Märet blir genom sitt andra gifte både mamma och styvmor till Anna Persdotter !
Pehr Siulsson föddes 162(8) troligen i Själevad. Han hade varit bonde på Östansjö 1 där. Han var också tolvman och hade då upp-gift att kontrollera det tionde som bönderna lämnade. Pehr likade inte att Olof Håkanssons änka hustru Gertru på Leding 2 hade kallat honom en Skälm och ingen ärlig karl, då han och tionderäknaren Jon Önnesson kom 1699 för att probera tionde. Tydligen lyckades han inte bevisa sitt påstående, ty rätten bötfällde honom och tionderäknaren. Siul hade tidigare varit gift med Merit Jacobsdotter från Östansjö 1, som dog i Östansjö 1688 och begravdes den 29 april 1688.
Än var bekymren inte slut för Märit Jonsdotter. År 1699 fick äldste sonen Nils, som var gift och nu förestod hemmanet i Norrme-sunda, barn med sin legopiga . Tingsrättens dom är intressant, särskilt den omsorg rätten visade det nyfödda barnet! Två år senare dog svärsonen Jacob, som tagit över hemmanet i Östansjö, i den stora båtolyckan 1701 i Själevad efterlämnande flera små barn. Hon slapp dock uppleva tvillingsonen Johans tragedi 1739.
Per Siulsson dog 1703 och begrovs på Palmsöndagen den 22 mars i Östansjö, Själevad socken 75 år gammal. Märit dog 1706 i Själevad och begrovs den 20 maj.
Dessutom kan noteras från av SVAR filmade extrakt:
Per Sjulssons hu avliden 1688 i Östersjö Signum F:1 s 7
en syster till Per avliden 1688 i Östersjö Signum F:1 s 8
en syster till Per avliden 1688 i Östersjö Signum F:1 s 8
en syster till Per avliden 1693 i Östersjö Signum F:1 s 11
Per JONSSON ? -1686
Brukade Norrmesunda 4:1 1669 - 1686.
Peder Joensson var son till Jonn Nilsson och hans hustru Anna på Norrmesunda 4:1. Peder övertog hemmanet efter fadern 1669. Han var från 1659 gift med Märit Jonsdotter. Peder hade svårt att tygla sina känslor.
Vid tinget den 2 mars 1663 Stältes för Rätten Pedher Joensson i Norr Medsundha, gift, och Kerstin Joens i Södher Medsundha, ogift, hwilka efter allwarlig förmahning och med gråtandhe tåhrar, bekändhe sigh lägersmåhl tillsammans haft och oloflig gärning bedrifwitt, och Kåhnan gåår frammandhe medh barn. Dessa Personer ähre medh hwar Andra uthi Skyldskap, dett Kerstins Modher och Pedhers Modher Modher woro kiötzliga syskon och således ähre dhe till Andra och tridie i slächtenne.
Emädan som uthi Hennes Kungl: Maj:ts Drottning Christinas uthgångna straffordning Anno 1653 den 18 maj icke för-mähles om sådanna personer, som dessa således i skyldskaper förbundna ähre och enthere gift; Hvarföre kundhe denna ringa Rätten dhem icke befrija, uthan dhem ifrån lifwet dämbde, efter levitij 20 Cap: 10 vers; samt Deutronomij 22 Cap; och 22; vers.
Pedher Joenssons hustru Märit beder för sin man på dhet Ödmiukeligste om lifznådhen, och will gärna medh honom wijdare uthi Ächtenskap wara dher honom liffwett benådas, och fåår för sigh medh penningar bötha, hwar om och hans föräldrar tillika medh heela församblingen för honom biönfalla: Men Kåhnan belangande, så finnes hoos henne inthet Medell för sig med Penningar bötha med. Alt dhetta, remitteres uthi all Underdånig Ödmiukheet, till dne Högl: Kongl. Hofrättens Höghgunstiga resolution.
NB: Kånans broder Johan Joensson gick i löfte för henne at hon skal wara tillstädes när hon fordras, etc.
Hovrättens dom finns avskriven i Anundsjö dombok 1663. Resolution; Pehr Joensson skal bötha för horet 80 dlr S Mynt och för lägersmåhlet i skyllskapen 80 dlr. Kåhnan Kerstin skal bötha 40 dlr S Mynt och för lägersmåhlet i skyltskapen 40 dlr och bägge stå uppenbara skrift. Orcha dhe ej bothun då plichta medh kroppen efter straffordningen.
Johan Oxenstierna.
