Page 153 - Våra rötter
Huvudmeny:
Geografiskt > Ångermanland
Innehåll
Sidan 153 Ångermanland och Medelpad
Något om forskning och källor samt översikt Björna och Själevad154 Släkten i Högjsö med Hemsöadeln, Stigsjö, Gålsjö och De Vall´s
Översikt Högsjö och Devalls och (Nora)
155 Devalls – Säter
Myntpräglingen
156 Avesta
157 Johan de VahlVallonerna
158 Johan Devall 1662-1747Bergslagen och några omkringliggande bruk
159 Larsbo bruk160 Högfors och Gålsjö bruk
161 Catharina Ersdotter Devall 2769-2856Norns bruk
162 Översikt (Högsjo och Devalls) och Nora
163 Översikt Anundsjö del I
164 Översikt Anundsjö del II och översikt Anundsjö del III
165 Översikt Anundsjö del IV166 Olof Mattsson
167 Översikt Burträsk och Nordmaling del I
168 Översikt Burträsk och Nordmaling del II
Ångermanland
Ett landskap kring Ångermanälfven och de östligare Gide- Lögde- och Öreelfvarne, omgivet af Bottniska viken i sydost, Medelpad och Jemtland i sydväst, Lappland och Vesterbotten i nordost. Det ingår i Vesternorlands län, med undantag av Nordmalings och Bjurholms socknar, vilka förlagts till Vesterbottens län.
Medelpad
Ett landskap omgivet av Bottniska viken i öster, Helsingland i syd, Härjedalen i Sydväst, Jämtland i nordväst och Ångermanland i nordost. Medelpad utgöres än i dag hufvudsakligen af bygder vid Ljungans och Indalselfvens nedre lopp samt vid tillflöden till dessa stora strömmar, utefter hvilka vägar gå inåt landet. Rikt på sjöar och rinnande vatten och klädt med så godt som en enda barrskog. Ståtliga skogsåsar uppträda äfven nära kusten, der det egentliga höglandet upphört. Längst i väster nå bergen 1,600 fot över havet och ligga sjöarna öfver 800 fot högt. Klimatet är afgjordt mild-are än i det norrut belägna Ångermanland. Arbetare från Finland, Vermland, Dalarne och andra landskap äfvensom från nära håll tillströmma för viss tid eller för ständigt till sågverksindustrin, hvil-ken bragt stor fördel, om ock derjemte skada, åt dessa förut vilda glesare befolkade och oftast fattiga bygder. Tätast ligga sågverk-en vid de stora elfvarnes utlopp och mellan dem kring Sundsvall samt på landskapets enda stora ö, Alnön. Jernbruksrörelsen har fordom varit betydlig, men är nu ringa helst inga nämnvärda grufvor finnas inom landskapet.
Björna socken.
En socken i östra Ångermanlands nordligaste del kring Gideåelfens mellersta lopp, norra gränslandet är lappmarken. En fattig socken utan sågverk eller andra industriella anläggningar, som bildar öfvergång från fjällbygd till kustland, har mycket berg och skog, talrika sjöar och kärrtrakter; ett svagt jordbruk med boskapskötsel som huvudnäring.
Själevad socken.
Socken i Själevads tingslag, västernorrlands län, vid Bottniska viken, vilkens djupt inträngande fjärdar (Lungånger-, Vecke-, Själevads- och Happstafjärden klyfver socknen. Odlade äro i synnerhet trakterna kring den nordligare Lomsjön. Inom socknen märkas vidare sågverken Domsjö, Alfredshem, Hörneborg och Fors. Åkerbruk, boskapsskötsel, linnetillverkning och handelsresor nämnas som inkomstkällor jämte arbetet vid sågverken.
Ur C. M. Rosenbergs Geografiskt – statistiskt handlexikon öfver Sverige (beskriver Sverige på 1880-talet).
Något om forskning och källor
Före kyrkobokföringen och under perioder när kyrkobokföringen av personer saknas får forskaren söka sig till andra källor. Vanligt är att skattekällor som mantalslängder, jordeböcker, boskapslängder och kvarntullar bearbetas. Hemman för hemman för forskar-en år efter år in uppgiften om brukaren och andra namngivna innevånare och skapar tabeller för varje hemman som visar dess brukare som ofta är hemmanets ägare. Resultatet blir långa namnkedjor som skulle kunna se ut som följer:
Anders Persson - Per Andersson - Sven Persson - Lars Svensson.
Ofta är Per Andersson son till Anders Persson och Sven Persson är son till Lars Svensson och så vidare. Men man kan inte vara helt säker. Sven Persson kan vara gift med en dotter till Per Andersson eller Sven Persson kan rentutav vara någon som har köpt hemmanet och ej alls är släkt med tidigare brukare!
Namnkedjorna måste således kontrolleras mot andra källuppgifter – kanske via domböcker som kan visa släktskaps- förhållanden i vissa mål eller försäljning/köp av hemman. Ibland kan även skattelängderna innehålla uppgifter om släktskap typ son, dotter, svär-mor etc. Med den här forskningsteckniken har verk som Anundsjö släkter och gårdar, Familjeregister för Själevads socken, inklu-sive Björna och Mo socknar 1681-1785, Av ris och rot, Öreälvens byar tillkommit som är till god hjälp for den som har intresse för släkthistoria.
Forskningen avstannade dock ej med publiceringen utan snarare blev alltfler engagerade vilket ger kompletteringar och tillägg till vad som har tryckts. Ett sådant påbyggt verk är Rötter i Anundsjö – en bygd i Nolaskogs. Thord Bylund 1:e arkivarie vid Härnösands landsarkivs databas, Ulla-Lena Larsson även hon verksam vid landsarkivets privata databas samt olika databaser som t.ex. Kråken
Släkten i Anundsjö, Själevad och Åsele är således ej så mycket ett resultat av egen forskning utan av andras. Ett varmt tack till dem alla, både här nämnda och onämnda. Tack vare Era insatser har jag kunnat koncentrera mig på foskningen i andra områden som ej varit så väl bearbetet. Ett varnande finger måste dock höjas beträffande dessa här beskrivna anor. En del av kopplingarna mellan äldre och yngre släktled bygger enbart på namnkedjornas patronymikon. Jag har valt att ta med även dessa då det klart framgår i beskrivningen (den enskildes tabell) när fullgod bevisning saknas för släktskapet.
Huruvida det Ångermanländska landskapet tömdes på individer i samband med digerdöden eller ej – kanske nådde soten ej så långt norrut – eller om det var den otillgängliga skogen som hållit tillbaka bosättningen – är ej känt. Oavsett hur det var tycks våra förfäder, som slagit sig ned här, ha levt på fiske och jakt med boskaps- och åkerbruk på mark som nybrutits. En del av deras livs-gärning kan förhoppningsvis utläsas av släkttabellerna.
Våra rötter härifrån har delats upp i avsnitt för att förenkla läsandet. Här följer Jon Oloffssons och hans hustru Marta Jansdotters rötter.
Olof HÅKANSSON 1769-1825
Född 6 juni 1769 i Björnsjö nr 3, Själevad socken, bonde där, död den 11 september 1825 i Fors, Själevad socken. Gift 22 oktober 1797 med Catharina Abrahamsdotter född 10 mars 1773 i Krogsta, Själevad socken.
Parets barn: Jon född 11 mars 1799 ( vår ana) och Abraham född 24 juli 1807, bägge i Björnsjö, Björna socken.
Håkan PERSSON 1732-1779
Född i Väster Alnäs 1, Själevad socken den 24 oktober 1732 som son till Per Håkansson och hans hustru Märeta Nilsdotter. Håkan avled den 19 juni 1774 i Björnsjö nr 3, Själevad socken. Den 29 dec 1765 vigdes i Själevad drängen Håkan Pärsson ifrån Östersjö med pigan Lisa Olofsdotter i Björnsjö, född 18 juni 1745 i Björnsjö 3. De övertar halva hemmanet Björnsjö 3 år 1764.
