Värmland - kbt-billberg

Innehåll

Sidan 3 Avsnitt 1. Brunskog och Mangskog samt

dess första kyrkoherdar

8 2. Nils Håkansson Werme

11 3. Där Oppe i Löfnäs

12 4. Där Sör i Löfnäs

14 5. Mangskog kapell

19 6. Tobyn

20 7. Takena

22 8. Slobyn

23 9. Gylterud

24 10. Åstenäs och Lundsholm

28 11. Sunne socken

40 12. Hammarsmedsläkten Nykvist

42 13. Hammarsmedsläkten Hollsten

44 14. Rottneros

47 15. Jan Erlandssons hustru Brita Jonsdotter

och hennes rötter.

Värmland

Brunskog/Magnskog

När den första kyrkan i Brunskog byggdes är ej känt. Att här fanns en kyrka vid slutet av 1300-talet är belagt. Moderför- samlingen då var Stavsnäs, där prästen bodde. Den låg långt från Brunskog så det var lite si och så med Gudstjänsterna i Brunskog. I början av 1600-talet hade befolkningen i Brunskog ökat så pass mycket att här bildades ett eget pastorat. Änkedrottning Kristinas collationsbrev för Paulus Nicolai Wermius är daterat Marieholm den 25 februari 1621, vari hon gör veterligt, att brevvisaren herr Påvel Nicolaj härefter kyrkoherde uti hela Brunskogs socken vara skall och där för- pliktad att predika och förkunna våre undersåtar dersammanstäds såväl vid den gamla som nybyggda kyrkan (Boda) Guds heliga, saliggörande och klara ord... utan någon superstition eller människones påfund och föregå sina åhörare med ett skickligt leverne som han det för Gud allsmäktig, oss och var ärlig man vill och kan tryggeligen till svars vara, och efter där ingen prästgård byggd är därpå kan boendes bliva så äre vi nådigst tillfreds att han må bekomma den gård-en Prästbol benämnd i bemälte socken Brunskog belägen och den besitta för årlig skatt och utlagor. Dock skall han vara fri för dagsverken, skjutsfärder och körslor.

Kartutsnitt visande Brunskogs och Mangskos socknar,

Brunskog kyrka, uppförd 1704-1707. Nedbränd genom blixtnedslag sommaren 1872.

Kyrkoherden Brunskogius skriver med all säkerhet själv i sin antikvitetsbok som förmodligen gick i logornas rov med de släkthistoriska noteringar han förde när komministerbostället i Fösked brann ned i slutet på 1800-talet; ”Anno 1621 bleffwo Brunskogs och Boda socknar tagna från Staffenäs Gieldh och confirmerade till itt Pastorat af Drottning Christ-ina och herr Påwell Nicolaj Wermius bleff Pastor här öffer, hwilken fillförene war Capellan uti Staffenäs Gield. Honom bleff efterlåtit af högtsalig Drottning Prestbol här wed Kyrkian till prestgård för åhrlig skatt och utlagor, såsom Hennes Maj:ts confirmations breff på Brunskog alt thetta utwijsar, giwet på Marieholm then 25 februari Anno 1621.”

Den 3 september 1632 köper Brunskogs första kyrkoherde Paulu Nicolai Wermius, som är född den 8 september 1615, troligen i Västra Hungsvik, Högerud socken för 150 riksdaler och en ”treggelods” sked (en silversked som vägde 3 lod) gården Grytterud i Brunskog socken. Namnet är en sammansättning av det gamla order Gryt som betyder anhoppning av sten och order rud som står för röjning. Grytterud är en gammal jordbruksbyggd. Hela hemmanet Grytterud, som då även omfattade hemmanen i Rinnen och Löfnäs, är 1166 hektar stort. Gården synes enligt 1641 års karta ha legat vid nuvarande där uppe. Två ägare finns antecknade vid Älvsborgs lösen år 1613. Bengt och knekten Engelbrekt. Bengt drev en stor gård, men drog också på sig stora skulder. Efter hans död såldes gården exekutivt år 1626 till Antoni Mattsson i Höves, Arvika socken. Det var denne som sålde gården vidare år 1632 till Wermius några månader innan Gustaf II Adolf stupade i Lützen. I Mangskogdelen av Brunnskog fanns då hemman i Bjurbäcken (från 1630), Fjäll, Grytterud, Gylterus, Humsjön (från 1633), Salungen (från 1646), Takene (från 1564), Tobyn (från 1564) samt Åstenäs.

Brunskog socken i Vermlands län ligger kring norrra delen af sjön Vermelen i bergig trkat med skog. Jördbruk, bruks-drift och skogsbruk äro vigtiga näringar. I socknen finns Brunsbergs jernverk med underlydande och Gullsby pappers-bruk, måga men oftast obetydliga sågar. Gästgifveri är Lerhol med skjutsstationern i Finnebäck och Byn. Anned i Boda och Mangskog.

Ur C. M. Rosenberg – geografiskt statistiskt handlexikon öfver Sverige. (Beskriver Sverige kring 1880-talet).

Då invandrarna från Finland ej var med på underhållet av lands- och lokala vägar fick de ej använda dessa. I stället trampade man upp så kallade finnstigar i skogarna som man begagnade i ställer för de allmänna vägarna. Bilden ovan visar på finska kojor och käppen med skyltar i bildens högra del visar vart finnstigarna, som passerade här, ledde.

I allmänhet kom bondebefolkningen och de finska nybyggarna väl överens.

Stamfrändemonumentet i Sunne socken.

Stamfrändemonumentet är rest till minne av dels dem som invandrat till Värmland från Finland under Karl IX-tid och senare, dels alla dem som härifrån utvandrat till Amerika. Det vill understryka de släktband som finns mellan dessa båda länder och vårt landskapVärmland vars karta återges i monumentets form. Örnen är gjord av Jussi Mäntynen (1868-1978). Texten lyder: ”Till hugfästandet av sambandet med stamfränder vestanhavs och östanhavs.” Invigdes 1953.

Mangskogs kyrka

Den gamla kyrkan låg omkring 1,5 kilometer söder om den nuvarande. Vid en arkeologiskundersökning blottades grunderna till en liten träkyrka. Under1700-talets senare del växte församlingen och träkyrkan blev otillräcklig. 1805 stadsfästesritningarna till en ny kyrka avKunglig Maj:t och ett par år senare påbörjades byggnadsabetet, Mangskogs kyrka, framförallt dess planform och exteriör, är typisk för kyrkobyggandet vid 1800-talets början.- Kyrkan består av retangulärt långhus, utbyggd sakristia i öster samt torn i väster. Murarna är vitputsade såväl ut- som invändigt och genombryts av rundbågiga fönsteröppningar. Tornet krönts av huv och lanternin. Kyrkan har genomgått flera restaureringar under vårt sekel, då inredningen succesivt förändrats och förnyats.

Mangskog socken i Vermlands län. Socknar har flera åar som uppgår i sjön Mangen, hvilkens aflopp går åt syd till Vermelen. Kyrkbyn ligger vid sjöns norra ände. Reinholdsfors bruk ligger vid sjöns södra. Byarna ligger mes kring sjön eller vid ett par norrut gående vägar. Marken är bergig och skogig.

Ur C. M. Rosenberg – geografiskt statistiskt handlexikon öfver Sverige. (Beskriver Sverige kring 1880-talet).

Grytterud i och kring norra delen av sjön Mangen

Kyrkoherden är son till Nils Håkansson Werme som var verksam i byn Västra Hungvik, Högerud socken under senare hälften av 1500-talet och som har en bror vid namn Jonas Werme.

Deras far hette Håkan Werme och var kronobefallningsman vid Kronobergs kungsgård i Smålan 25 april 1546 – april 1547. Gården kom att ge namn till Kronobergs län. Varifrån Werme härstammar eller kom ifrån framgår ej av källorna. Ej heller hur han blev Kronobefallningsman, Han var verksam under Gustaf Eriksson Wasas tid. Det var den tid då Dackefejden pågick i Småland. Vilken roll och om någon Werme spelat under striderna vet vi ej. Han avgick som krono befallningsman år 1547. Därefter är det tyst om honom i källorna under några år. År 1551 finns han noterad som krono- befallningsman i Trögds härad, Uppland där han verkar till år 1556. Han har på något sätt kommit i onåd och blir hals- huggen år 1558. Han hanterade silvertransporterna från Sala silvergruva till Uppsala åt Gustav Vasa. Möjligen kom ej rätt mängd silver fram till Uppsala varför Håkan Werme fick plikta med livet.

På grund av hans namn har släktforskaren A. Tholen antagit att han komer från Wermskog socken i Värmland samt att Werme skulle ha deltagit i krigstjänst under Värmländsk här och på så sätt blivit upptäckt av Gustav Wasa vilket skulle vara förklaringen till att han är verksam i Småland. Noteras kan att sonen börjat sin prästeliga bana i Wermskog, vilket skulle kunna tydas som en anknyttning till socken. Håkan Werme avled den 27 mars 1642 i Brunskog socken.

Sonen och senare kyrkoherden Paulus Nicolai Wermius var gift med Anna Andersdotter från Hungvik, Högerud socken. De hade fyra kända barn:

* Nicolaus Pauli Brunskogius född 8 september 1615 i Högerud socken avliden 1677.

* Karin Wermius född ~1617 avliden 1662 gift med nämndemannen Brynte Erlandsson i Grytterud.

* Dordi Wermius född ~1620 avlikden 1687 gift med bonden Jöns Ingemarsson i Grytterud född i Ärtetan, Boda socken

* Birgitta Wermius född 1622 avliden 1705 gift med Jonas Elofsson i Renstad, Boda socken.