I Landsting acten den 19 marti 1663 har Hofrättens resolution omräknats till daler kopparmynt. Tydligen var kursen då 1:4. Pedher Joensson NorMessundha för hoor i Skyltskapen 640. Item hans Kåhna Kerstin Joensdr i Sörmesunda 320. Khd Pastor Loci och de tolf edsworne har i domboken den 24 augusti 1663 attesterat at straffet gått i verkställighet. Peder hade bara råd att betala en del av beloppet, 400 daler kopparmynt förvandlades till 4 gånger gatlopp.
Hafr Pehr Joensson lefreratt Saacköhren, Penningar Tuhundradhe förttio daler i kopparmyn, såsom och .. luppit dhen 24 augusti fyra gatlopp, Kohnan Kestin Joensdotter i Sörmesundha samma dato blef hudstrykin widh sochnestugudöhren ... uthi gemehne Mans närwahro.
I mars året därpå anklagade Christpher Gullesson i Sörmesunda, som bodde i Sörböle, som ofta räknades in i byn Sör-mesunda, Peder för att han på nytt skulle haft lägersmål med Kerstin Joensdotter. Peder kunde inte neka utan blev Saakfelt 40 daler. Kåhnan Kerstin med wilken förb Pehr Joensson, som är en gift man, tillförende hafwer aflat barn och därefter pliktat .. bleef pålagdt plichta i Stocken androm till warnagell, emedan hon icke förmår medh Penningar bötha.
Och Kerstin var i tjänst hos Pehr åtminstone tio år till!
Men det var inte slut därmed. I mars 1676 bekände gamla pigan Göin Jonsdotter i Norrmesunda för pastor och inför tinget att Pehr Joensson ibid, gift man hafwer för sex åhr sedan haft med henne olåflig giärning, den tijd hon hos honom tiente, allenast en gång uthi sin stuga. Men även att så ofta som tillfälle gafz, har han mot henne olåfligh gierning föröfwar.
Pehr nekade.
Också gambla pigan Anna Zachrisdotter bekände att Pehr Jonsson .. medh henne haft olåflig beblandelse för 14 åhr sedan.
Pehr nekade åter och fick tänka över till nästa ting om han var skyldig.
På tinget i augusti samma år kom målet upp igen. Pedher nekade. Ty kunde Häradzrätten bemte Pedher icke fälla. I stället fick konorna Gölin Jonsdotter och Anna Sachrisdotter i Yttersel böta 160 daler var för falsk beskyllning. De kunde inte betala böterna. Ty pålades dhem att plichta en Månads tijd uthi Cronones fängelse.
Några år senare var det dags igen. Peder dömdes vid tinget i bredbyn i september 1685 för att han avlat barn i hordom med båts-manshustrun Brita Kielssdotter Beck i Wästersel. Per Månsson Beck var båtsman för Wästersel åren 1681-1685. Han var en av de c:a 350 båtsmän från Ångermanland som hade beordrats att vid första öppet vatten 1681 jämte hustrur och barn förflyttas till CarlsCrona. Blekinge hade ju hört till Danmark och befolkningen var fientlig mot svenskarna. Båtsmännen skulle nu bosätta sig där för att bidra till försvenskningen av landet. Per Månsson och Brita gifte sig samma år men tydligen hade Brita, som var från Djupsjö 4 i Sidensjö socken, inte följt med till Blekinge. En del båtsmanshustru hade stannat kvar hemma för att sköta sina jordbruk. Men Per var kvar där nere ända till 1685. De som rymde straffades och fick ingen lön.
Peder hade med Brita sitt sammanlag haft på åtskilliga stellen uti 1½ åhrs tid ... andersmässtijden förledet åhr, då ... Pehr Jonsson höll på att kiöra fram Timber wed fäbodarne ... sitt sammanlag, stående under baran himmel, på wägen ther ty råkades .. En gång uthi hans stall ... hon tidigare plichtat för lägersmål... Mannen är kvar i Carls Crona.. Peder hade under sitt äktenskap med Hu Märit för 26 åhr sedan bedrifivit hoor med en lööskvinno person, therföre han pliktat wilket pastor Lochi kunde intyga ... Hustrun Märit beklagade sig att hon nu för andra gången är kommen i svår olycka .. hon hade 7 barn med sin Man ... Rätten beslöt.. i anledning av Guds Lag Deut: 22 Cap v 22, Leviti 26 Cap v 20 dömmes them bägge till döden.
