Page 161 - Våra rötter

Till innehåll

Huvudmeny:

Geografiskt > Ångermanland
Catharina Ersdotter Devall 1769-1856

Den 27 oktober 1793 vigs torparen Jan Jansson i Högberg, Högsjö socken med mästeresmedsdottern Catharina De Wall.
Kommunionslängden för Högsjö visar 1799-1802 page 14 Högberg by, 1803-1806 page 157 Högberg by samt husförhörslängderna 1814-1825 page 46, 1826-1835 page 65 samt 1836-1845 page 72 familjen.

Barn:   14 februari 1794 Johan,
ett dödfött barn,
21 februari 1796 Eric – död 23 februari 1796,
24 juli 1797 Catharina,
27 november 1799 Eric,
4 januari 1802 en dödfödd dotter,
2 november 1802 Jonas död 21 april 1803,
18 mars 1804 Maria,
5 december 1806 Jonas,
15 april 1809 Greta,
18 februari 1812 Sara Stina,
13 november 1816 Anna Lisa.

Änkan Carin Ersdotter i Högberg avled den 30 maj 1844, 23 dagar, 9 månader och 74 år gammal = född den 7 augusti 1769. Hennes korrekta födelsedatum är den 10 juli 1769 i Gålsjö, Boteå socken. Läs mer i Nätra avsnittet.
Johan Christophersson NÅRSTRÖM, smed 1720-1763

Catharina Ersdotter Devalls mammas far heter Johan Christophersson NÅRSTRÖM. Han är född den 8 januari 1720 i Högen, Nårns bruk i Kopparberg begavd den 1 maj 1763 i Gålsjö bruk, Boteå socken, Västernorrland. Kyrkoböckerna berättar: ”Den 8:e och den 10:e januari 1720 föddes och döptes Johan på Högen som son till Christopher Michelsson. Vittnen vid dopet var: Anders Fellund med sin hustru Kirstin och Lars Brandt med sin hustu Malin på Högen”. ”4 sön-dagen efter påsk 1763 begrofs plåt och hammar-smeden vid Gålsjö bruk, mäster Johan Nårström som war född på Norns bruk i Hedemora socken. Dödde i hetsig sjukdom, på dygnet 43 år och 4 månader gammal”. 

Barn: Cattarina Johansdotter Nårström. ”Kristi Himmelfärdsdagen den 29 maj 1783 begrovs enkan Catharina Dewall ifrån Gåslsjö 
 bruk af håll och stygn 39 år gammal.” Hon var således född ~1745. Gift 4 april 1768 i Gålsjö, Boteå socken med hammar-
 smeden Erik Johansson Devall - föräldrar till Catharina Ersdotter Devall.

 Brita Johansdotter Nårström gift 16 oktober 1763 i Gålsjö bruk, Boteå socken med Pähr Persson Holm. De hade barnen Nils
 född 2 döpt 5 oktober 1776, Petrus född 15 döpt 16 maj 1769 samt Anders född 15 döpt 16 februari 1772.

Norns bruk

Norn är en bruksegendom enligt Rosenbergs Geografisk statistisk årsbok i Hedemora landsförsamling och tingslag, Kopparbergs län. i socknens västliga del vid vägen Hedemora-Söderbärke. Egendomen omfattar (omkring 1880-talet) Norn, Myrbo, Knifvenstorp, Finngården, Skedvibacken och Nornsskog, Norns qwarn, samt bruksbyggnader för tackjärnstillverkning med brukskapell. Äges av Larsbo-Norns bolag.

Christopher MICHELSSON ? - 1740

Begraven den 9 maj 1740 i Högen, Nårns bruk, ”avliden av bröstsjuka, sting och flera ålderdomsbräckligheter.” Någon ålder har ej angetts. Gift 22 december 1701 i Högen. Nårns bruk med Cherstin Pärsdotter som avled 11 april 1723 där, utan angiven ålder. Parets barn:

Anders Christophersson född ~1703
Johan Christophersson född ~1705 begraven 23 juli 1705 i Högen, Nårns bruk.
Margta Christophersdotter född 2:a och kristnad 4 september 1710.
Lars Christophersson född 8:e och kristnad 10 juli 1713. Gift med Margareta Larsdotter, dotter till Brita Månsdotter.
Erick Christophersson Nårström född 21:a och kristnad den 23 september 1716 i Högen, Nårns bruk. V 10 mars 1774 i
 Hansjötorp. Gålö bruk, Boteå socken, kolare 57 år och 6 månader gammal.
Johan Christophersson Nårström född 8:e kristnad 10:e januari 1720 begravd 1 maj 1763 i Gålsjö bruk, Boteå socken,
 smed, avliden av hetsig sjukdom 43 år och 4 månader gammal född vid Norns bruk i Hedemora socken.
Michel Christopersson född 30:e juni kristnad 7 juli 1723 i Högen, Nårns bruk.
Britta Christophersdotter född 28:e kristnad 29:e september 1725.