Parets barn: Petrus född den 26 februari 1767, Olof född 16 juni 1769, Märet född 3 december 1771 samt Anders född 19 novem-ber 1775 – alla i Björnsjö 3, Björna socken.
Änkan Lisa Olofsdotter vigdes 2.0 den 15 oktober 1780 i Själevad med drängen Jan Anundsson i Prästgården, född 7 april 1746. Paret fick barnen: Jonas född 8 september 1781 V 16 december 1781 och Johan född 9 april 1783 – bägge i Björnsjö nr 3. 1795 bildades Björna församling av Norra delen av Själevad. I Kommunion Själevad 1783-1796 pag 28 Björnsjö noteras: Jon Anundson, hustru Lisa Olofsdotter, Son Pehr Håkans-son, son Olof Håkansson, dotter Märta samt sonen Anders Håkansson.
72 år gammal avled hustru Lisa Olofsdotter den 20 april 1817 i Stutsviken, Själevad socken.
Abraham NILSSON 1751-1819
Född den 22 okotber 1751 i Krogsta nr 3, Själevad socken som son till Nils Johansson och hans hustru Karin Nilsdotter. Abraham avled den 10 juli 1819 i Flärke, Själevad socken. Gift 2 juni 1771 i Själevad med Karin Mattsdotter född den 7 juni 1751 i Gottne, Själevad socken, piga i Öster Billsjö. Hon avled den 10 november 1835.
Abraham blir bonde i Krogsta nr 3, Själevad. Byter hemman med Erich Christophersson (Flärke 5) som i sin tur tidigare bytt med Flärke 3b.
Parets barn: Catharina född 10 mars 1773 (vår ana),
Mathias född 19 maj 1776,Marta född 15 mars 1778 död 10 maj 1778,Märta född 13 juni 1779död 18 mars 1792,Nils född 8 oktober 1781 död 9 dedcember 1781,Nils född 6 november 1782 död 8 december 1782,Johannes född 12 november 1783 död 10 augusti 1792 samtChristina född 25 april 1785 död 4 september 1785 alla i Krogsta.Endast två av parets 8 barn nådde vuxen ålder.
Generation 8 räknat från Kerstin Hagström
Per HÅKANSSON 1603-1774
Född 13 mars 1693 i Väster Alnäs nr 1, Själevad socken. Avliden den 19 juni 1774. Gift ~1718 med Märeta Nilsdotter född ~ 1703. Parets barn: Cherstin född 30 oktober 1726,
Märeta född 2 juli 1728,Håkan född 24 oktober 1732 (vår ana), samtNils född 1 maj 1738- de tre äldsta i Väster Alnäs nr 3 och den fjärde i Önskan.
Tidigare gift med N.N och hade med henne sonen Håkan Persson född 2 april 1719 i Väster Alnäs.
Hemmanet Väster Alnäs 1 klyvdes 1739 mellan Per Håkansson och Samuel Samuelsson. Per Håkansson äger 1745 Östansjö 3 dit han flyttar med familjen.
Gift 3.0 år 1765 med Kerstin Abrahamsdotter född 15 april 1719 från Wallen.
Olof OLOFSSON 1709-1777
Född 16 juli 1707 i Berg 1, Själevad socken. Död 10 augusti 1777 i Björnsjö 3. Gift ~1731 (vigselboken saknas 1714-1731 för Själevad socken) med Märeta Ersdotter född 15 januari 1711 i Björnsjö 2 död den 6 juni 1773 i Björnsjö 3.
Parets barn: Olof född 29 september 1742,
Lisa född 18 juni 1745 (vår ana),Eric född 16 mars 1748 död 4 december 1748, ochMareta född 31 januari 1751
Nils JOHANSSON 1702-1711
Född den 29 juli 1702 i Gideå nr 1, Själevad socken som son till Johan Pärsson och Märit Nilsdotter. Död den 20 mars 1762 i Krogsta 3. Gift ~ 1728 (vigselnotiser saknas i Själevad socken åren 1714-1731) med Karin Nilsdotter född 17 september 1711 i Krogsta 3, avliden i Krogsta den 18 juni 1780. Nils ägar Krogsta 3 1729!
Parets barn: Johannes född 10 september 1729,
Nils född 12 januari 1731,Märeta född 14 november 1733,Sara född 18 juli 1736,Carin född 15 april 1739,Kierstin född 26 juli 1744,Pär född 9 februari 1746,Olof född 24 juni 1747,Jonas född 3 maj 1750 död 29 juli1750 ochAbraham född 22 oktober 1751 (vår ana)– alla i Krogsta 3, Själevad socken.
Mats MATTSSON KRUSKOP 1725-?
Antagen 1743 som fördubblingskarl under namnet Friberg, R 109 (f 11) och som ordinarie Kruskopp år 1744 R 101 (03) Gottne - Söderå. Någon byggnad finns ej bevarad till idag. Ej heller torpets belägenhet. Tros vara från Värmland.. Gift med Mareta Olofs-dotter född 6 augusti 1716 från Komnäs, Själevad socken.
Parets barn: Karin född 7 juni 1751 (vår ana) samt Olof född 2 mars 1755 bägge i Gottne.
Generation 9 räknat från Kerstin Hagström
Håkan PERSSON 1666-1708
Född ~1666 i Källom 3, Själevad socken. Död ~1708 i Väster Alnäs 1. Äger Väster Alnäs 1 i Själevad Socken år 1764. Kom från Källom i Sidensjö. Gift 29 augusti 1692 med Kerstin Jonsdotter född ~1666 död ~1735 Äger 1708 Väster Alnäs 1.
Parets barn: Per född 3 mars 1693 (vår ana),
Johan född 2 augusti 1695,Karin född 12 mars 1699 död 15 juli 1770,Kerstin född 7 april 1701 död 1701,Anna född ~1702,Kerstin född ~1705 samtAnders född 30 november 1707– alla i Väster Alnäs nr 1, Själevad socken.
Olof SWENSSON 1673-1731
Född ~ 1673 i Sörvånge 4, Själevad socken. Död 17 januari 1716 i Berg 1, Själevad socken. Ägde Berg 1, år 1700, Billsta 5, år 1712 och Björnsjö nr 3, i Själevad Socken år 1727. Gift 25 december 1696 med Merit Zachrisdotter född ~ 1673 i Berg 1, avliden den 18 mars 1716 i Björnsjö.
Parets barn: Zacharias född 10 oktober 1697,
Swän född 18 september 1698,Johannes född 8 juli 1700,Karin född 4 november 1703,Elisabeth född 30 juli 1705 samtOlof född 16 juli 1709 (vår ana),- alla i Berg nr 1, Själevad socken.
Erich ERICHSSON ~1683-1756
Född ~ 1683 avliden den 5 maj 1756 på okänd ort. Äger Björnsjö 2 år 1708. Gift 4 mars 1708, (han från Gottne, hon från Björnsjö) med Lisbetha Pärsdotter, född ~1686. Avliden den 7 oktober 1753 på okänd ort.
Parets barn: Margareta född 17 oktober 1709,
Märeta född 6 januari 1711 (vår ana),Erich född 2 augusti 1713,Päder född 23 december 1715,Olof född 2 februari 1718,Margeta född 3 december 1719,Anders född 7 februari 1724,Lisa född 2 april 1727.
Johan PÄRSSON 1669-1705
Född ~1669 i Nordanås 2, Själevad socken. Död ~1705 i Gideå 1, Själevad socken. Kom från Nordanås nr 2 via Hanabäck nr 3 till Gideå nr 1 som han äger fr.o.m. år 1705. Gift 1691 med Märit Nilsdotter född ~1672 i Nordanås 5, död ~1741 i Själevad socken.
