaringar samt andra böcker som bibel och psalmbok. Dessutom skulle barnen lära känna predikotexterna och almanackan, börja att skriva brev och läsa brev samt räkna något litet. I Tredje kalssen ”sitta de, som till det latinska språket tänka.” Man läste visserligen kristendom i tredje klassen men det skedde nu på latin i katekesen. Salomons ordspråk och Laurelli ”Synopsis”. (Trons artiklar). Som ett resultat av undervisningen kunde en stor del av barnen sina Christen-domsstycken, och dessutom vackert skriva och räkna.