Bågge fick sålunda dödsstraff, enligt lagen var det normala vid dubbelt hor, båda var ju gifta på var sitt håll. Ända till 1779 gällde Mose lag! Hovrätten undanröjde den 23 oktober 1685 dödsdomen och ändrade straffet till 160 silverdaler i böter för vardera. Kan-ske ansågs det förmildrande att Per var nere i Blekinge. Om de icke hade pengar skulle Peder Jonsson löpa nio gatlopp och Brita hudstrykas, det vill säga slita ris. Då de inte kunde betala trädde den alternativa domen i kraft.
Men skammen blev för mycket för Peder. I februari 1686 sköt han sig. Det var ett oehört brott mot såväl Guds som Statens lagar. Straffet blev därför strängt: Han fick inte vila i vigd jord. Den 10 februari anger tinget i Anundsjö att Per Jonsson i Norrmesunda som på förra tinget blev dömd till döden för begånget dubbelt hoor och blev förskonad till livet hafwer sig sielf afhändt.
Rätten beslöt att hans kropp skulle nedergrefwas ther andra missgerningsmän pläga nederläggs, Det vill säga på gränsen mellan Anundsjö och Sidensjö, strax söder om Galasjö. Han uteslöts ur den kyrkliga gemenskapen. Det var ett mycket hårt straff i en för-samling som trodde på uppståndelsen på den Yttersta dagen.
Straffet drabbade också familjen. Peders änka, och de flesta barnen lämnade socken och flyttade till Själevad eller Arnäs. Efter Peders död och sedan änkan Märit gift om sig, tvistade sönerna om arvet. Peders bror Nils Jonsson i Wästerfannbyn krävde 1690 av brorsonen Nils resterande bördsrätt i Norrmesunda 4 daler - varvid Nils inför rätten visade upp Häradsrättens fast av den 14 februari 1674 och jämwäl en wäggbonad som skulle komma syskonen till dehlning.
Rätten dömde: Bör samma väggbonad komma Pehr Jonssons syskon till proportionaliter tildhehlning. Han hade åtminstone tre syskon så de fick högst en fjärdedel av bonaden var.
Gift med Märet Jonsdotter född ~ 1640 i Sörmedsunda 1:1 begravd den 20 maj 1706 i Östersjö 1, Själevad socken.
Parets barn: Anna född ~1659 (vår ana),
Karin begravd 6 januari 1717 i Överbilla,
Jonas Luth död 30 december 1711 i Karlskrona,
Nils född ~ 1663,
Johan född ~1663,
Eric,
Olof, båtsman och målare död i november 1700 i Karlskrona,
Per född ~ 1667
Johan NILSSON ?-1697
Bonde. Äger 1694 Hållen i Själevad Socken. Johan var gift med Karin Pedersdotter född ? Avliden ~1703 i Hållen nr 2, Själevad socken.
Parets barn: Endast sonen Jonas född ~1649 är känd.
År 1535 var stavningen Holdhen vilket kommer av ordet hall. som betyder backe, sluttning. Det året fanns det en skattskyldig med namnet Haakon. Hur många fler som bodde i byn är ej bekant. Utöver hustru och barn fanns det kanske en eller flera torpare.
Den första Hållbon var enligt sägen en finsk nybyggare, och hur namnet Hållen har uppkommit, är enligt samma sägen - att "Grott-människan" i Östansjö hade svårt att skilja mellan sin och andras egendom. Han stal gärna där han kom åt. En gång blev han upp-täckt av den bestulne grannen som tog efter tjuven. Denne sprang mot nuvarande Hållen förföljd av den bestulne, som ivrigt rop-ade till en granne ute på sin gård: "Håll´n, Håll´n"! Och därmed skulle denna by ha fått sitt namn.
Enligt kartan från 1646 fanns där 2 gårdar, även kartan från 1696 redovisar två gårdar. De låg intill varandra längst norr i byn, på udden som ligger mellan Östansjö tjern som den då kallades, och Åsbergsåns utlopp i Moälven. På kartan från 1646 står anteck-nat: Haln ähr 2 gårdar. skattas 1 mantal ... 4 sädesland. Utsäde till hela byn 6 15/32 tunnor. Hö av lägdor och åkerlindor till 10 Gilling. Till denna by är godt mulbete. Timmerskogh och annan Tarfveskog. fiske vatn något litet. Quarnställe litet ifrån byn.
Vid den tiden ägde Pär Ericsson en av gårdarna och Anders Pärsson den andra.
På denna karta ser man att hela byn med åker och betesmark är inhägnat med stängsel från "Östansjön" tilll Åbergsåns utlopp i Moälven. med en väg in till gårdarna.