Parets barn: Margeta född ~1691,
Barbro född 7 februari 1692,Märit född 23 september 1694,Cherstin född 6 januari 1698,Pär född 23 september 1700,Nils född 29 juli 1702 (vår ana),Karin född 15 april 1704.
Nils NILSSON 1687-1712
Född den 6 mars 1687 i Övervike 8:2 Arnäs socken V 10 oktober 1712 i Krogsta 3, Själevad socken. Äger från 1712 krogsta nr 3 i Själevad Socken. Båtsman. Kom från Nyliden i Arnäs. Gift 22 december 1710 med Sara Olofsdotter född 2 december 1683 i Krogsta nr 3 V där i mars 1743.
Parets kända barn: Karin född 17 september 1711 i Krogsta nr 3, (vår ana) samt Segrid född 18 januari 1713 i Krogsta.
Olof NILSSON ~1669-1753
Född ~1669. Äger Komnäs 2 år 1694. V där den 30 december 1753. Gfit 18 mars 1703 med Älla Östensdotter från Komnäs 3, av-liden den 13 mars 1762 i Komnäs 2.
Parets barn: Kerstin född 5 juli 1704,
Eric född 10 mars 1707,Olof född 23 janauri 1710,Nils född 6 januari 1713,Jonas född 10 april 1715,Mareta född 6 augusti 1716 (vår ana),Helena född 18 maj 1719,Anna född 10 januari 1723,Carin född 10 mars 1726,Brita född 28 maj 1729– alla i Komnäs nr 2, Själevad socken.
Generation 10 räknat från Kerstin Hagström
Per HÅKANSSON 1580-?
Ägde Källom 3 åren 1651 och 1657-1685. Gift med Kerstin Andersdotter från Djupsjö 2 i Skorped socken. Död där ~ 1686. Änklingen, Per Håkanssons, öde därefter är ej känt.
År 1672 Angav Per Håkansson klageligen, att hans hustru är bliven utspridder lika som hon skulle hava sig tillmäktat ett lamm ifrån hustru Sara i Skureå. Han bevisade med några vittnen, att samma lamm inkom till sina får omärkta, och som hennes omärkta lamm och en del var borta då fåren klipptes, klippte hon hustru Saras lamm, icke annat visste än det skulle vara sitt eget, och efter rannsakan fick hon sina egna lamm med ullen igen. Per Håkanssons hustru frikändes från alla anklagelser "och ingen må henne hädanefter sådant widh laga straff förwitha, eftersom hon een suag och tankfull menniska ähr".
Endast sonen, bonden Håkan Persson, är känd som parets barn.
Johan ÖSTENSSON 1620-1692
Född ~1620 från Stensland 2 i Själevad socken. V ~ 1692 i Näfvertjäl 1, Själevad socken. Gift med Karin Svensdotter från Stens-land 2 i Själevad socken död 4 juni 1715 i Näfvertjäl 1.
Kända barn är Kerstin född ~1666 (vår ana) och Olof född ~1666.
Swen OLOFSSON ? -1723
Från Berg nr 1 i Själevad socken. Död där ~ 1708. Äger 1694 Berg nr 1. Gift före 1673 med Karin Johansdotter från Järvvik nr 1, Nätra socken död 1723 i Berg nr 1.
Endast sonen Olof, bonde, är känd född ~ 1673.
Zacharias ABRAHAMSSON ? -1687
Från Sörvånge nr 4 i Själevad socken. död där 1687. Bonde. Gift med Kerstin, från Sörvånge nr 4, avliden 1717 där.
Parets kända barn: Johan, Göle samt Merit född ~1673 (vår ana).
Pär MICHELSSON ? -1695
Äger 1694 Björnsjö 2. V 1695 i Björnsjö nr 2, Själevad socken. Gift med Märit Persdotter som äger 1696-1700 qvarn död 1716 i Björnsjö nr 2.
Parets kända barn: Michel född ~ 1681, Olof född ~ 1686 samt Lisbetha född ~1686 (vår ana).
Per JOHANSSON
Från Nordanås nr 2, i Själevad socken. Äger 1694 Nordanås nr 2 i Själevad Sn. Fastigheten ägdes dessförrinnan av Johan Abra-hamsson. Måhända far till vår Pär? Pär gift 2.0 med Kerstin Pärsdotter samt 3.0 med Segrid Johansdotter. Han hade en son med någon av sina fruar som hete Abraham vilket styrker att han kan vara son till Johan Abrahamsson. Gift före 1669 med Barbro som avled 1684 i Nordanås nr 2. Parets barn: Johan född ~1669 (vår ana),
Kerstin född ~ 1674,Jon född ~1677,Abraham född ~ 1681 samtPär född 21 januari 1683– alla i Nordanås 2, Själevad socken.
Nils OLSSON ? -1708
Noterad på gården Nordanås nr 5 i Själevad socken. Släktskapet ej belagt på annat sätt än att patronymikon och gård stämmer överens med Märit Nilsdotter född 1672 död 1741.
Nils MICHELSSON ? -1706
Från Övervike 8:2. V där 1706. Bonde i Övervike 8:2 åren 1672-1704. Han övertog brukandet efter sin far. Var nämnde-man 1682-1687 samt 1690 och kyrkvärd 1701. Nils finns inte i dödboken men på höstetinget 1725 fordrade dottern Marit Nilsdotter på Högland 4:2 genom sin svåger och granne Anders Johansson resten av sitt arv efter byteslängden efter fadern 1706.
Enligt dombok 1707 vårtinget paragraf 19 lottade bröderna Mikael, Nils och Isak Nilsson om besittningen av hemmanet. Nils vann lotten men han gifte sig senare till Kroksta 3. Isak kom att fortsätta att bruka hemmanet troligen utan att köpa ut sina syskon, men året efter kom även Mikael att ta över halva hemmanet. Mikaels del fick ett eget fastighetsnummer i 1713 års mantalslängd och kallas Övervike 9 i slutet på 1700-talet.
Gift före 1669 med Segri Isacsdotter från Getingstabodum 1, Arnäs socken. Död i Övervike 8:2 den 3 april 1716.
Parets barn: Anna född 13 augusti 1669,
Kerstin född 4 augusti 1672,Kerstin född 7 mars 1675,Anna född 8 april 1677,Sigrid född 6 januari 1680,Isak född 19 mars 1682,Mikael född 11 april 1684,Sara född 31 januari 1686 död 14 februari 1686,Nils, bonde, född 6 mars 1687 (vår ana),Sara född 24 november 1689,Malin född 24 februari 1693– alla i Övervike 8:2, Arnäs socken.
Olof MICHELSSON ? -1717
Död 1717 i Krogsta nr 3, Själevad socken. Äger 1694 Krogsta nr 3 i Själevad Socken. Gift 2.0 år 1707 med Anna Håkansdotter från Västerhus nr 7 i Själevad Socken. Med sin första hustru, som är okänd till namn och troligen avliden 1705, har han två kända barn: Anna född 1675 och Sara född 2 december 1683 (vår an).
Generation 11 räknat från Kerstin Hagström
Håkan SIMONSSON 1580 - ?
Från Källom 3. Här har vi en namnkejda av brukare vars patronymikon antyder att de är söner till föregående brukare som följer:
Simon Håkansson, Håkan Andersson, Anders Vebbesson.
Simon Håkansson noteras för Källom 3 åren 1591-1611 samt 1618-1619. Hans förmodade son Håkan Simonsson är noterad för Källom 3 åren 1614-1656.
Åren 1579-1587, 1590 och 1604-1610 skrivs Anders Håkansson för Källom 3. Han förmodas vara en bror till vår Simon Håkansson.