Sonen och efterträdaren på kyrkoherdeposten, Nicolaus Pauli Brunskogius, tog över Grytterud med sina systrar.

Där oppe i Grytterud

Nicolaus Pauli Brunskogius var gift 2.0 med Margareta Svensdotter Wibelia född 1626, dotter till Sveno Andrea, kom-minister i Sunne och Emtervik 1618. Han synes själv blott ha kallat sig Sveno Andrea. Nämns ibland med tillägget Nericius. Kyrkoherde i Brunskog 12 februari 1643. Barnen antog namnet Wibelius efter den socken varifrån fadern stammade, Genom hans bror Lars Anderssons i Bulltorp sonson sonsons Olof Wibelius, landshövding i Savolax, Fin-land och sedermera i Värmland har detta namn blivit namnkunnigt samt förevigat i Rundebergs dikt landshövdingen i Fänrik Ståls sägner. Han var gift 1.0 med N.N. Troligen avliden före hans utnämning till kyrkoherde i Brunskog socken, som torde ha varit från Viby, Örebro län, ty hon hade arvejord där i Via gård, Denna, kallad mödernejorden, sålde Sveno Andrea år 1652 till en bror och brorson. I vederlag hav han hela Vitterby i Sunne socken. När två av barnen inlöste de övrigas andelar har deras namn registrerats i Häradsrättens protkoll. Barn – alla säkerligen födda i Sunne med okänd ordningsföljd:

Margareta född ~1626 gift med faderns företrädares son i dennes andra gifte.

Elin gift med bonden Erik Andersson i Viby

Anders, bonde i Brunskog

Elisabeth gift med bonden Töres Andersson

Karin gift med bonden Arne Persson i Vitterby

Kerstin gift med bonden Anders Olsson, änkling i Slobyn, Mangskog socken

Maria gift med proviantskrivaren Anders Hansson

Gertrud gift med bonden Olof Andersson, son till Anders Olsson gift med systern Kerstin i Slobyn, Mangskog socken.

En son som är troligen den Daniel Suenonis Brunscodius Vermelandus som inskrevs vid Uppsala universitet den 16 september 1647, i övrig helt okänd.

Sveno Andrea kom som änkeman till Brunskog socken och konserverade 2.0 ~1643 Brunskogius änka Anna Anders- dotter och efterträdde därigenom dennes tjänst. Han avled den 10 augusti 1886 efter att ha avsagt sig tjänsten som kyrko herde i Brunskog socken den 18 februari 1668 på grund av ålderdomssvaghet. Hans far var bonden Anders i Bulltorp, Viby socken i Örebro.

Översikt

Anders i Bulltorp Håkan Werme ? - V 1558

|

Sveno Andrea, Kommunister Nils Håkansson Werme Jonas Werme

i Sunne och Emtervik 1618 |

gift 1.0 men N.N. Paulus Nicolai Wermius gift med

gift 2.0 med Wermius änka Anna Andersdotter i hennes 2:a gifte Anna Andersdotter i hennes 1:a gifte

Nicolaus Pauli Brunskogius Karin Pålsdotter Dordi Pålsdotter Birgitta Pålsdotter

född 8 september 1615 1617 – 1662 1620 – 1687 1622 - 1704

gift 1.0 med Birgitta Brunia gift m. Nämnde- gift m Bonden gift m Bonden

gift 2.0 med Margareta mannen Brynte Jöns Ingemarsson Jonas Elofsson

Svensdotter Wibelia Erlandsson

Nicolaus Pauli Brunskogius studerade i skolorna i Karlstad och i Skara för att slutligen skrivas in vid Västerås skola, där han var elev under åren 1632 och 1635. Student i Uppsala den 30 november 1635 där han den 16 september 1638 höll en oration. Komminister i Brunskog socken 1640. Orator Swethicus på prästmötet 1660, concionator på prästmötet 1662. Kyrkoherde i Brunskog socken 9 mars 1668 som han tillträdde samma år den 1 november. Han avled 1677.

Genom arv efter fadern och köp av ett par systrar (Karin avled 1662. Systrarna Dordi och Birgitta var de som sålde) förvärvade han halva Grytterud i Mangskog socken, varpå han fick fasta den 6 november 1662. Där bodde han och hans svåger Jöns Ingemarson, när de den 14 augusti 1648 infann sig i Häradsrätten och gav ”klageligen” tillkänna, ”hurusom Gud allsväldig haft behaget uti innevarande år straffa dem båda med missväxt på deras sådd i bemälte Grytterud; i det att först kom ett gruveligt och skräckeligt hagel,som slog henne alltsammans till jorden, och sedan en ganska stor och långsam väta, förmedelst vilken hon blev alldeles borta och således de fattiga män all sin årsväxt ”kvitta” och bad nämnden och tingsallmogen, att de ville giva dem ”sitt vittnesbörd därom under häradssignete”, så att de hos höga överheten kunde söka ”lindring och förskoning, att de icke, alldeles bliva utblottade.” Deras ansökan beviljades.

Gift 1.0 med Birgitta Brunia, dotter till kyrkoherden i Kil, Christophorus Svenonis Brunia avliden den 12 juni 1628 och hans 2:a hustru Elisabeth Arvidsdotter avliden den 5 januari 1596.

Gift 2.0 med Margareta Svensdotter Wibelia född ~1626, död i Brunskog den 18 juni 1699, företrädaren och styvfad-erns dotter i dennes första gifte. Barn – de tre äldsta troligen från faderns första gifte.

Paulus född 1642, mantalskommissarei i Västergötland

Christopher född i Brunskog 20 augusti 1643 stadssekreterare i Stockholm

Ingegerd gift med en bonde i Ragnildsrud, Brunskog socken

Anders född 1647

Brita Brunell född 1648 gift med Anders Åman

Anna (Annika) Brunell född 1650 begravd i Mangskog 26 december 1737, 87 år gammal änka efter Olof Nilsson, Paret

bodde i där oppe.

Elisabet född 1652

Sara Nilsdotter Brunell född 1653, bodde sist iGrytterud, var gift 3 gånger, sista gången i Brunskog med drängen Olof

Olofsson född i Grums. Hon bodde då i Sävelskog, Brunskog socken.

Daniel Brunell född 1655 bodde i Grytterud gift med Sigrid Killarsdotter

Maria född 1675 död i Älgå 13 mars 1720, 62 år och 11 månader gammal. Gift 2.0 med kyrkovärden Anders Larsson i

Sulvik, Älgå

Sven född 1659

Andorus född 1661

Nils född 1668

Tryckt skrift: Oratio de conscientia, Habita .. in frequenti civum academicorum concessu.... 1638. Uppsala u.å. 32 s.

Finnen Erich bebodde ett dagsverkstorp vid Finnfallståste och hade enligt boskapslängden 1628 en ko och en kviga. När sonen Matthes rymde till Norge efter ”altför nära samröre” med Böret Olofsdotter i Slorud vid mitten av 1650-talet för- svinner finnbosättningen från Grytterud. Mellan 6-8.000 finnar beräknas ha invandrat och kring mitten av 1600-talets slut fanns c:a 12-13.000 skogsfinnar på Södra Finnskogen i Värmland. Till slut måste kronan hejda invandringen. Detta påbörjades redan på 1630-talet. Skogsfinnarna var i allmännhet under hela 1600-talet helt enspråkiga. På tinget i Fryks- dal beslöts den 16 april 1646 att ”Varje finne, som inte ville lära sig svenska, gå i kyrkan, infinna sig vid tinget och gå på möten och på allt sätt vara hörsam mot överheten och lydig mot kyrkans höga vederbörande samt from och mild gentemot svenskarna, på samma sätt som landets och rikets övriga invånare, hans hem må man bränna, hemmanspapper göra ogiltiga, och han är fredlös inför varje svensk.” Jonas Svenonis Alstermark, komminister i Brunskog socken 1743 är känd för sin avoga inställning till finnarna. Han var ”elak och svår mot dem när de talade finska.”

Svenskarna som ofta satt på gårdarna, underhöll byvägarna mellan gårdarna som finnarna ej fick använda, då de ej bi-drog till byvägarnas skötsel. Finnarna, som genom sitt svedjande behövde stora skogsområden, bosatte sig på skogen och tog upp egna skogsstigar mellan sina boplatser. Det blev två samhällen som levde vid sidan av varandra. Några konflikter mellan ursprungsinnevånarna och de inflyttade finnlänningarna om nyttjande av skog, bete och fiske, som ofta förekom i andra socknar, tycks ej ha förelegat i Mangskog socken. Med åren fördjupades förståelse för varandra så att man till och med började finna sin partner i det ”andra”lägret. Vid slutet av 1700-talet var man nästan sammansmält-na med Mangskogingarna. Mangskog tolkas av många som ”den stora sjöns skog” eller ”skogen kring den stora sjön.”

Vår gren forsätter via Brunskogius dotter Sara Nilsdotter Brunnell född 1643. Hon var gift tre gånger. Någon gång med Erik Aimenius född 1668 avliden 1733, kyrkoherde i Wassunda. Sista gången år 1691 i Brunskog socken med Olof Olofsson född i Grums socken. De bodde i Sävelskog, Brunskog socken.

Paret fick 3 barn:

Per Olofsson döpt 1691 i Brunskog socken. Gift den 7 juni 1719 med pigan Anna Andersdotter i Löfnäs som avled den

14 mars 1757, Per avled den 29 augusti 1768, 77 år gammal.

Maria Olofsdotter döpt den 7 januari 1694 gift 9 juni 1721 med klockaren Per Andersson född 8 mars 1691 i Löfnäs.