Michel HANSSON ? - 1705

Begravd den 23 juli 1705 från Högen, Nårns bruk, Kopparbergss län. I början av 1600-talet fanns vid Norn ett fäbodställe ägt av borgare i Hedemora stad. Tvenne finnar, Lars och Simon Larssöner fick 1616 tillstånd att bosätta sig på kronoallmänningen, och så uppstod torpet finngården. Några år senare byggde dessa två finnar jämte en Bagge-Jöran från Säter en hytta och en hammare i strömmen invid fäboden.

Fäbodhusen flyttades då av rådman Gråss Erik Persson i Hedemora 1644 till ett ställe söderut, varvid fäboden Fallet uppstod. Sedan Fallet senare fått fast bebyggelse, kallades fäboden ibland Russbo fäbodar efter en delägare, Russbo Per, ibland Stads-bodarna.

Säkerligen var denna första bruksanläggning vid Norn av allra enklaste slag. Bagge-Jöran och Simon Larsson avlöstes sannolikt som delägare av ägaren till Turbo bruk, en inflyttad lybeckare vid namn Govert von Freden. Denne von Freden och Lars Larsson sålde 1639 bruket till en annan inflyttad tysk, Hans Steffens, som 1637 fick det första privilegiet för en hammare och två härdar. De låg vid stora Norns utlopp c:a 1 km sydväst om dagens samhälle. 1638 beviljades Hans Steffens sex års skattefrihet för tre hamrar och en masugn vid Norn. Hans Steffens brukar betraktas som den egentlige grundaren av Norns bruk, som 1656 hade masugn och fyra hamrar.

Hans Steffens hade som kreditgivare sin tyske svärson med det försvenskade namnet Johan Nyman som tycks helt ha övertagit bruket 1644 och drev det under stora ekonomiska svårigheter - ett ganska vanligt öde för i skogsbygder nyanlagda bruk. Mot slutet av 1650-talet mäktade Nyman inte med mera, gjorde konkurs och slutade sina dagar 1662 på en äventyrlig handelsexpedition till Afrika.
Som långivare och kompanjon hade Nyman från mitten av 1640-talet sin svåger, den inflyttade skotten Hans Kinninmund. Dennes ar-vingar övertog Norn 1658. Bruket var nu en väl utbyggd anläggning. Enligt en värdering 1668 fanns där bland annat en c:a 85 meter lång hålldamm vid Hult för sjön Norn och tre smedjedammar. Masugnen, "murad med sten från grunden", låg uppe vid hålldammen. Nedanför hyttan låg en plåthammare, en så kallad "dubbelhammare", och den nedersta hammaren, som kallades den "Frankiska". Dessutom fanns kvarn, såg samt bruks- och hyttfolkets ekonomibyggnader. Kapellet tas upp i förteckningen, däremot inte herrgården.
1672 gifter sig Hans Kinninmunds dotter Sara med handelsmannen Jacob Brandberg från Stockholm som vid sin död 1674 troligen var ensam ägare till bruket. Änkan Malin Olofsdotter, Jacob Brandbergs mor, övertog 1681 bruket med dess trassliga ekonomi. 1682 sålde hon bruket till en annan son, Peter, 1684 adlad Cederberg. Denne gifte sig 1684 med Alette Silfverstöm från Hyttnäs i Sundborn som med sin förmögenhet kunde sanera brukets finnanser helt. Norn fick nu en där fast bosatt brukspatron.

Tillstånd till en ny hytta vid Hällsjöboda i Söderbärke gavs 1685. Den nya hyttan ersatte den gamla vid Hult i Stora Norns utlopp, som var i mycket dåligt skick. I Hällsjö tillverkades sedan allt Norns tackjärn till 1760-talet, då man på grund av ständig vattenbrist i Hällsjö-boda flyttade hyttan tillbaks till Norn, där den byggdes av dalkarlar 17622-1764. Där bruket ligger i dag. (Ur Åke Hyenstrands och Sigvard Montelius artiklar i boken Hedemora socken).

Hur gammal kan Michel Hansson ha varit vid sin död 1705? Var han 60 år eller ynge, det vill säga född ~1645 är han son till Hans Kinninmund. Var han äldre ~70 år eller född ~1635 är han son till Hans Steffens.
Citat har gjorts från Avesta under Kopparbrukens tid av Per Norberg, Stockholm 1956, SoH2-1958 och3-1961. Erik Hellström; Bidrag till släkten de Wahls och Silentz´s genealogi med flera verk. Seden separata källförteckningen.
 
Tillbaka till innehåll | Tillbaka till huvudmeny