Håkan Andersson är noterad för Källom 3, åren 1546-1578 och Anders Vebbesson noteras för Källom 3 åren 1535-1545 och är därmed den förste kände brukaren av detta hemman. I Källom finns en Hans Vibbesson åren 1558-1567 som möjligen kan vara en bror till vår Anders Vebbesson? Bynamnet, som skrevs i äldre form Kellem, tyder på en sammansättning med orden hem = gård och källa.
Anders OLUFSSON Från Djupsjö 2:1
Ägde Djupsjö 2:1 åren 1624-1631. För åren 1635-1641 står hustru Brita noterad som ägare. Parets barn: Kerstin (vår ana), Peder, Christopher samt Jacob.
Även här har vi en namnkedja: Oluff Olufsson, Oluff Giordeson, Giord
Oluf Olufsson brukar hemmanet åren 1591-1622. Är gift med Kristin Swensdotter. Han ägde Djupsjö 2:1 åren 1591-1622. Möjligen son till Oloff Giordsson i Djupsjö 2:1 åren 1556-1585. Endast sonen Anders är känd (vår ana).
Oluff Giordsson ägde Östergensjö 1, åren 1549-1592 och är även noterad för Djupsjö 2:1 åren 1556-1585. Hans son Peder Olofs-son 1577- ? gift med Karin Påhlsdotter (även de vår ana) redovisas under avsnittet Anundsjö.
Bynamnet Djupsjö användes från och med 1690 på grund av läget vid Djupsjösjön och är ett naturnamn. Före 1690 användes sam-mansättningar med Uv- och Ut- varav det förra anses vara bildat till fågelnamnet.
Giord som förmodas vara född ~1400 från Norrflärke är endast känd via sönernas patronymikon. Bör vara född i sista hälften av 1400-talet.
Norrflärke ligger vid sjön Flärken, vars namn grundar sig på ett Ångermanländskt dialektord "flark" eller "flärk" med betydelsen "grund tjärn i mosslänt terräng".
Olof ERSSON ~1600- ?
Född ~1600. Bonde i Berg nr 1, Själevad socken. Gift med Brita som avled där 1690. Endast sonen Swen är känd.
Abram ZACHARIASSON 1607 - ?
Född ~1607 från Sörvånge 4, Själevad socken. Hade sonen Zacharias Abrahamsson.
Michell PEDERSSON 1601-1684
Från Övervike 1:2 i Arnäs socken. V 1684 i Övervike 8:2. Kan vara född i Övervike 2:1. Det är osäkert om Mickel Persson verkligen bodde på samma gård som hundra år senare kallades Övervike nr 8.
Mickel Persson köpte 1647, 4 seland av borgmästaren Abraham Persson i Härnösand. Denne hade fått jorden "för giäld" av salige Lars Persson, bonde 1619-29 och 1637-42, följd av hustru Kerstin änka (modern?) 1630-37 och Kerstin änka 1642-43. (Hustru Kerstin var uttfattig på 10 respektive 11 seland 1635 och 1636).
På hösttinget 1651 fick Mickel fastebrev på endast 3 seland, det fjärde selandet hade Lars Perssons måg Olof Olosson (från Över-vike 4:2) fått inlösa. Olof Olsson skattade för 4 seland 1651 som senare tycks ha tillförts Övervike 7 och 8. Från 1645 skattade Mickel Ersson och hans son Nils för mellan 20 och 25 seland, varav (efter 1660) ca 15 seland låg i bolbyn Övervike.
En knekt Per Mickelsson som följde med "Recomperis" i maj 1644 bör vara identisk med Mickel Perssons son med samma namn som förekommer i domböckerna på 1650-talet. På vårtinget 1651 blev han sakfälld för att ha mökränkt Sara Persdotter i Näste och fick böta 40 mark samt "efter Moses lag är han pliktig att gifva henne Morgongåva, - 80 mark".
På vårtinget 1656 dömdes han för att ha tredskat mot denna dom och dömdes till ytterliggare 3 marker i böter. Samtidigt fick fadern Mickel Persson böta 3 marker för okvädningsord för Rätten.
Michell Pedersson var gift med Karin Matzdotter från Övervike 8:2 Arnäs socken. Deras enda kända son är Nils Michelsson.
Johan JACKOBSSON KOMBERG SÖDERBERG 1766-1822
Född den 6 mars 1766 på okänd ort. Död den 20 mars 1822 i Själevad socken. Den 9 september 1792 vigdes i Själevad socken Reserve Båtsman Johan Komberg med pigan Anna Nilsdotter ifrån Gothne.
Den 19 feb 1789 antogs Johan Jacobsson 22 år gammal infödd bondson enligt GRM (Generalmönsterrullan) 1789 för 2 Westernorr-land, rote 101. Den 20 jan 1796 blev Johan Jacobsson Komberg ordinarie och transporterades då till rote 104. Där fick han namnet Söderberg. Var han avled är ej känt?
Kommunion Själevad 1797-1809 p 127 och 435 Wester Alnö
Kronobåtsman Johan Söderberg
Hu Anna Nilsdotter
dotter Anna
Kommunion Själevad, 1810-1815 p 350 Gala nr 1
Ord Kr Bm Johan Söderberg
Hu Anna Nilsdotter
Dotter Catharina
I Huförhörslängden Gahla, Själevad 1815-1824 noteras;
Odrinarie Båtsman Johan Söderberg 1766 6/3 Gift 1792 Död 1822. Läser någorlunda, har svagt begrepp.
Enkehu Anna Nilsdotter 1772 12/7 Gift 1792 Utflyttad till Östansjö 1824 samt deras barn. Ingen notering om läskunnighet och begrepp för henne.
Dottern Stina 1812 Läser försvarligt, läser Luthers lilla Katekes och de 5 huvudstyckena i Swebelii förklaringar.
Dottern Märtha 1804 23/1 Som Stina.
Son Nils 1807 12/5 Ingen notering
Dotter Margreta 1810 7/12 Har begynnt läsa
Enkan Stina Jacobsdotter fattig noterad 1822 Läser någorlunda.
Knut Lindersson anger i sitt verk Båtsmän i Själevad att Johan Söderberg avled den 20 mars 1822. Söderberg har ej återfunnits i DB för Själevad 1822-1823.
Söderbergs enka Anna Nilsdotter flyttar först till Östansjö och ingår där i sonen Nils Johanssons hushåll. I Östansjö finns en Anna Jacobsdotter född januari 1700 - släkting till Söderberg?
Bland flyttbetygen för Själevad återfinns följande yttrande: Att Själevads församling hvarken kan eller vill förskjuta afledne Båtsman Söderbergs Enka som nu vistas i Gettarby af Mo Socken om också kyrkoherden i Mo skulle tillåta henne att derstädes begå Herrens Heliga Nattvard hvartil intet hinder härstädes är kändt, intygar Själevad den 20 oktober 1833.
Gift 9 september 1792 i Gothne, Själevad socken med Anna Nilsdotter född 13 juli 1772 i Hållen nr 2, Själevad socken. Den 3 dec-ember 1854 begrovs fattighjonet Söderbergs enka, Anna Nilsdotter 81½ år gammal av ålderdomsbräcklighet i Själevad socken.
Parets barn: Anna född 16 september 1792,
Catharina född 20 augusti 1794,Jacob född 17 juli 1796 död 7 november 1807 i Väster Alnäs,Nils född 8 januari 1799 död 6 november 1803 i Väster Alnäs,Stina född 9 januari 1801,Märta född 23 januari 1804 (vår ana),Nils född 12 april 1807,Greta född 7 deceber 1810– de två yngsta är födda i Gothen, barn 3 och 4 i Öster Alnäs, och de yngre i Väster Alnö.
Nils ELIASSON 1733-1792
Bonde. Äger från 1762 svärfadern Anders Anderssons del av Hållen nr 2.