Olof Olofsson döpt den 20 januari 1695 i Sävelskog, Brunskog socken. Gift den 6 maj 1723 med pigan Maria Matts-

dotter från Stora Salängen. Han avled den 18 juli 1766, 71 år gammal.

Där oppe i Läfnäs. Från vänster Anders i Östasjön, Nils Andersson född 1864 gästar hemmet på besök från Amerika med hustru tyskfödda Anna och dottern Loretta, Maria Byström, Anna född 1862, Anders född 1854, Magnus född 1870 och Erik född 1867. De fyra sistnämnda och Nils var syskon. Foto: Nils Bergström omkring 1905.

Arvslotterna efter Paulus NicolaiWermius föll ej enbart till sonen Nicolaus Pauli Brunskogius. Minst två systrar var med och delade. En av dem hette Dordi och var gift med Jöns Ingemarson, den som tillsammans med Nicolaus Pauli Brunskogius klagade på missväxten hösten 1648. Jöns var född Ärtetan, Boda socken. Dordi kom i arvet att bli ägare till jorden i Löfnäs, som ditintills ingått i Grytterudsegendomen. Det blev med åren bråk om hur gränsdragningen gick. ”Den 3 martii kom hustru Dårdi Påhlsdotter från Löfnäs i Brunskog socken sampt hennes son Pål Jönsson för Rätten, klaghandes öfwer Gryterudhs jodräghander som intet willia låta dem niuta rätta skillnaden deh bemälte byar emellan, och därföre begierandes blifwa där widh conserverade efter domen som fanns interlocutorie afsagd den 27 juli 1677 ...”

I domen 1677 hade skogen delats mellan Gryterud och fjärdingshemmanet Löfnäs. Då deltog för Grytterud kyrkoherden Brunskogius maka Margareta Svensdotter Wibelia, sonen Daniel Nilsson och mågarna Olof Nilsson och Nils Jonsson. För Löfnäs (där oppe) Jöns Ingemarson.

Jöns Ingemarson och Dordi 1620 – 1687 hade åtminstone fem barn: Nils 1660-1729, Anna ? - 1661, Anders ? - 1696, Påjl ? - 1687 samt Ingemar ? - 1690.

Sonen Nils Jönsson född ~1660 – avliden den 21 september 1729 gift med Kjerstin Jonsdotter 1659 – 1743, fick överta föräldragården ”där oppe” i Löfnäs. Fyra av hans barn återfinns i kyrkoböckerna, den femte finns i mantals längderna.

Jöns 1689 – 1692

Jöns döpt 3 november 1692 i Lövnäs

Marit 1695 – 1772

Pål ? - 1743, bonde och soldat avliden 1743 under hemresan från Finland gift med Marit Persdotter 1699 – 1776

Johan 1699 – 1747.

Det blir yngste sonen Johan Nilsson 1699 – 1747 som övertar ”där oppe”. Han bosatte sig först i Slobyn, gift med Elin Olofsdotter från Sunne socken, född 1711. Paret och deras son Olof flyttar ~1732 till ”där oppe”, där familjen kom att utökas med 10 barn till. Nio av dessa uppnådde vuxen ålder, men inget av barnen kom att ta över ”där oppe”. Gården såldes 1777.

Där sör i Löfnäs

Jöns och Dordis son Anders Jönsson gift med Ingegierd Persdotter begravd den 21 juli 1745, 80 år gammal. Var troligen de första som bodde ”där sör”. De hade 7 barn som alla är födda i Löfnäs:

Dordi Andersdotter född 11 maj 1688, Per Andersson, klockare, född 8 mars 1691, Marita Andersdotter född 12 december 1693, Anna Andersdotter född 29 mars 1696, Jöns Andersson född 13 mars 1698, Nils Andersson född 24 oktober 1701, Anders Andersson född 24 augusti 1705.

Där sör i Löfnäs

Löfnäs med ”där oppe” och ”där sör” gårdarna i högra nedre delen vid sjön.

I övre vänstra delen hemmanet i Grytterud med kyrkåsen. Syd om dem syns hemmanet Rinnen.

Överst i bilden, något till höger, ligger hemmanet Tobyn.

Äldste sonen Per Andersson född 1691 tar över gården. Han är gift den 9 juni 1721 med Maria Olofsdotter döpt 7 januari 1694 i Sävelskog, Brunskog socken. Hon är dotter till Nicolaus Pauli Brunskogius. Paret får 5 barn, alla

födda i Löfnäs:

Anders Pehrsson kristnad 15 maj 1722, Marit Pehrsdotter kristnad 20 september 1725, Kerstin Pehrsdotter kristnad 13 juli 1729, Ingegierd Pehrsdotter kristnad 29 juni 1734, samt Brita Pehrsdotter kristnad 24 december 1738.

Ende sonen Anders Persson född 15 maj 1722 i Löfnäs, vigd 6 januari 1750 med Anna Andersdotter, döpt 3 maj 1728 i slored, Brunskog socken, tar över ”där sör”. De får sex barn.

Anders Andersson kristnad 24 januari 1753 som gifter sig till Slobyn

Ingegiärd Andersdotter kristnad 3 november 1755 avliden 1830 gift med sin tremänning Olof Nilsson född 1752. Se

även tabell 1 i Finemangens årsbok 1995.

Brita Andersdotter kristnad 6 april 1759

Pär Andersson kristnad 4 april 1764

Olof Andersson kristnad 12 september 1767

Anna Andersdotter kristnad 28 maj 1769. Död 23 arpil 1821 gift med Brynte Ersson född 26 februari 174, son till starke

Erik Andersson från kyrkåsen född 3 januari 1731 och hans hustru Ingegjerd Nilsdotter född 1727. Det är detta

föräldrapar som köper ”där oppe” i Löfnäs år 1777, vilket senare övergår till deras måg Brynte och dotter Anna

Märkligt nog, flyttar äldste sonen Anders, som är vår ana, till Slobyn och gifter sig där den 20 december 1789, 36 år gamal med en änka. ”Där sör” övertas (i hans ställe?) av äldste dottern Ingiärd. Även tidens sed att bruden flyttade till brudgummens hem kom på skam.

Översikt 1

Anders i Bulltorp Håkan Werme ? - V 1558

|

Sveno Andrea, Kommunister Nils Håkansson Werme Jonas Werme

i Sunne och Emtervik 1618 |

gift 1.0 men N.N. Paulus Nicolai Wermius gift med

gift 2.0 med Wermius änka Anna Andersdotter i hennes 2:a gifte Anna Andersdotter i hennes 1:a gifte

Nicolaus Pauli Brunskogius Karin Pålsdotter Dordi Pålsdotter Birgitta Pålsdotter

född 8 september 1615 1617 – 1662 1620 – 1687 1622 - 1704

gift 1.0 med Birgitta Brunia gift m. Nämnde- gift m Bonden gift m Bonden

gift 2.0 med Margareta mannen Brynte Jöns Ingemarsson Jonas Elofsson

Svensdotter Wibelia

Daniel Brunell Brta Brunell Annika Brunell Sara Nilsdr Brunell Anders Jönsson Nils Jönsson f 1665

född 1652 gift med född 1648 gift född 1650 gift född gift gift med Ingegerd gift med Kerstin

Sigrid Källarsdotter Anders Åman Olof Nilsson Olof Oloffson Persdotter ifrån Jonsdotter 1660-1729

Åmot i Brun- ”där oppe” i född 1653 i Grums socken

skog Grytterud Fösked, Brunskog född ~1665

Mari Åman född 1687 Maria Olofsdotter gift 9 juni 1721 med Per Andersson Jöns Andersson Johan Nilsson

gift med Andreas född 7 jan 1694 i Sävelskog född 8 mars 1691 född 1698 i 1699-1747 gift m

Jonae Renström född Löfnäs Elin Olofsdotter

1699 i Boda socken från Sunne

Där sör i Löfnäs Där oppe i Löfnäs

Anders Pehrsson gift med Anna Andersdotter Övertar 1732 efter

född 14 maj 1722 i Löfnäs född 2 mars 1728 i Slored, Brunskog föräldrarna - säljer

dotter till anders Andersson/Anna Jonsdr. ”där oppe” år 1777.

Anders Andersson

född 1753

till översikt 2

Hans morfar Anders Andersson avliden den 13 januari 1751 vigs den 26 december 1705 med Anna Jonsdotter, avliden den 10 februari 1760. De får i Slored, Brunskogs socken barnen:

Kirstin Andersdotter född 19 september 1706 gift med Jord Hansson

Jord Andersson född 30 november 1708 gift med Brita Knutsdotter

Lichien Andersdotter född 1711 gift med Per Hansson

Anders Andersson född 10 november 1718 avliden den 25 juli 1823

Sven Andersson född 19 september 1721 gift med Ingegjerd Ersdotter

Jon Andersson född 6 mars 1724 gift med Karin Elofsdotter

Sara Andersdotter född 22 januari 1727

Anna Andersdotter född 3 mars 1728 gift med Anders Persson (se familj ovna)

Anders Andersson född 26 juni 1731

Brita Andersdotter född 25 januari 1734 avliden den 14 augusti 1737

Mangskog kapell

Genom en till Stockholm uppsänd representant, Hindrick Andersson Mannien född ~1665 från Slobyn, framförde åborna en enhällig anhållan inför det kungliga rådet att få på egen bekostnad uppföra ett kapell vilket både de och deras förfäder åstundade.

Till Brunskogs kyrka hade de en lång och besvärlig väg över berg, mossar och sjöar. Deras gamla och även övriga kunde nästan aldrig komma att höra Guds ord. De späda barnen dog i bland på väg till kyrkan och präst. Därtill kom svårigheten att föra liken till deras sista vilorum. Konsistoriet i Karlstad fick i ett brev daterat den tredje juli 1703 rådets uppdrag att närmare undersöka saken. Man fann att de angivna förhållandena var riktiga, det fanns exempel på barn som dött under vägen, men av vad orsak kunde ingen säga. Inom området fanns sjottio hjonelag (=hushåll), vilka

Minnesstenens inskription lyder. ”Mangskogs kyrka och begravningsplats föer 1813. Stenen rest 1914.”