Kartan från 1779 visar att nu finns det fyra gårdar och ett annat läge, de två på udden samt två till 'r uppbyggda c.a 500 meter högre upp och söderut, ungefär på den plats där gårdarna fanns vid Laga Skifte, och där de ligger idag. Hållen är den enda av de fyra byarna där utflyttningen från den samlade bybildningen inte blev så kännbar för den enskilde bonden, eftersom längsta flytten inte blev mer än knappt 250 meter.
På samma karta finns inritat 3 st Kattskia i Östansjösjön, en urgammal metod att fiska.
Jacob NILSSON
Per Sundin i Åsliden har upprättat en ägarelängd till hemmanet A 1 i Östandsjö ur vilket har hämtats för följande år ägarna:
1622 - 1628 Jakop Nilsson
1629 - 1638 Gertrudh Enkia
1639 - 1640 Gertrudhs barn Nils
1640 - 1643 Merit piga
1644 - 1645 Nils Jakopsson
1646 - 1647 Merit piga
1648 - 1692 Peder Siulsson 14 sel
1693 - 1701 Jacob Persson 15 sel drunknad 1701 mellan alnäs och prästholmen
1702 - 1703 Anna g.m. Jacob 15 sel
1704 - 1755 Per Jacobsson 15 sel
1755 - 1780 Erik Persson 9 sel mågen Olof Nilsson 6 sel
Möjligen har vi här en familj som består av Jakop Nilsson brukare 1622-1628 av Östansjö 1. Hans enka hustru Gertrudh tar vid efter hans död 1628 och brukar Östansjö 1 åren 1629-1638.
1639-1640 har deras son Nils blivit så gammal att han kan ta över men åren 1640-1643 är han borta på annat håll varför en piga Merit får träda in. Nils återkommer och är brukare åren 1644-1645. Ånyo försvinner Nils och pigan Merit får träda in åren 1646-1647.
Pigan Marit är nog ingen främmande person utan dottern i huset som gifter sig 3 juli 1687 med Per Sjulsson som tar vid. Redan 1688 avlider Marit Jacobsdotter och Per Sjulsson gifter sig 2. 0 1689 med Märet Jonsdotter, från Anundsjö.
Per Sjulssons son Jacob Persson tar över bruket av Östansjö 1 åren 1693-1701. Efter Pers bortgång den 26 maj 1701 driver hans änka, hustru Anna Persdotter Östansjö 1 åren 1702-1703. Nu har deras son Per Jacobsson blivit så stor att han kan ta över bruket av Östansjö 1 som han driver åren 1704-1755.
Därefter tar Erik Persson, Per Jacobssons son över Östansjö 1. En dotter till Per Jacobsson gifter sig med mågen Olof Nilsson. 15 sel delat med 5 ger 5 delar om 3 sel vardera. Erik för 3 andelar och systern får 2 andelar eller 9 respektive 6 sel.
Jacob Nilsson är således avliden 1628. Gift med Gerthrud som avlider efter 1638. Paret har en son Per Jacobsson och en dotter Merit Jacobsdotter.
Jonn NILSSON 1600-1675
Från Norrmesunda 4:1, Anundsjö socken. Död där ~1675. Föddes på 160(0)-talet som son till Nils Jonsson på Norrmesunda 4:1. Jonn skrevs som bonde på Norrmesunda 4:1 åren 1626-1668 och var nämndeman 1634-1639. Vid boskapsräkningen 1630 hade han 1 häst, 9 kiör, 2 qwifer, 12 får, 7 getter och 3 swin. En ganska stor besättning. Jonn var gift med Anna.
Vid höstetinget 1667 anklagades Norrmesunda byamän af Nörböhles byamänn, att dhe hafwa uthslefft Eldhen ifrån dheras Swedielandh och förbrändht dheras shough, som dhe icke undfalla kundhe. Normesunda byamän fick wedegiälla skogsägarna halfwa skaden och därtill böta 20 daler.
Den 25 augusti 1675 stältes för Rätten en bonde Joen Nilsson i Normiösiöö 75 åhr gammal .. för dhet han har bedrifwit tijdelag med boskap och annat Oskiäligt Creatur, the en Pijga Kirstin benämnd .. nu .. uppenbarat hafwer och sagt, som Pastor Loci .. wittnadhe, att hon för sitt samwett skull, thet icke kundhe förtijga, att för 6 åhr sedan, thå hon tiänt hoos Pehr Jonss i Normiösiöö, bemälte Joen Nilsson i fähuuset hafwer tijdelag medh en Koo Räsia bemält, men han då för tijden öfertalat henne att tijga.. (Pigan Kerstin var förmodligen densamma som sonen hade ihop det med 1663-1664.)