Kommunion Själevad 1783-1797 p 33 Gotneå 2
Nils Eliasson (död)
Hu Anna Andersdr
Son Anders Nilsson
Hu Anna Pehrsdr
Son Jan Nilsson
Hu Stina Abrahamsdr
Son Eric Nilsson
Dot Kerstin
Dot Karin
Dot Annika
Svägerska Sara Andersdr
Dräng Olof Olofsson
I den geometriska kartan över Hållens by författad år 1779 av Lars Ekorn bor Nils Eliasson i littra C – huset
Gift 19 oktober 1755 med Anna Andersdotter. Han handdräng i Hörnäs, hon, Anna Persdotter piga i Hållen. Anna är född 25 december 1728 i Hållen 2. Avliden den 16 oktober 1794 i Gotne 2, Själevad socken.
Parets barn: Anders född 24 december 1755,
Karin född 19 augusti 1757,Elias född 5 september 1759,Kerstin född 1 januari 1761,Jonas (nämndeman) född 8 juli 1762,Eric (landbonde) född 29 februari 1764,Kerstin född 5 september 1765 död 15 september 1765,dotter född samma dag 5 september 1765 begravd den 15 september 1765,Kerstin född 21 juli 1767 samtAnna född 13 juli 1772 (vår ana)– alla i Hållen nr 2, Själevad socken.
Elias NILSSON 1708-1777
Född 1708 på okänd ort. Den XXI Trinitatis (29 oktober) 1732 vigdes Elis Nilsson i Hörnäs med Carin Jacobsdotter i Östansjö. Tjänade som Båtsman för Nätra under namnet Näsman.
Hans första hustru Karin Jacobsdotter är född den 31 januar 1692 i Östansjö nr 1, Själevad socken och död den 5 augusti 1762 i Hörnäs, Själevad socken. 9 år gammal förlorade hon sin far som drunknade.
Parets son Nils Eliasson är född den 16 november 1733 i Hörnäs.
Elias Nilsson gifter sig 2.0 med Änkan Kerstin i Galsätter 3 f 1706 V 1770.
Anders ANDERSSON LAX ~ 1682-1770
Född ~1682 från Siikajoki, Österbotten, Finland. Fördubblingsman under rote 102 från år 1717. Blev ordinarie under rote 104 och fick rotenamnnet LAX. Äger från 1729 Hållen i Själevad som han brukade. Erhöll avsked år 1745. Var 88 år gammal vid sin död, den 18 februari 1770 i Hållen, Själevad socken.
Gift ~1722 med Kierstin Jonsdotter född 6 februari 1698 i Hållen 2, Själevad socken, död där den 8 juni 1760.
Parets barn: Cherstin född 2 september 1723,
Carin född 2 januari 1727,Anna född 24 december 1728 (vår ana),Margeta född 6 februari 1731,Sara född 3 mars 1733 samtMaria född 2 oktober 1734.
Efter sin första hustrus död gifter sig Anders 2.0 1762 med Carina Olofsdotter född ~1718 från Krogsta, död den 17 januari 1793 på okänd ort. Barnlöst gifte.
Generation 9 räknat från Kerstin Hagström
Jacob PÄDERSSON ? -1701
År 1701 var det en stor båtolycka mellan Alnäs och Prästholmen - 30 personer av 31 drunknade. Fem av dessa var från Östansjö, Jacob Pärsson, Pär Jonsson, Erik Johansson och hans hustru, Märet Björsdotter samt Jacob Pädersson.
I 1702 års mantalslängd noteras hustrun Anna istället för hennes drunknade man. Karin var således endast 9 år gammal när hon förlorade sin far.
I anteckningsbok på Mo Baptistförsamlings medlemmar från år 1869 - troligen påbörjad 1874 noteras att en man vid namn Olof Johansson, hemmansägare i Gottne, född 1821 i Östansjö, blev pånyttfödd och döpt år 1847. Dopsförrättaren var Erik Mårtensson född 1816 i Östansjö, bosatt i Hanabäck. En sten restes den 8 augusti 1993 till minne av detta dop, på den plats man antar att dopet ägde rum. Att platsen ligger intill kyrkvägen som gick från byn till Själevad - sedermera till Mo - kan synas lite ironiskt när vi vet vilket bråk det var mellan kyrkan och den nybildade församlingen.
Jacob Pädersson kom från Östansjö nr 1, Själevad socken. Död där den 26 maj 1701. Gift ~1682 med Anna Persdotter född ~1659 från Norrmesunda 4:1 Anundsjö socken. Död 22 augusti 1742 i Billa, Själevad socken.
Parets barn: Pär kristnad 30 september 1683,
Märit kristnad 15 januari 1686,Margeta kristnad 10 mars 1689,Karin kristnad 31 janauri 1692 (vår ana),Brita kristnad 2 september 1694 död 1697,Nils kristnad 19 december 1697 död 1698,Sara kristnad 29 januari 1699 död 1699 samtAnna kristnad i januari 1700– alla i Östansjö 1, Själevad socken.
Jonas JOHANSSON 1649-1750
Född ~1649 från Hållen nr 2, Själevad socken död där 4 november 1750. Bonde. Ägde sedan 1694 Hållen 2 i Själevad Socken. Blev 101 år gammal. Gift 4 januari 1687 med Göhle Pärsdotter (han från Hållen, hon från Gottne nr 7) född på okänd ort och tid. Död 1713 i Hållen nr 2, Själevad socken.
I 1645 års jordebok noteras 7 skattehemman i Gottne: Hustru Karin, Oluff Svensson, Per Joensson, Raphaell Ollsson, Simon Simonsson, Öde, Öde.
I samma års Mantals och qvarntullslängd noteras 4 skattskyldiga i Gottne: Olof Svensson, Johan Olofsson, Simon Simonsson, hus-tru Karin.
Kartan från 1646 redovisar: Gottne ähr 8 gårdar, skattar 8 mantal.
1696 skattar 9 bönder för tillsammans 94 7/8 sädesland. Anders Olufsson, Johan Simonsson, Hustru Margareta, Lars Olufsson, gamla Pär Pärsson, unga Pär Pärsson, Anund Simonsson, Joen Johansson och Eric Olufsson.
Kommentar: Ofta skilljer sig innehållet i de olika registrena för samma år/tid/ till både antal gårdar och antal personer och deras namn. Informationen löser knappast hustru Göjle Pärsdotters ursprung – möjligen skulle hon kunna vara dotter till Pär Pärsson eller Per Joensson men det går ej att styrka.
Parets barn. Nils född 13 november 1687,
Margareta född 20 januari 1689,Nils född 15 februari 1691,Sara född 22 maj 1692,Anna född 7 oktober 1694,Märet född 25 februari 1696,Kierstin född 6 februari 1698 (vår ana),Kari född 17 jun i 1700,Pär född 29 september 1701 samtJohannes född 22 juli 1703- alla i Hållen 2, Själevad socken
Jonas gifter sig 2.0 1715 med Kierstin Larsdotter, född 1661 från Hållen 1, som avled 15 maj 1756 i ett barnlöst gifte.
Per SJULSSON 1628-1703
Född ~ 1628 från Önskan nr 1, Själevad socken, begravd där den 22 mars 1703. Tolvman i Själevad. Gift 3 juli 1687 i Östansjö (han i Östanjö, hon från Mosunda i Anundsjö socken) med Marit Jacobsdotter, död i Östansjö 1, 1688. Parets son Jacob Pädersson är bonde i Östansjö 1.
Pär gifter om sig 2.0 år 1689 med Märit Jonsdotter från Mesunda i Anundsjö.
Märit Jonsdotter föddes förmodligen på 1630-talet, osäkert var. Möjligen kan hon vara den Märit Jonsdotter som 1651 tillsammans med systern Karin Jonsdotter säljer fem sel jord och gård i Sörböle. Kanske var hon en dotter till Jon Jonsson Skräddare i Sörme-sunda? Sörböle och Sörmesunda betraktades ofta som samma by. Det kunde varit deras arv efter Jons första hustru. Sönerna fick delar i det egna hemmanet i Sörmesunda. Det skulle också kunna förklara namnen Johan, Olof och Karin på barnen. Men detta är osäkert.