Stenmuren kom till ungefär vid skiftet mellan 1930 och 1940-talen för att markera begravnings- och kyrkoområdet.

Foto LRB.

brukade jord och svarade för skatt och utlagor, eller innemot 400 personer om man räknade samman stora och små ”av desse är de mestadeles av finskt folk, som sig på skogen uppehålla och dem efter deras förmåga vilja bruka.”

Då moderförsamlingen Brunskog var stor och de sista tiderna blivit ”mycket förökad genom bruksfolket” var kyrko- herden och kyrkovärdarna positivt inställda, särskilt som ingen kostnad skulle åläggas dem, då allmogen i Magne- skogen själva skulle svara för kyrkobygget. År 1705 kom beslutet och år 1707 stod kyrkan färdig, Invigningen skedde år 1709. Den var 16 meter lång och 7,5 meter bred helt uppförd i trä och hade plats för 200 personer. Svåra ekonomiska problem gjorde att utsmyckning och en del inventarieköp fick skjuta på framtiden. Det var ofred. Karl den XII:s krigs-företag krävde att många av de manliga vuxna måste lämna hembyggden för långa och ödesdigra färder. Mellan åren 1705-1718 begrofs nästa bara barn och äldre personer. De vuxna männen dog i Livland, Polen och Ryssland. Man hade inte råd med torn och kyrkklockar, endast en liten klocka som man inköpt från Arvika församling som var upphängd på en ställning vid portuset. Under en lång följd av år synes kyrkan ha stått tämligen ofullbordad. Trots detta var det dock en stor glädje när kyrkan i den av Grytterud som idag benämns Rinnen stod så färdig att man kunde använda den. Mangskogborna hade fått ett eget kyrkrum och kyrkogård.

Porthuset.

Porthuset, byggt tidigt (se ovan), var placerat invid kyrkan, inom kyrkogårdens område i nordvästra hörnet. Det var ett slags väntrum för de kyrkobesökare som väntade på att få kyrkeliga förrättningar utförda, såsom dop, vigsel med mera.

År 1710 fick kyrkan en ny predikstol som ersatte den urspungliga tillverkad av Johan Matthesson i Slobyn.

1724 års visitationsprotokoll säger ”De tänka att nästkommande år timra upp det som fattas på kyrktornet och det så be- fästa, att klockorna kunna där upphöjas under tak och spets, som de bäst med sin kyrkoherdes råd kunna finna vara gör- ligt.” Men medel härtill tycks ha saknats.

Först kring 1739-1741 kompletterades kapellet i Mangskog genom färdigbyggandet av tornet, 4 x 4 meter, med en mindre kyrkklocka gjuten i Karlstad 1724 och en större från Stockholm 1739. Kyrkan blev tjärad och rödfärgad, dock bara på norra och östra sidan – de sidor som syntes mest. En bänklista fördes fram tills den nya kyrkan byggdes.

Någon präst fick inte Mangskog förrän 1871. Enligt traditionen red prästen i Brunskog från Stommen vid Brunskogs kyrka eller Prästfösked till Stallbacken vid sjön Mangen. Vid Ropåsen ropade prästen efter båt för att bli rodd på sin färd mot Mangskog kyrka. Då fanns ingen bebyggelse på andra sidan sjön, så båt måste tillkallas från gården ”där framme” tvärs över viken. Enligt mangskogboken ålåg det klockaren att ro prästen till kyrkan.

Det berättas att Brunskogsprästen, som åkte släde på vintern från Fösked över Mon till kapellet i Mangskog, hörde hur det ringde till gudstjänst i kapellet kommen till sjön Mangen. Prästen lär då ha fällt följande ord: ”- Ho tror du Svarten, må vi kan komme för sent?”

Den enda väg i Mangskog som före 1832 var allmän landsväg var prästvägen mellan kyrkan och Åstenäs bro. Vägen från kyrkan förbi Takene till Slobyn och Övre Fjäll och vägen från kyrkan förbi Tobyn till Bjurbäcken var endast by-vägar som underhölls av byborna. När byborna begärde vägdelning 1832, vägrade några av Humsjöborna att deltaga.

När byborna ånyo begärde vägdelning 1838 vägrade Humsjön och Salungen att deltaga på grund av att de själva saknade väg och nästan omöjligen vore i stånd att sådan röja, varför de icke kunde deltaga i andra hemmans byvägar! Först på 1840-coh 1850-talen började de omgivande skogsbygderna något så när få drägliga körvägar: År 1880 inrätt-ades vid Hagen, mitt i Tobyn, en gästgivare med skjutsstation. Hemmansägaren Olof Nilsson i Hagen fick ett entrepre-nadkontrakt härför daterat den 5 november 1887. I en handelskalender från 1887 uppges att man kunde få skjuts till Byn (14 km), Finnebäck (17km) och Södra Västerrottna (14 km) från Hagen. På 1840-talet genomfördes laga skifte.

Prästens väg från Stommen eller Föske i Brunskog socken via Stallbacken till kyrkan i Mangskog.

Det var här vid Mangskogs kapell som vår Per Anderssson född 1691 i Löfnäs noteras vara klockare vid visitationen år 1721, då 30 år gammal. Han stod som klockare i Mangskog socken till sin död år 1774.

Socknens första egna komminister blev Bengt Johan Warodell gift med Charlotta Alstermark. Han verkade först något år som vice komminister från 1871 och från 1872 ordinarie. Han var kusin till Gustaf Frödings far. Warodell gav Gustaf Fröding en fristad under dennes svåra depressioner. Fröding gick ofta mellan Slored och Mangskog.

Matilda Fröding ägde Slorudsborg åren 1881-1888. Siri Fröding, en kusin till Gustaf Fröding, läste för pastor Warodell och vistades ofta under somrarna därefter i Mangskogs prästgård. Gustaf Fröding kom ofta på besök hos sin syster Matilda och kusinen Siri. Det berättades att han gick den omkring 13 kilometer långa vägen mellan Slorudsborg och Mangskogs prästgård. När Matilda sålt Slorudsborg tog sig Warodells hand om och stödde Gustaf Fröding i hans svåra stunder. Fröding bodde helt och hållet i prästgården 1888-1889. Kammer-Kajsa och Gustaf Fröding, som alltid var mycket goda vänner, klagade ibland att det var så besvärligt att städa hans rum. Det värsta var att han skrev så mycket, att hon fick bära ut den ena papperskorgen efter den andra! Ett minnesrum har inrättats i Mangskog prästgård som minner om Gustaf Frödings tid där.

På den här tiden fanns det inte något nöjesliv i Mangskog. Ungdomarna fick roa sig själva. Om lördagskvällarna dansa- des det i korsvägen vid Rinnån, och då brukade ungdomarna från prästgården gå dit och stå ett stycke ifrån och se på dansen. Det var om detta Fröding skrev i sin bekanta dikt. ”Det var dans bort i vägen i lördagsnatten.” Om kvällarna gick ungdomarna ner i köket och satte sig på fållbänken för att få en pratstund med Kammer-Kajsa. Hon var allt i allo i prästgården, och hon var kvick och slagfärdig, och aldrig rädd för att säga sin uppriktiga mening. Där fanns också Lell-Kajsa, som skötte trädgården (syster till Johannes Hagströms mamma Anna Andersdotter) och Laggårds-Kajsa samt köksan Maja-Kajsa.

Slorudsborg i Brunskog socken, Matilda frödings hem 1881-1888. Foto LRB.

Minnesstenen över Gustaf Fröding vid Alster herrgård, där han bodde under sin uppväxt. Han var född den 22 augusti 1860 i Alsters bruk. Minnesstenen ”Det var dans bort i vägen” med ett dansande par i vägskälet i Rinnen, Mangskog socken, där Fröding såg de dansande och fick inspiration att skriva dikten. Foton LRB

Prästgården i Mangskog, uppförd 1871. Foto LRB.

År 1867 inköpte Mangskog församling de tre hemmanen Där Öste, Där Nere och Där Väste för att där uppföra en präs- gård. Mangårdsbyggnaden stod klar för inflyttning år 1871. Här bodde Gustaf Fröding under några av sina svåra år 1888-1889 efter det att systern Mathilda hade sålt sitt Slorudsborg i Brunskog socken.

Tobyn

Namnet kommer troligen av att Tobyn tidigt delades i två gårdar, Östra och Västra Tobyn. Vid 1600-talets början var Tobyn ½ skattehemman med en areal om 4989 hektar. Nils Rasmusson och Erik Andersson var de som var skatteskyld- iga. De sålde på 1620-talet Bjurbäcken till finnen Lasse Månsson Laitinen för 10 riksdaler, enligt lagfartsbevis från 1629. Humsjön styckades av på tidigt 1620-tal, men lagfartsbevis blev inte upprättat förrän 1630. Köparen var finnen Henrik Andersson Mannien, Han som framförde Mangskogsbornas önskan att få ett kapell. Av Tobyn återstod efter dessa avstyckningar, 1883 hektar.