Joen Nilsson tillfrågades .. Och icke neka kundhe, att thå han en Poijke om sina 12 eller 14 åhr war och wallade i skougen sin fad-ers boskap, hadhe han första gången Tijdelag medh en Koo hans fadher tillhörigh. Sedan på samm tijdh, en annan gång, bedref han dhen wederstygglige giärningen medh en Rheen, som Lapparne bundit hafwer ... wid Båt-huuset nedanför hans fadhers gårdh ... bekiändhe han för 6 åhr sedan .. haft tidelag med sin Sohns Koo Räsia thå Pijgan Kirstin i fähuset öfwerkom och han henne Pijgan medh 24 daller kmt nedtystade...
Thå tygadhe på honom Pastor, att han .. under sitt fängelse, friwilligt och otwungen, hafwer bekiändt, att ifrån den tijden han för 60 åhr sedhan .. han bedrifwit den Wedherstyggeliga giefulsgerningen medh boskap så ofta tillfälle haar gifwits, att han thet intet minns, thet samma wittnadhe och hans egen hustru Anna 76 åhr gammal, att hon så af honom hafwer hördt..blef han..till föllie af Gudz och Wärldzligh Lag dömbd till döden.. Målet överlämnades till Hovrätten. Deras beslut har inte kunnat återfinnas. Troligen avrättades han samma år 1675.
Kända barn: Peder (vår ana), Nils född ~ 1627, Kerstin, Erich.
Hustru Anna var systerdotter till Skräddaren Jon Jonssons hustru på Sörmesunda 1:1, möjligen andra hustru på Sörmesunda 1:1. Kanske hette Anna´s far Peder.
Nils JONSSON 1572- ?
Brukade Norrmesunda 4:1 1592-1636. Föddes 1572 troligen som son till Jonn Person på Norrmesunda 4:1. Nils var knekt för Norr-mesunda 1592-1595. Han var skriven för hemmanet 4:1 åren 1592-1636. År 1598 betalde han i tionde 1 spann korn. Han var nämndeman 1604-1612 och undertecknade tiondelängden för 1618 med sitt bomärke.
År 1612 Thenn 8 februari stod laga ting i Anundsjö socken. I Nämnden satt då tolv nämndemän från socknen, bland andra Nils Jonsson i Mjösunda. Efter tingsprotokollet står antecknat: Samma tidh och dagh vittnade 12 män i nemå edenn om et jordekiöp, sålundha at Kerstin Persdotter i Näset bekiende sigh hafwa sålt Nils Jonsson i Miösunda ett sedland jord och 7 penningar i skatt, liggiandes i Näset för 18 daler i godt mynth.
Kerstin var dotter till Per Persson på Näs 4:1 och senare gift med Anders Gullesson.
Nils nämns åter i ett protokoll 1623-1624: Nils Jonss i Norrmiösundha hafwer slaget Peder Jönss ibidem en blånat, sack 3 mark, utgaf penninger 3 mark. Peder Jönsson var bonde på Norrmesunda 1:6.
Möjligen hette Nils hustru Kristin Ersdotter - barns, barnbarns och barnbarns barns namn tyder på det.
Kända barn: Erich, Jonn, bonde, född ~1600 (vår ana) samt Anna född ~1606
John PERSSON
Brukade Norrmesunda 4:1 1564-1592 och betalde Älvsborgs lösen 1571. Var troligen son till Peer Nilsson på Norrmesunda 4:1.
Per NILSSON ? - ~1564
Brukade Norrmesunda 4:1 1549-1564 och dessförrinnan Västerfannbyn 2:1 åren 1535-1556. Var den tidigaste kände bonden på Wästerfannbyn 2:1 där han nämns åren 1535 som Peder. I skatteboken 1550 var det sex bönder i byn Nörrmijösund, bl a Peer Nilsson. Peer hade troligen redan tidigare jord i Norrmesunda där han nämns åren 1549-1564 på det som senare blev hemmanet 4:1. Enligt årliga räntan anno 1560 fanns det då två bönder i Norrmesunda, Oluff Gullesson och Peder Nielsson. De hade vardera 8 sädland. Peder efterträddes 1564 av sonen Jonn, kanske dog Pedet det året.
Kända söner; Jonn, bonde, (vår ana) och Nils född ~1532.
Nätra och Sidensjö var till 1500-talet ett pastorat. Från 1500-talet bildar Nätra eget pastorat. Arkivet förstördes genom brand 1809.