Märit gifte sig 1659 med Peder Joensson och hade sju barn med honom. Hon var efter makens död skriven för Norrmesunda 4:1 åren 1686-1688. Sedan tog sonen Nils över efter Peder Joensson, troligen född i Norrmesunda 4:1 Anundsjö socken där han avled år 1686.
Parets barn: Anna född ~1659 (vår ana),
Karin,Jonas,Nils född ~1663,Johan född ~ 1663,Erich ,Olof båtsman,Per född ~1667.
Märit gifte om sig på midsommarafton den 23 juni 1689 i Själevad med Per Siulsson i Östansjö. Prästen hade missuppfattat Märits farsnamn och skrivit Märit Grelsdotter från Mesunda i Anundsjö. Märit fick nu sin egen dotter Anna som svärdotter. Anna var åtminstone 1683 gift med Pehrs äldste son Jacob.
Märet blir genom sitt andra gifte både mamma och styvmor till Anna Persdotter !
Pehr Siulsson föddes 162(8) troligen i Själevad. Han hade varit bonde på Östansjö 1 där. Han var också tolvman och hade då upp-gift att kontrollera det tionde som bönderna lämnade. Pehr likade inte att Olof Håkanssons änka hustru Gertru på Leding 2 hade kallat honom en Skälm och ingen ärlig karl, då han och tionderäknaren Jon Önnesson kom 1699 för att probera tionde. Tydligen lyckades han inte bevisa sitt påstående, ty rätten bötfällde honom och tionderäknaren. Siul hade tidigare varit gift med Merit Jacobsdotter från Östansjö 1, som dog i Östansjö 1688 och begravdes den 29 april 1688.
Än var bekymren inte slut för Märit Jonsdotter. År 1699 fick äldste sonen Nils, som var gift och nu förestod hemmanet i Norrme-sunda, barn med sin legopiga . Tingsrättens dom är intressant, särskilt den omsorg rätten visade det nyfödda barnet! Två år senare dog svärsonen Jacob, som tagit över hemmanet i Östansjö, i den stora båtolyckan 1701 i Själevad efterlämnande flera små barn. Hon slapp dock uppleva tvillingsonen Johans tragedi 1739.
Per Siulsson dog 1703 och begrovs på Palmsöndagen den 22 mars i Östansjö, Själevad socken 75 år gammal. Märit dog 1706 i Själevad och begrovs den 20 maj.
Dessutom kan noteras från av SVAR filmade extrakt:
Per Sjulssons hu avliden 1688 i Östersjö Signum F:1 s 7
en syster till Per avliden 1688 i Östersjö Signum F:1 s 8
en syster till Per avliden 1688 i Östersjö Signum F:1 s 8
en syster till Per avliden 1693 i Östersjö Signum F:1 s 11
Per JONSSON ? -1686
Brukade Norrmesunda 4:1 1669 - 1686.
Peder Joensson var son till Jonn Nilsson och hans hustru Anna på Norrmesunda 4:1. Peder övertog hemmanet efter fadern 1669. Han var från 1659 gift med Märit Jonsdotter. Peder hade svårt att tygla sina känslor.
Vid tinget den 2 mars 1663 Stältes för Rätten Pedher Joensson i Norr Medsundha, gift, och Kerstin Joens i Södher Medsundha, ogift, hwilka efter allwarlig förmahning och med gråtandhe tåhrar, bekändhe sigh lägersmåhl tillsammans haft och oloflig gärning bedrifwitt, och Kåhnan gåår frammandhe medh barn. Dessa Personer ähre medh hwar Andra uthi Skyldskap, dett Kerstins Modher och Pedhers Modher Modher woro kiötzliga syskon och således ähre dhe till Andra och tridie i slächtenne.
Emädan som uthi Hennes Kungl: Maj:ts Drottning Christinas uthgångna straffordning Anno 1653 den 18 maj icke för-mähles om sådanna personer, som dessa således i skyldskaper förbundna ähre och enthere gift; Hvarföre kundhe denna ringa Rätten dhem icke befrija, uthan dhem ifrån lifwet dämbde, efter levitij 20 Cap: 10 vers; samt Deutronomij 22 Cap; och 22; vers.
Pedher Joenssons hustru Märit beder för sin man på dhet Ödmiukeligste om lifznådhen, och will gärna medh honom wijdare uthi Ächtenskap wara dher honom liffwett benådas, och fåår för sigh medh penningar bötha, hwar om och hans föräldrar tillika medh heela församblingen för honom biönfalla: Men Kåhnan belangande, så finnes hoos henne inthet Medell för sig med Penningar bötha med. Alt dhetta, remitteres uthi all Underdånig Ödmiukheet, till dne Högl: Kongl. Hofrättens Höghgunstiga resolution.
NB: Kånans broder Johan Joensson gick i löfte för henne at hon skal wara tillstädes när hon fordras, etc.
Hovrättens dom finns avskriven i Anundsjö dombok 1663. Resolution; Pehr Joensson skal bötha för horet 80 dlr S Mynt och för lägersmåhlet i skyllskapen 80 dlr. Kåhnan Kerstin skal bötha 40 dlr S Mynt och för lägersmåhlet i skyltskapen 40 dlr och bägge stå uppenbara skrift. Orcha dhe ej bothun då plichta medh kroppen efter straffordningen.
Johan Oxenstierna.
I Landsting acten den 19 marti 1663 har Hofrättens resolution omräknats till daler kopparmynt. Tydligen var kursen då 1:4. Pedher Joensson NorMessundha för hoor i Skyltskapen 640. Item hans Kåhna Kerstin Joensdr i Sörmesunda 320. Khd Pastor Loci och de tolf edsworne har i domboken den 24 augusti 1663 attesterat at straffet gått i verkställighet. Peder hade bara råd att betala en del av beloppet, 400 daler kopparmynt förvandlades till 4 gånger gatlopp.
Hafr Pehr Joensson lefreratt Saacköhren, Penningar Tuhundradhe förttio daler i kopparmyn, såsom och .. luppit dhen 24 augusti fyra gatlopp, Kohnan Kestin Joensdotter i Sörmesundha samma dato blef hudstrykin widh sochnestugudöhren ... uthi gemehne Mans närwahro.
I mars året därpå anklagade Christpher Gullesson i Sörmesunda, som bodde i Sörböle, som ofta räknades in i byn Sör-mesunda, Peder för att han på nytt skulle haft lägersmål med Kerstin Joensdotter. Peder kunde inte neka utan blev Saakfelt 40 daler. Kåhnan Kerstin med wilken förb Pehr Joensson, som är en gift man, tillförende hafwer aflat barn och därefter pliktat .. bleef pålagdt plichta i Stocken androm till warnagell, emedan hon icke förmår medh Penningar bötha.
Och Kerstin var i tjänst hos Pehr åtminstone tio år till!
Men det var inte slut därmed. I mars 1676 bekände gamla pigan Göin Jonsdotter i Norrmesunda för pastor och inför tinget att Pehr Joensson ibid, gift man hafwer för sex åhr sedan haft med henne olåflig giärning, den tijd hon hos honom tiente, allenast en gång uthi sin stuga. Men även att så ofta som tillfälle gafz, har han mot henne olåfligh gierning föröfwar.
Pehr nekade.
Också gambla pigan Anna Zachrisdotter bekände att Pehr Jonsson .. medh henne haft olåflig beblandelse för 14 åhr sedan.
Pehr nekade åter och fick tänka över till nästa ting om han var skyldig.
På tinget i augusti samma år kom målet upp igen. Pedher nekade. Ty kunde Häradzrätten bemte Pedher icke fälla. I stället fick konorna Gölin Jonsdotter och Anna Sachrisdotter i Yttersel böta 160 daler var för falsk beskyllning. De kunde inte betala böterna. Ty pålades dhem att plichta en Månads tijd uthi Cronones fängelse.