I domboken förekommer vid mitten av 1600-talet Jöns Nilsson i Tobyn, som troligen är son till Nils Rasmusson. År 1646 tränger Jöns sig in på tinget i Ingersbyn och klagar på ett redan avgjort tvistemål. För detta får han böta 6 mark. Värre går det för honom strax före påsk år 1653. Han är på skogsarbete tilsammans med grannen och svågern Anders Olufsson tisdagen den 5 april. Anders tycker att Jöns gick in på hans marker och avverkade, varför han klagade till Jöns och hotade med att avverka lika mycket på svågerns mark. Plötslig fick han i ögonvrån se Jöns komma svingande med sin yxa. Han motade då slaget med sin egen yxa, och råkade i samma rörelse träffa Jöns över örat med hammarsidan. Jöns föll så olyckligt, att han slog huvudet i en sten och avled.

Anders rymde till Norge, men vid rättegången i Västra Sund i juli 1655 blev han ändå friad från anklagelsen om dråp. Anders, som förresten var handikappad i sina fötter, hade båda sina söner med sig i skogen som kunde vittna om att Jöns var den som anföll först. Anders dömdes dock att betala 60 daler silvermynt för den skada han förorsakat till Jöns änka.

Tobyn befokades med åren av allt fler bönder och torpare.

Fjell

Slobyn Tobyn

Takene

Fägnesamme och ärlige Staffan Johansson, begrofs den 28 oktober 1734 i Tobyn, 47 år gammal. Han var gift med Ingrid Bryntesdotter som begrofs i Tobyn den 13 mars 1763, 78 år gammal. Parets barn (3-8 är döpta i Tobyn).

Anders Staffansson döpt 1710 begravd 26 december 1715 i Tobyn

Brynte Staffansson (vår ana) född ~1713 okänt var

Erich Staffansson kristnad 1715 avliden den 8 juli 1715 i Tobyn

Anders Staffansson kristnad 24 mars 1717

Kirstin Staffansdotter kristnad 22 mars 1719

Marit Staffansdotter kristnad 12 december 1721

Johan staffansson kristnad 25 februari 1724

Marit Staffansdotter kristnad 23 mars 1726 gift med Anders Mattsson

Anna Staffansdotter kristnad 2 februari 1730 gift med Anders Johansson

Takene

Takena är ett gammalt bondhemman. Namnet kommer av Intaka – Intaget. Första gången Takene nämns i jordeboken är 1654, då bonden Erich står som ägare. Vid Älvsborgs lösen till danskarna år 1613 är bonden Oluf ägare av Takene. Enligt 1659 års dombok hette Olufs hustru Karin. Sönerna Sone och Knut Olofssöner skrivs i mantalslängderna 1630- och 1640-talen. Sones son Anders Sonesson fick 1641 fasta på en del av Takene.

Knuts barn förekommer även de i protokollen: Kerstin Knutsdotter – en gammal och sjuk änka – förekommer i domboken 165. Hennes make Erich noteras i mantalslängderna fram till 1630-talet. Två av deras barn nämns; Anders Ericksson och Gyri Erichsdotter (db 1656).

Kerstin och flera delägare säljer 1654 sina delar i Takene till Bengt Olufsson i Berga, Brunskogs socken. Bland delägarna fanns Jon Knutssons barn i Toltan, Brunskog socken samt Elin Knutsdotter.

I domboken 1671 nämns dessutom Böret Knutsdotteri Takene, ytterliggare en syster. Samma år säljer Sonesson sin ¼ del till Elof Andersson i Mölnerud, vilken senare sägs bo i Grytterud. Elof dör 1693 i Takene och anges då som född ~1611 i Skattebol, Ny socken.

År 1691 får paret Sven Andersson 1651-1719 och Gyrn Andersdotter fasta på 1/3 av ½ Takene. År 1694 nämns en Olof i Domboken, som torde vara Olof Elofsson – död 1728, 73 år gammal och son till tidigare nämnde Elof Andersson i Grytterud.

År 1695 köper Erich Andersson och Kerstin Bengtsdotter 1/6 i Taken.

Huvudfastigheten i Takene låg ungefär vid nuvarande hembygdsgården Nereagata enligt en ekonomisk karta från 1641. Då låg byn helt i socknens västra dalgång, Numera är ju Takenes geografiska utbredning ganska speciell med utsräckningen mellan Mangskogs båda dalgångar och en skogshöjd (Taknehea) däremellan. Man får då komma ihåg, att höjden emellan inte är särskilt hög och för kanske bara hundra år sedan ej täckt av skog. Älven har varit utsatt för uträt-ningar på 1870-talet som Slobyälven senare blev kring 1912.

Bondhemmanet Takene hade inte mycket plats för torpare. Den bördiga jorden kanske är orsaken till att här funnits så få torp. Någon näringsfattig jordbit till en torparfamilj var inte lätt att hitta.

Olof Andersson begrofs den 16 december 1750, 59 år gammal i Västra Takene. Han var gift med Anna Svensdotter som begrovs den 23 november 1756, 64 år gammal i Takene. Kanske är hon dotter till Sven Andersson och Gyrin Andersdotter som får fasta år 1691 på 1/3 av ½ Tekene? I så fall bodde Sven och Elin vid Neragata. Parets barn:

Elin Olofsdotter kristnad 22 september 1719 i Takene. (Vår ana).

Jöns Olofsson kristnad 15 augusti 1722 i Takene. Soldat, Tjänte kronen i 31 år. Gift med Gjertrud Jonsdotter från Fjell.

Sonen i familjen från Tobyn, Brynte Staffansson född 1713 vigdes den 1 juni 1746 med dottern Elin Olofsdotter i familjen ovanför. Paret fick i Tobyn barnen:

Anna Bryntesdotter kristnad 25 juli 1746

Johan Bryntesson kristnad 13 december1747

Olof Bryntesson kristnad 20 december 1750

Anders Bryntesson kristnad 25 augusti 1753

Staffan Bryntesson kristnad 13 mars 1756

Marit Bryntesdotter kristnad 28 juni 1759 – vår ana

Sven Bryntesson kristnad 28 december 1762

Ingrid Bryntesdotter kristnad 5 augusti 1764

Dottern Marit Bryntesdotter kristnad 28 juni 1759 i Tobyn vigs 1.0 den 4 maj 1778 med Anders Nilsson döpt den 13 november 1576 i Slobyn som son till Nils Bryntesson och hans hustru Anna Kiählsdotter. Marit och Anders bor först några år i Slobyn. Därpå flyttar de till Marits föräldrar i Tobyn och bor där 1783-1784 för att flytta till hans föräldrar i Slobyn. De får i byn Slobyn barnen:

Karin Andersdotter kristnad den 24 oktober 1779 gift med Per persson född 18september 1774

Olof Adersson kristnad 9 december 1781 gift med Marit Nilsdotter född 1774

Kjersti Andersdotter född 2 oktober 1785 V 24 juni 1803

Anna Andersdotter kristnad 21 mars 1788 V 27 juni 1788

Maken Anders avlider den 27 november 1788, drygt 32 år gammal i Slobyn.

Det är denna änka, Marit Bryntesdotter, som vår Anders Adnersson född 1753 i Löfnäs, äktar. Han blir Bonde i Slobyn, som är 1 skattemantal och noteras först i husförhörslängden i byn Slobyn. Han får med sin hustru i Slobyn barnen:

Maria Andersdotter kristnad den 7 februari 1790 gift med Anders Olsson född 1787, Bägge drabbas av gikt enligt en

notering i husförhörslängden1805-1809.

Per Andersson kristnad 16 november 1792

Anders Andersson kristnad 9 arpil 1797.

Slobyn

Slobyn har fått sitt namn efter det fornsvenska egennamnet Slodhe. Slobyn skulle således betyda Slodhes by. Den hör till Mangskogs äldre byar, och nämns redan som ett av fem hemman i 1503 års skattelängd. Vid 1600-talets början ägdes enligt mantalslängden Slobyn av Erich Hindricksson som på 1620-talet följdes av sonen Hindrick Erichsson. De var troligen svenskättade men sålde sina ägor omkring 1640 till svedjefinnen Jöran Simonsson. Jöran brukade därefter halva slobyn tillsammans med sin bror Anders och möjligen en tredje broder vid namn Per.

Andra halvan av Slobyn ägdes troligen av bonden Anders Olsson som skymtar fram i arkiven tillsammans med sonen Olof Andersson. De var bägge gifta med varsin syster Wibelia. (Anders var då änkeman), döttrar till kyrkoherden i Brunskog och Mangskog, Sveno Andrea Wibelius. Vid mitten av 1600-taet sker ytterliggare ägarebyten, varefter Jöran Simonsson äger hela slobyn inklusive Salungen. Salungen säljs 1649 till finnen Jöns Bengtsson ”Jurmoinen”. Trots avstyckningen var Slobyn fortfarande en omfattande fastighet om 1316 hektar.

Här i Slobyn bodde vid 1700-talets början finnen Hindrich Andersson Mannien som var den drivande kraften bakom tillkomsten av Mangskog kapell.

Slobyn är bland annat känt för sina granna mangårdsbyggnader. Stolta och högresta ger de intryck av en burgen bonde- bygd, där man tydligt märker bondestoltheten hos de som en gång lade första timmervarvet. Kenneth Larsson säger i Finnemangens årsbok 1998 på sid 99 att han har dragit slutsatsen av gårdarnas geografiska benämningar som där oppe, där sör, där väst och så vidare att Slobyns första bondgård låg någonstans i trakten av Rybacken – Nystuga.