Några år senare var det dags igen. Peder dömdes vid tinget i bredbyn i september 1685 för att han avlat barn i hordom med båts-manshustrun Brita Kielssdotter Beck i Wästersel. Per Månsson Beck var båtsman för Wästersel åren 1681-1685. Han var en av de c:a 350 båtsmän från Ångermanland som hade beordrats att vid första öppet vatten 1681 jämte hustrur och barn förflyttas till CarlsCrona. Blekinge hade ju hört till Danmark och befolkningen var fientlig mot svenskarna. Båtsmännen skulle nu bosätta sig där för att bidra till försvenskningen av landet. Per Månsson och Brita gifte sig samma år men tydligen hade Brita, som var från Djupsjö 4 i Sidensjö socken, inte följt med till Blekinge. En del båtsmanshustru hade stannat kvar hemma för att sköta sina jordbruk. Men Per var kvar där nere ända till 1685. De som rymde straffades och fick ingen lön.
Peder hade med Brita sitt sammanlag haft på åtskilliga stellen uti 1½ åhrs tid ... andersmässtijden förledet åhr, då ... Pehr Jonsson höll på att kiöra fram Timber wed fäbodarne ... sitt sammanlag, stående under baran himmel, på wägen ther ty råkades .. En gång uthi hans stall ... hon tidigare plichtat för lägersmål... Mannen är kvar i Carls Crona.. Peder hade under sitt äktenskap med Hu Märit för 26 åhr sedan bedrifivit hoor med en lööskvinno person, therföre han pliktat wilket pastor Lochi kunde intyga ... Hustrun Märit beklagade sig att hon nu för andra gången är kommen i svår olycka .. hon hade 7 barn med sin Man ... Rätten beslöt.. i anledning av Guds Lag Deut: 22 Cap v 22, Leviti 26 Cap v 20 dömmes them bägge till döden.
Bågge fick sålunda dödsstraff, enligt lagen var det normala vid dubbelt hor, båda var ju gifta på var sitt håll. Ända till 1779 gällde Mose lag! Hovrätten undanröjde den 23 oktober 1685 dödsdomen och ändrade straffet till 160 silverdaler i böter för vardera. Kan-ske ansågs det förmildrande att Per var nere i Blekinge. Om de icke hade pengar skulle Peder Jonsson löpa nio gatlopp och Brita hudstrykas, det vill säga slita ris. Då de inte kunde betala trädde den alternativa domen i kraft.
Men skammen blev för mycket för Peder. I februari 1686 sköt han sig. Det var ett oehört brott mot såväl Guds som Statens lagar. Straffet blev därför strängt: Han fick inte vila i vigd jord. Den 10 februari anger tinget i Anundsjö att Per Jonsson i Norrmesunda som på förra tinget blev dömd till döden för begånget dubbelt hoor och blev förskonad till livet hafwer sig sielf afhändt.
Rätten beslöt att hans kropp skulle nedergrefwas ther andra missgerningsmän pläga nederläggs, Det vill säga på gränsen mellan Anundsjö och Sidensjö, strax söder om Galasjö. Han uteslöts ur den kyrkliga gemenskapen. Det var ett mycket hårt straff i en för-samling som trodde på uppståndelsen på den Yttersta dagen.
Straffet drabbade också familjen. Peders änka, och de flesta barnen lämnade socken och flyttade till Själevad eller Arnäs. Efter Peders död och sedan änkan Märit gift om sig, tvistade sönerna om arvet. Peders bror Nils Jonsson i Wästerfannbyn krävde 1690 av brorsonen Nils resterande bördsrätt i Norrmesunda 4 daler - varvid Nils inför rätten visade upp Häradsrättens fast av den 14 februari 1674 och jämwäl en wäggbonad som skulle komma syskonen till dehlning.
Rätten dömde: Bör samma väggbonad komma Pehr Jonssons syskon till proportionaliter tildhehlning. Han hade åtminstone tre syskon så de fick högst en fjärdedel av bonaden var.
Gift med Märet Jonsdotter född ~ 1640 i Sörmedsunda 1:1 begravd den 20 maj 1706 i Östersjö 1, Själevad socken.
Parets barn: Anna född ~1659 (vår ana),
Karin begravd 6 januari 1717 i Överbilla,
Jonas Luth död 30 december 1711 i Karlskrona,
Nils född ~ 1663,
Johan född ~1663,
Eric,
Olof, båtsman och målare död i november 1700 i Karlskrona,
Per född ~ 1667
Johan NILSSON ?-1697
Bonde. Äger 1694 Hållen i Själevad Socken. Johan var gift med Karin Pedersdotter född ? Avliden ~1703 i Hållen nr 2, Själevad socken.
Parets barn: Endast sonen Jonas född ~1649 är känd.
År 1535 var stavningen Holdhen vilket kommer av ordet hall. som betyder backe, sluttning. Det året fanns det en skattskyldig med namnet Haakon. Hur många fler som bodde i byn är ej bekant. Utöver hustru och barn fanns det kanske en eller flera torpare.
Den första Hållbon var enligt sägen en finsk nybyggare, och hur namnet Hållen har uppkommit, är enligt samma sägen - att "Grott-människan" i Östansjö hade svårt att skilja mellan sin och andras egendom. Han stal gärna där han kom åt. En gång blev han upp-täckt av den bestulne grannen som tog efter tjuven. Denne sprang mot nuvarande Hållen förföljd av den bestulne, som ivrigt rop-ade till en granne ute på sin gård: "Håll´n, Håll´n"! Och därmed skulle denna by ha fått sitt namn.
Enligt kartan från 1646 fanns där 2 gårdar, även kartan från 1696 redovisar två gårdar. De låg intill varandra längst norr i byn, på udden som ligger mellan Östansjö tjern som den då kallades, och Åsbergsåns utlopp i Moälven. På kartan från 1646 står anteck-nat: Haln ähr 2 gårdar. skattas 1 mantal ... 4 sädesland. Utsäde till hela byn 6 15/32 tunnor. Hö av lägdor och åkerlindor till 10 Gilling. Till denna by är godt mulbete. Timmerskogh och annan Tarfveskog. fiske vatn något litet. Quarnställe litet ifrån byn.
Vid den tiden ägde Pär Ericsson en av gårdarna och Anders Pärsson den andra.
På denna karta ser man att hela byn med åker och betesmark är inhägnat med stängsel från "Östansjön" tilll Åbergsåns utlopp i Moälven. med en väg in till gårdarna.
Kartan från 1779 visar att nu finns det fyra gårdar och ett annat läge, de två på udden samt två till 'r uppbyggda c.a 500 meter högre upp och söderut, ungefär på den plats där gårdarna fanns vid Laga Skifte, och där de ligger idag. Hållen är den enda av de fyra byarna där utflyttningen från den samlade bybildningen inte blev så kännbar för den enskilde bonden, eftersom längsta flytten inte blev mer än knappt 250 meter.
På samma karta finns inritat 3 st Kattskia i Östansjösjön, en urgammal metod att fiska.
Jacob NILSSON
Per Sundin i Åsliden har upprättat en ägarelängd till hemmanet A 1 i Östandsjö ur vilket har hämtats för följande år ägarna:
1622 - 1628 Jakop Nilsson
1629 - 1638 Gertrudh Enkia
1639 - 1640 Gertrudhs barn Nils
1640 - 1643 Merit piga
1644 - 1645 Nils Jakopsson
1646 - 1647 Merit piga
1648 - 1692 Peder Siulsson 14 sel
1693 - 1701 Jacob Persson 15 sel drunknad 1701 mellan alnäs och prästholmen
1702 - 1703 Anna g.m. Jacob 15 sel
1704 - 1755 Per Jacobsson 15 sel
1755 - 1780 Erik Persson 9 sel mågen Olof Nilsson 6 sel
Möjligen har vi här en familj som består av Jakop Nilsson brukare 1622-1628 av Östansjö 1. Hans enka hustru Gertrudh tar vid efter hans död 1628 och brukar Östansjö 1 åren 1629-1638.