Översikt 2

Olof Andersson gift ~1718 med Anna Svensdotter Staffan Johansson gift ~1709 med Ingrid Bryntesdotter

begraven 16 december 1750 begraven 23 november 1746 begraven 28 oktober 1734 begraven 17 mars 1763

i Västra Tekene född ~1691 i Takene född ~1682 i Tobyn född ~1687 i Tobyn född ~1685

Elin Olofsdotter gift 1 juni 1746 med Brynte Staffansson

kristnad 22 september 1719 född ~1713 V 26 april 1768

i Takene. i Takene

från översikt 1

Anders Andersson Bonde gift 26 december 1789 med änkan Marit Bryntesdotter som var gift 1. med Anders Nilsson son till Nils

kristnad 24 november 1753 i Löfnäs kristand 28 juni 1759 i Tobyn Bryntesson och Anna Kiällsdr.

då änka i Slobynd

Maria Andersdotter född 1790 i Slobyn gift med

Anders Olsson född 1787 i Åstenäs Se översikt 4.

Dottern Maria Andersdotter kristand den7 februari 1790 vigs den 15 december 1811 med Anders Olsson kristnad den 1 januari 1787 i Åstenäs.

Gylterud

Gylterud, som förmodas betyda Gyltes nyodling, ligger vid sjön Mangerns västra sida, hemmanet ingick inte i Brun-skogius köp 1632. Härifrån kommer en av våra rötter.

Översikt 3

Jöns Jönsson gift med Anna Andersdotter Anders Olofsson gift med Cecilia Jönsdotter

V 1 augusti 1754 i Gylterud V 14 december 1725 i Nytorp

Jöns Jönsson gift 28 december 1718 med Anna Andersdotter Anders Persson gift 30 maj 1701 med Marit Olofsdotter

född 1690 i Gylterud född 1700 i Nytorp Begravd 5 juli 1741 i Byn Begravd 2 september 1733 i Byn

Brynte Jönsson, kyrkovärd gift 2 november 1751 med Anna Andersdotter

kristnad 2 augusti 1724 i Nytorp, Mangskog socken kristand 9 oktober 1722 i Byn, Brunskog socken

Olof Bryntesson

kristnad 16 november 1755 i Gylterud

Se översikt 4

Jöns Jönsson avled den 1 augusti 1754 över 90 år gammal i Gylterud, Han var gift med Anna Andersdotter. Paret hade åtminstone en son, Jöns Jönsson, avliden den 10 september 1768, 75 år gammal, gift den 28 december 1718 med Anna Andersdotter, piga i Takene, från Nytorp, avliden den 24 maj 1762 i Gylterud, 62 år gammal. Parets barn:

Brynte Jönsson kristnad den 30 september 1719 i Gylterud, begravd 9 juni 1723 i Nytorp.

Ingel Jönsdotter kristnad den 1 november 1721 i Nytorp

Brynte Jonsson kristnad 21 augusti 1724 i Nytorp – vår ana

Marit Jönsdotter kristnad 24 september 1727 i Nytorp

Karin Jönsdotter kristnad 21 april 1734 i Gylterud gift med Nils Johansson

Anna Jönsdotter kristnad 19 februari 1738 i Gylterud

Anders Jönsson kristnad 23 juni 1745 i Gylterud

Familjen bodde först år 1719 i Gylterud. Flyttade omkring 1720 till Nytorp för att återflytta till Gylterud någon gång mellan åren 1728-1733.

Sonen Brynte Jonsson född 1724 vigs den 2 november 1751 med Anna Andersdotter kristnad den 9 oktober 1722 i byn, Brunskog socken. Hon är dotter till Anders Persson som begrovs den 5 juli 1741 i Byn, Brunskogs socken, 70 år gammal. Han var gift med Marit Olofsdotter som begrovs den 2 september 1733 i Byn, 54 år gammal. Året innan eller 1732 hade han avtalat om kolning med Brunsbergs hammare. Paret hade alla sina barn födda i Byn, Brunskogs socken:

Ett dödfött barn 1702

Ingrid Andersdotter kristnad den 17 mars 1705

Johan Andersson kristnad 26 mars 1719

Anna Andersdotter kristnad 9 oktober 1722 – vår ana.

Brynte Jonsson var född i Fjäll 1724, Uppvuxen i Gylterud och bodde där med sin familj till mitten av 1750-talet då han flyttade till Åstenäs. När Bryntes mor avlidit år 1762 flyttar Brynte med sin familj från Åstenäs till föräldergården i Gylterrud som han brukar tillsammans med sin far tills denne avlider år 1768. Då flyttar Brynte med sin familj åter till Åstenäs. Kring 1775 flyttar han med sin familj till Ängarna i Åstenäs, där han avlider den 12 augusti 1806 och hans hustru Anna Andersdotter född 1722 avlider den 15 augusti 1806 hos sin dotter i Åmot. Brynte var kyrkovaktmästare i Mangskog socken mellan ~1770-1790. Parets barn:

Anders Bryntesson kristnad 15 augusti 1752 i Gylterud

Marit Bryntesdotter kristnd den 17 oktober 1754 i Gylterud avliden den 24 november 1754

Olof Bryntesson kristnad 16 novmeber 1755 i Gylterud – vår ana.

Kari Bryntesdotter kristnad 30 juli 1758 i Åstenäs

Jon Bryntesson kristnad 1 januari 1761 i Åstenäs

Jan Bryntesson kristnad i december 1763 i Gylterud avliden den 30 juni 1769 i Åstenäs

Anna Bryntesdotter kristnad 16 september 1766 i Gylterud

Sonen Olof Bryntesson vigs den 4 okteober 1782 med Brita Andersdotter kristnad den 7 maj 1754 i Åstenäs som dotter till Anders Bryntesson och hans hustru Karin Nilsdotter. Olof övertar hemmanet i Åstenäs ängarna efter sina föräldrar.

Åstenäs – Lundsholm

Åstenäs ligger vid sjön Mangens östra sida, nedanför Löfnäs som var en del av det Grytterud Brunskogius köpte 1632. Ängarna ligger i södra delen av Åstenäs. Namnet anses stamma från den förste nybyggaren som skulle ha hetat Åste.

Nuvarande Lundsholm bestod från början av 4 egendomar, av vilka ”där framme” var den största och den äldsta i hela Åstenäs hemmanet. Det finns som enda gård på 1641 års karta. På 1930-talet sa de gamla alltid Framsejala eller Framstekullarna i stället för Lundholmskullarna. Ägaren till hemmanet i början av 1800-talet var på sin tid en av de få skrivkunniga! Mangårdsbyggnaden var i två våningar, den flyttades på 1860 talet till Myråsen i Åmått. Den var ovanligt stor för sin tid, med två våningar, men med den ringa takhöjden av 2.20 meter på bottenvåningen och 2.00 meter på övre plan.

Mellangården var en större gård med okänt byggnadsår. Den revs 1885 när nuvarande huvudbyggnad uppfördes. Mellan gården, vars rätta namn är bortglömt, var belägen 20 meter norr om nuvarande stuga, som uppfördes av Axel Krohn 1937. På mellangårdens gamla grund uppfördes senare en större spannmålsmagasin i tre våningar som flyttades 1936.

Drängstugan var två lillstugor till Lundsholm. Bondgården Gatbråten är byggd före 1830. Den slogs samman med Lundsholm och revs på 1800-talet.

Elof Hansson, som var svenk, köpte 1697 en åttondel av Slobyn av Johan Carlsson som var soldat och bodde på Slobyn. Johan flyttade till Fjälls på äldre dar. Elof avled den 8 maj 1737 i Åstenäs, gift med Gunila Persdotter som begrovs den 6 december 1741 i Åstenäs, 88 år gammal. Parets barn:

Matts Elofsson född 25 juli 1689 i Åmot, Brunskogs socken.

Brynte Elofsson född 19 juli 1691 i Åstenäs, Mangskog socken avled den 11 mars 1692.

Ingrid Elofsdotter född 21 juli 1694 i Åstenäs gift 30 maj 1717 med Nils Jonsson.

Brynte Elofsson född 16 augusti 1699 i Åstenäs – vår ana

Arne Bengtsson BAGGEs från Arvika vigdes 1701 med änkan Karin Claesdotter i Östra Furtan, Brunskogs socken. Arne avled mycket hastigt på sitt 38:nde år och begrovs 3 p. Trinitatis 1714. Den 8 februari 1747 begrofs salige hustrun Karin Claesdotter i Östra Furtan som levat med Giösta ifrån den 28 december 1715 till den 28 januari 1747. Arne och Karins barn är alla födda i östra Furtan, Brunskog socken.

Kari Arnesdotter kristnan den 30 mars 1702 – vår ana

Böröt Arnesdotter kristnad 25 december 1703

Gerls Arnesdotter kristnad 5 juni 1705, avliden 12 juni 1705

Nils Arnesson kristnad 2 maj 1706

Brita Arnesdotter född 1709

Jonas Arnesson kristnad 2 februari 1714.

Dottern Kari Arnesdotter vigs den 25 november 1722 med Brynte Elofsson. Parets barn:

Brita Bryntesdotter kristnad den 7 augusti 1726 i Skärmnäs, Brunskog socken

Anders Bryntesson kristnad den 9 november 1729 i Skärmnäs – vår ana

Kari Bryntesdotter kristnad 22 augusti 1732 i Skärmnäs

Nils Bryntesson kristnad 18 april 1735 i Skärmnäs

Pehr Bryntesson kristnad 28 januari 1739 i östra Furtan, Brunskog socken

Jonas Bryntesson kristnad 16 november1741 i östra Furtan

Erik Bryntesson kristnad 21 april 1745 i östra Furtan

Sonen Anders Bryntesson vigs den 24 december 1750 med Ingrid Nilsdotter kristnad den 29januari 1716 i Kalleviken, Brunskog socken som är dotter till Nils Andersson avliden i Kalleviken den 15 oktober 1750, 76 år gammal och hans hustru Marit Pehrsdotter som begrovs den 4 mars 1750 också i Kalleviken, 68 år gammal och left med Nils Andersson från den 28 december 1702. Nils utfäste sig år 1732 att kola åt Brunsbergs bruk. Deras barn är alla födda i Kalleviken:

Anders Nilsson kristnad den 7 oktober 1703 gift med Ingrid Nilsdotter

Johan Nilsson kristnad 17 december 1705 gift med Ingeri Andersdotter

Marit Nilsdotter född 10 juli 1713 gift med Per Ersson

Ingrid Nilsdotter kristnad 29 januari 1716 – vår ana

Ingel Nilsdotter kristnad 6 december 1719 begravd 19 maj 1723.

Anders Bryntesson får med sin hustru änkan Ingrid Nilsdotter i Åstenäs barnen;

Karin Andersdotter kristnad den 18 januari 1752

Brita Andersdotter kristnad den 7 maj 1754 gift 4 oktober 1782 med Olof Bryntesson – vår ana

Nils Andersson kristnad 30 mars 1757. Nils övertar gården

Ingrid Nilsdotter som var gift 1.0 med Nils Jordsson född 1700 avliden den 13december 1747 hade med honom barnen, födda i Wästra Furtan, Brunskog socken.

Nils Jordsson född 15 februari 1738

Peter Jordsson född 2 december 1739

Anders Jordsson född 20 november 1743

Karin Jordsdotter född 13 juli 1746

Översikt 4

Elof Hansson gift med Gunila Pärsdotter Arne Bengtsson BAGGES gift 2 juni 1791 med Karin Claesdotter

V 8 maj 1737 i Åstenäs Begravd 6 december 1741 begravd 13 juni 1714 i Furtan, Brunskog sn V 28 juni 1747 i östra Furtan, Brunskog sn.

Brynte Elofsson gift 25 november 1732 med Kari Arnesdotter Nils Andersson gift den 28 december 1702 med Marit Persdr

född 16 augusti 1699 i Åstenäs kristnad 30 mars 1702 V 15 oktober 1750 i Kalleviken i V 19 februari 1750

östra Fyrtan, Brunskog sn Brunskog socken Kalleviken, Brunskog sn.

Anders Bryntesson gift 24 december 1750 med Ingrid Nilsdotte

kristnad 9 november 1729 Skärmnäs i kristnad 29 januari 1716 Kallviken i

Brunskog socken Brunskog socken

Olof Bryntesson gift den 24 december 1750 med Brita Andersdotter

kristnad 16 november 175 i Gylterud kristand den 7 maj 1754 i Åstenäs i

från översikt 3 Mangskog socken

Anders Olsson gift med Maria Andersdotter

född 1787 i Åstenäs född 1790 i Slobyn

från översikt 2

Olof Bryntesson vigdes den 4 oktober 1782 med Brita Andersdotter född 1754. De fick barnen, som är födda i Ängarna i Åstenäs:

Anna Olofsdotter kristnad 15 juni 1783

Nils Olsson kristnad 30 januari 1785

Anders Olsson kristnad 1 januari 1787 – vår ana

Jan Olsson kristnad 1 januari 1789 gift med Maria Nilsdotter från Boda i Stavsnäs

Kari Olofsdotter kristnad 1 januari 1791

Brita Olofsdotter kristnad 13 april 1794

Maria Olofsdotter kristnad 13 april 1794

Sonen Anders Olsson vigs den 15 december 1811 med Maria Andersdotter född 1790 i Slobyn avliden 1846, 56 år gammal. Paret står som ägare till hemmanet i Slobyn 48/960. Deras barn är alla födda i Slobyn med undantag för

Kjerstin som är född i Västra Takene;

Merta Andersdotter kristnad 8 augusti 1812

Anna Andersdotter född 27 mars 1814 – vår ana

Anders Andersson född 9 september 1816

Brita Andersdotter född 15 maj 1818 känd som Brita på Hagen, jordemor som förlöste 389 barn!

Cajsa Andersdotter född 15 november 1820 känd som Lell-Kajsa avliden 9 augusti 1909.

Kjerstin Andersdotter född 7 januari 1823 (Västra Takene)

Olof Andersson född 31 maj 1825

Pehr Andersson (bonde) född 10 oktober 1827 gift 1858 med Maria Persdotter född 1823 i Takene bosatte sig efter

giftermålet på Storperstorpet, Slobyn som består av ett rum och kök. Efter Marias död 1862 gifter Per om sig

med hennes systerdotter Maria Andersdotter född 1843. De fick fyra barn. Per avled 1902.

Lell-Kajsa var ett Mangskogsoriginal, som bodde bredvid kyrkan. På ålderns höst förgyllde hon sina dagar med att hjälpa till med skötseln av kyrkogården – helt gratis. Hon var också byggdens ”kalaskokerska” - hon ansvarade för mat och dryck vid bröllop, begravningar och andra liknande tillställningar. Cajsa var tidigt ”särbo”. Muraren Anders Svensson var far till hennes äldsta dotter. Anders var enligt kyrkoboken ”lättsinning”. 1856 kom han dock hem från Stockholm med goda betyg vilket föranledde upprättelse av prästen. Han försvann dock 1861 till Elverum i Norge, men då hade Cajsa fått två barn till med en annan karl som hette Karl. Äldste dottern var Maria Andersdotter född 1848. Hon var småskollärarinna i Mangskog och gick på kryckor. Dog ogift 1817. Cajsa blev backstugsittare och avled den 9 augusti 1909.

Lell-Kajsas ramsa: Ja ha left ut tre könonger å fem rotgubber,

a ja har å kräve tå knushelbocken i Byn för asplöv.

Ja ha bure Tapp-Erek på ryggen te sjön,

Å ja ha skure körka tre ganger.

Ja töcker snart inte ja skulle ha noa sönn.

Efter Anders på Manghagen 21 januari 1988.

Översikt 4

Anders Olsson Maria Andersdotter

född 1787 i Åstenäs född 1790 i Slobyn

från översikt 3 från översikt 2

Anna Andersdotter (syster till Lell-Kajsa) ej gift med Jon Johansson Nyqvist men dock föräldrar

född 1814 i Slobyn född 1792 i Sunne socken

till översikt 6

Sunne socken

Bokhållaren Erland Nyqvist född den 23 oktober i Forsnäs bruk, Sunne socken vigdes den 28 maj 1760 i Rottneros, Sunne socken med Maria Gunnarsdotter född 11 januari 1737 i Treskog, Gunnarskog socken. Paret fick 13 barn som alla är födda i Årås:

Johan Nyqvist född 23 oktober 1760 avliden 12 april 1769 i Årås, Sunne socken.

Jan Nyqvist född 16 april 1762 avliden 3 juni 1762 i Årås, Sunne socken.

Cajsa Nyqvist född 16 april 1762 gift 15 juni1788 i Årås med Nils Alstermark, Paret flyttar till Mangskog socken.

Petter Nyqvist född 8 mars 1764 avlider den 29 januari 1769 i Årås, Sunne socken.

Brita Maria Nyqvist född 23 oktober 1766, gift 9 april 1786 i Årås med Jan Nilsson. Familjen flyttar till Mangskog sn.

Erland Nyqvist född 11 april 1769 avlider den 12 april 1769 i Årås, Sunne socken.

Jan Erlandsson Nyqvist född 27 mars 1770, gift 28 maj 1792 i Årås med Brita Jonsdotter. Familjen flyttar till Mangskog

Märta Nyqvist född 16 september 1771 avliden den 16 januari 1772 i Årås, Sunne socken.

Sven Nyqvist född 24 mars 1773 avliden den 27 juli 1773 i Årås, Sunne socken.

Petter Nyqvist född 15 september 1774 avliden den 6 augusti 1779 i Årås, Sunne socken av kopprna.

Erland Nyqvist född 3 april 1776 flyttar till Mangskog socken 1892 gift där den 5 december 1804 med Karin Anders-

dotter född 18 januari 1857 i Slobyn.

Merta Catharina Nyqvist född den 23 augusti 1778 avliden den 15 april 1779 i Årås, Sunne socken.

Helena Catharina Nyqvist född 16 september 1780 flyttar till Mangskog socken och avlider där den 5 maj 1796, ogift

och barnlös.

Erlandsbacken år 2005 i Årås by, Sunne socken. Foto LRB

Dottern Cajsa Nyqvist vigd den 15 juni 1788 i Sunne socken med landtbrukaren Nils Alstermark, född 22 februari 1758 i Fösked, Brunskog socken som son till komministern i Brunnskog (1743) Jonas Svenonis Alstermark. Paret flyttar efter vigseln 1788 till Mangskog socken och bor där på Prästtomta i Rinnen, som tidigare ingick i Gylterud. Enligt Jösse härads ortsnamn kommer ordet Rinnen av Rinde, som betyder jordrygg, syftande på grusåsen som dominerar hemmanet. Nils och Cajsa får där barnen;

Stina Alstermark född 16 april 1789

Jonas Alstermark född 14 augusti 1792

Lisa Alstermark född 5 december 1796 avliden den 1 februari 1804.

Nils Alstermark född 14 november 1799 avliden 1801 enligt notis i husförhörslängden

Maja Cathrina född 28 februari 1802 avliden den 16 april 1802 av kikhosta.

Svågern Erland Nyqwvist född 3 april 1776 bor hos dem. Han är sjuklig. Flyttar 1807 till sin äldre bror i Slobyn.

Fadern och före detta bokhållaren och enklingen sedan 1783 Erland Nyqvist flyttar från Årås till sin måg och dotter i Rinnen, Mangskog socken år 1792. Han avlider där den 2 april 1809.

Yngste systern Catharina Erlandsdotter född 16 september 1780 i Årås, som tjänar piga några år, flyttar till Slobyn där hon avlider 5 maj 1796, 16 år gammal, ogift och barnlös.