1639-1640 har deras son Nils blivit så gammal att han kan ta över men åren 1640-1643 är han borta på annat håll varför en piga Merit får träda in. Nils återkommer och är brukare åren 1644-1645. Ånyo försvinner Nils och pigan Merit får träda in åren 1646-1647.
Pigan Marit är nog ingen främmande person utan dottern i huset som gifter sig 3 juli 1687 med Per Sjulsson som tar vid. Redan 1688 avlider Marit Jacobsdotter och Per Sjulsson gifter sig 2. 0 1689 med Märet Jonsdotter, från Anundsjö.
Per Sjulssons son Jacob Persson tar över bruket av Östansjö 1 åren 1693-1701. Efter Pers bortgång den 26 maj 1701 driver hans änka, hustru Anna Persdotter Östansjö 1 åren 1702-1703. Nu har deras son Per Jacobsson blivit så stor att han kan ta över bruket av Östansjö 1 som han driver åren 1704-1755.
Därefter tar Erik Persson, Per Jacobssons son över Östansjö 1. En dotter till Per Jacobsson gifter sig med mågen Olof Nilsson. 15 sel delat med 5 ger 5 delar om 3 sel vardera. Erik för 3 andelar och systern får 2 andelar eller 9 respektive 6 sel.
Jacob Nilsson är således avliden 1628. Gift med Gerthrud som avlider efter 1638. Paret har en son Per Jacobsson och en dotter Merit Jacobsdotter.
Jonn NILSSON 1600-1675
Från Norrmesunda 4:1, Anundsjö socken. Död där ~1675. Föddes på 160(0)-talet som son till Nils Jonsson på Norrmesunda 4:1. Jonn skrevs som bonde på Norrmesunda 4:1 åren 1626-1668 och var nämndeman 1634-1639. Vid boskapsräkningen 1630 hade han 1 häst, 9 kiör, 2 qwifer, 12 får, 7 getter och 3 swin. En ganska stor besättning. Jonn var gift med Anna.
Vid höstetinget 1667 anklagades Norrmesunda byamän af Nörböhles byamänn, att dhe hafwa uthslefft Eldhen ifrån dheras Swedielandh och förbrändht dheras shough, som dhe icke undfalla kundhe. Normesunda byamän fick wedegiälla skogsägarna halfwa skaden och därtill böta 20 daler.
Den 25 augusti 1675 stältes för Rätten en bonde Joen Nilsson i Normiösiöö 75 åhr gammal .. för dhet han har bedrifwit tijdelag med boskap och annat Oskiäligt Creatur, the en Pijga Kirstin benämnd .. nu .. uppenbarat hafwer och sagt, som Pastor Loci .. wittnadhe, att hon för sitt samwett skull, thet icke kundhe förtijga, att för 6 åhr sedan, thå hon tiänt hoos Pehr Jonss i Normiösiöö, bemälte Joen Nilsson i fähuuset hafwer tijdelag medh en Koo Räsia bemält, men han då för tijden öfertalat henne att tijga.. (Pigan Kerstin var förmodligen densamma som sonen hade ihop det med 1663-1664.)
Joen Nilsson tillfrågades .. Och icke neka kundhe, att thå han en Poijke om sina 12 eller 14 åhr war och wallade i skougen sin fad-ers boskap, hadhe han första gången Tijdelag medh en Koo hans fadher tillhörigh. Sedan på samm tijdh, en annan gång, bedref han dhen wederstygglige giärningen medh en Rheen, som Lapparne bundit hafwer ... wid Båt-huuset nedanför hans fadhers gårdh ... bekiändhe han för 6 åhr sedan .. haft tidelag med sin Sohns Koo Räsia thå Pijgan Kirstin i fähuset öfwerkom och han henne Pijgan medh 24 daller kmt nedtystade...
Thå tygadhe på honom Pastor, att han .. under sitt fängelse, friwilligt och otwungen, hafwer bekiändt, att ifrån den tijden han för 60 åhr sedhan .. han bedrifwit den Wedherstyggeliga giefulsgerningen medh boskap så ofta tillfälle haar gifwits, att han thet intet minns, thet samma wittnadhe och hans egen hustru Anna 76 åhr gammal, att hon så af honom hafwer hördt..blef han..till föllie af Gudz och Wärldzligh Lag dömbd till döden.. Målet överlämnades till Hovrätten. Deras beslut har inte kunnat återfinnas. Troligen avrättades han samma år 1675.
Kända barn: Peder (vår ana), Nils född ~ 1627, Kerstin, Erich.
Hustru Anna var systerdotter till Skräddaren Jon Jonssons hustru på Sörmesunda 1:1, möjligen andra hustru på Sörmesunda 1:1. Kanske hette Anna´s far Peder.
Nils JONSSON 1572- ?
Brukade Norrmesunda 4:1 1592-1636. Föddes 1572 troligen som son till Jonn Person på Norrmesunda 4:1. Nils var knekt för Norr-mesunda 1592-1595. Han var skriven för hemmanet 4:1 åren 1592-1636. År 1598 betalde han i tionde 1 spann korn. Han var nämndeman 1604-1612 och undertecknade tiondelängden för 1618 med sitt bomärke.
År 1612 Thenn 8 februari stod laga ting i Anundsjö socken. I Nämnden satt då tolv nämndemän från socknen, bland andra Nils Jonsson i Mjösunda. Efter tingsprotokollet står antecknat: Samma tidh och dagh vittnade 12 män i nemå edenn om et jordekiöp, sålundha at Kerstin Persdotter i Näset bekiende sigh hafwa sålt Nils Jonsson i Miösunda ett sedland jord och 7 penningar i skatt, liggiandes i Näset för 18 daler i godt mynth.
Kerstin var dotter till Per Persson på Näs 4:1 och senare gift med Anders Gullesson.
Nils nämns åter i ett protokoll 1623-1624: Nils Jonss i Norrmiösundha hafwer slaget Peder Jönss ibidem en blånat, sack 3 mark, utgaf penninger 3 mark. Peder Jönsson var bonde på Norrmesunda 1:6.
Möjligen hette Nils hustru Kristin Ersdotter - barns, barnbarns och barnbarns barns namn tyder på det.
Kända barn: Erich, Jonn, bonde, född ~1600 (vår ana) samt Anna född ~1606
John PERSSON
Brukade Norrmesunda 4:1 1564-1592 och betalde Älvsborgs lösen 1571. Var troligen son till Peer Nilsson på Norrmesunda 4:1.
Per NILSSON ? - ~1564
Brukade Norrmesunda 4:1 1549-1564 och dessförrinnan Västerfannbyn 2:1 åren 1535-1556. Var den tidigaste kände bonden på Wästerfannbyn 2:1 där han nämns åren 1535 som Peder. I skatteboken 1550 var det sex bönder i byn Nörrmijösund, bl a Peer Nilsson. Peer hade troligen redan tidigare jord i Norrmesunda där han nämns åren 1549-1564 på det som senare blev hemmanet 4:1. Enligt årliga räntan anno 1560 fanns det då två bönder i Norrmesunda, Oluff Gullesson och Peder Nielsson. De hade vardera 8 sädland. Peder efterträddes 1564 av sonen Jonn, kanske dog Pedet det året.
Kända söner; Jonn, bonde, (vår ana) och Nils född ~1532.
Nätra och Sidensjö var till 1500-talet ett pastorat. Från 1500-talet bildar Nätra eget pastorat. Arkivet förstördes genom brand 1809.