Maken Nils Alstermark flyttar 1804 till Gunnarskog. Hustrun Cajsa Erlandsdotter flyttar med sonen Jonas Nilsson född 1792 till Fjell år 1812. Dit kommer även maken Nils Alstermark. Föräldrarna flyttar inom Fjell år 1816. År 1817 väljs han som klockare med en lön av 1 fjärding havre av matlag och en kollekt om året för att han håller skola med medel- lösa barn i hemmanen utan ersättning. Hemmanet Alstermark bebor i Fjäll blir benämnt Klockaremon. Paret flyttar år 1816 till pag 30 i Fjäll. Där avlider Nils den 30 januari 1825, 67 år gammal. Hustru Cajsa Erlandsdotter noteras redan år 1822 i husförhörslängden under rubriken inhyses i Nedre Fjäll. Där avlider hon den 7 februari 1829 av slag 66 år gammal.

I Rinnen bor även hennes syster Brita Maria Nyqvist gift den 9 april 1787 i Årås med Jan Nilsson från Bergia och barnen, alla födda i Sunne socken; Märta född 16 juli 1787, Nils född 14 mars 1791, Maria född 18 november 1793, Sven född 28 juni 1796 och Jan född 25 januari 1798. Året innan (1795) bodde de i Slobyn. År 1798 flyttar familjen till Sannviken i Gräsmark socken för att där försvinna efter två års vistelse år 1801. I husförhörslängden finns den lakon-iska noteringen ”ingen vet vart de gått”.

Samma år 1792, som fadern och enkemannen Erland Nyqvist flyttar till sin måg Alstermark, flyttar sonen Jan Erlands-son Nyqvist gift den 28 maj 1792 i Årås med Brita Jonsdotter född den 2 december 1763 i Ås, Sunne socken från Årås till Slobyn i Mangskog socken. Där får de barnen;

Jan Johansson Nyqvist född 1 april 1792 i Årås – vår ana

Olof Nyqvist kristnad 26 september 1794 i Slobyn, Mangskog socken

Petter Nyqvist kristnad 25 maj 1797 i Slobyn. Tjänar dräng på flera ställen innan han den 26 oktober 1823 äktar Kerstin

Nilsdotter, änka efter hemmansägaren Olof Andersson, som avled den 5 april 1821. Petter blir bonde i Åstenäs

1851-1859. Flyttar 1859 som bonde till Östagata. Se tabell 1 Östagata i Takene, Finemangens årsbok år 2002.

Där avlider han år 1888.

Eric Nyqvist kristnad den 23 september 1800 i Slobyn gift med Brita Eriksdotter född 5 april 1801 i Gräsmark socken,

blir hemmansägare där till Uddheden. Hustru Brita avlider där den 4 februari 1871. Den 28 oktober 1872

flyttar Erik Nyqvist till sin måg, hemmansägaren i Tröstvik, Nils Nilsson Lundqvist.

Nöddöpt flicka den 15 april 1804 som begrovs den 29 april 1804 i Slobyn, Mangskog socken.

Maria Nyqvist kristnad den 7 juni 1807 i Fjell, Mangskog socken, Gift med Anders Jansson född 28 oktober 1805 i

Byn, Brunskog socken. Han tjänar som gift dräng hos hennes broder Petter Nyqvist i Åstenäs. I husförhörs-

längden 1836-1840 noteras Anders vara sjuklig och ej arbetsför samt inhyses hos Petter Nyqvist. Anders avled

1842 i Åstenäs. Maria levde 1860 i Åstenäs.

Neregata vid en kulturguidning ordnad av FineMangen.

Jans sjukliga bror Erland Erlandsson född 1776, vigd den 5 december 1803 i Mangskog med Karin Andersdotter född 19 januari 1757 i Slobyn, flyttar 1807 in till sin bror Jan Erlandsson. Han är fördärvad av slag i ena handen och hon bräcklig enligt notis i husförhörslängden 1805-1809. Han avlider 32 år gammal den 21 maj 1808 i torpet Känrä i Slobyn där familjen är noterad sedan 1805. ”Då han gick ut att lägga igen ett hål i gärdesgården var hans timglas utrunnet. Hvad sjukdom slutade hans dagar är okänt, Vid två års ålder fick han slag i högra siden och har aldrig kunnat begagna högra handen. Han förde en oförvitlig vandel och uppnådde här i dödligheten en ålder av 32 år.” Änkan Karin noteras bland inhyses i Slobyn. År 1818 flyttar hon till inhyses under Bjurbäcken. I husförhörslängden åren 1825-1829 anges hon vara utfattig samt att ”lefver af sitt arbete”. Hon avlider där den 30 januari 1833, 76 år gammal.

Jan Erlandsson ägde åren 1793 och 1794 gården Neragata. Namnet kommer av att gården ligger på nersidan av den gamla vägen. Att döma av jordeboken har den legat på ungefär samma plats i åtminstone 400 år. Nuvarande mangårds- byggnad är också mycket gammal. Mangskogs hembygdsförening har i dag Neregata som sin hembygdsgård. Vid re- novering av gården hittades årtalet 1783 uppe på vinden, 1983 fick den gamla farstun, belägen i byggnadens högra bakre sida, lämna plats för ett modernt kök. Verandan och den nya ingången är uppförd 1955. Huset i övrigt har så långt möjligt pietetsfullt bevarats så som det såg ut från den allra första tiden. 1992 skedde en grudlig upprustning av gården. Bland annat med hjälp av ungdomar från bygden, som genom ett så kallat ALU-projekt bytte väggpanel på två väggar, samt gav uthusen ”ett lyft”. Man planerade marken och förbättade dräneringen. I ett annat projekt har gårdens alla inventarier dokumenterats och förberetts för digital registrering. Monica Eriksson i Åkerbråten, granne, är den som har utfört detta.

Stora salen på övre plan i Neregata år 2005. Foto LRB

Många inventarier är från Agnes Keyland och härstammar från Nils Keylands hem i Bjurbäcken, grundaren av Nordiska Museet i Stockholm. På Neragatas andra våning finns ett rum med ett stort antal fotografier tagna av Nils Keyland, mestadels med människor från bygden, De föreställer vardagen för våra finska förfäder i Mangskog, allt från jakt och fiske, jord- och skogsbruk, sjukdomsbot och bastubad till lördagskvällens ”friing” i pigkammaren.

Jan Erlandsson flyttar 1805 med sin familj till Fjell, De bor där i tre år, noteras vara utfattiga, och flyttar åter 1808 till Slobyn. Där avlider Jan år 1814. Hans enka Brita Jonsdotter flyttar år 1815 med sin dotter Maria till Gylterud och gifter

Ett stort och vackert inrett rum finns på översta våningen för fest och samvaro. Foton LRB

om sig den 1 januari 1816 med sonen i Gylterudgården, Nils Andersson född 6 juni 1789 i Gylterud med Anders Bryntesson född 30 januari 1754 i Åstenäs som far och hans hustru Kjerstin Nilsdotter född 29 augusti 1746 i Kalle- viken som mor.

Sedan Brita kom till Gylterud har hon bättrat på sitt födelseår med 1 år till 1762 och växlat efternamn från Johansdotter till Olsdotter. Nils och Brita med dottern Maria flyttar 1825 till Takene (bor hos Nils Olsson född 2 oktober 1808). Därifrån flyttar de 1828 till Anders Olsson född 29 september 1798 och hans hustru Kersti Olsdotter född 11 augusti 1780 som inhyses. Nils avlider där den 17 december 1835 och Brita avlider den 5 januari 1845 i Åstenäs, 82 år gammal.

************************************************************************************************

Jan Erlandssons och Brita Johansdotters son Jan Johansson född den 1 april 1792 i Årås, Sunne socken, flyttar ut 1811, 19 år gammal från familjen i Slobyn och tjänar dräng i Rösetorpet i Bjurbäcken, Mangskog socken. Han flyttar år 1813 till Karin Nilsdotter i Högfallet, Tobyn som blev änka år 1811. De vigs den 28 maj 1815. Karin Nilsdotter är född den 3 januari 1764 i Rinnen, Mangskog socken. Hon är 28 år äldre än Jan och änka efter Sven Andersson född 3 augusti 1766 i Tobyn, avliden den 17 oktober 1811 i Högfallet, Tobyn, Mangskog socken. Parets barn;

Anders Svensson kristnad 1 januari 1791 i Fjell, Mangskog socken

Kjerstin Svensdotter kristnad 10 oktober 1796 i Högfallet, Tobyn, Mangskog socken

Maria Svensdotter kristnad 21 mars 1798 i Högfallet

Anna Svensdotter kristnad 1 juni 1801 i Högfallet

Dödfödd flicka begraven den 4 april 1804 i Högfallet.

Nils Svensson kristnad 23 februari 1806 i Högfallet.

Jan flyttar ut år 1822 från Högfallet i Tobyn. Karins son i hennes första gifte, Nils Svensson, tar över bruket av Högfall-et fram till 1829 då han flyttar ut. Samma år flyttar Anders Persson född 14 maj 1793 i Bjurbäcken med sin hustru Sophia Jansdotter född 1796 i Gräsmark (enligt husförhörslängden) in i Högfallet med sina barn. Familjen stannar i Högfallet till år 1837. Nils Olsson född 1812 i Gräsmark blir nästa torpare i Högfallet från 1837 med sin hustru Ingeborg Olsdotter född 1804 i Gräsmark (bägge enligt notis i husförhörslängden). Han noteras som ägare i skiftes- handlingarna 1837-1839. Familjen flyttar ut till Gräsmark år 1847.

Ruiner år 2005 av Högfallet. Foto LRB.

Anderes Bryntesson född 1800 från Åstenäs som innehar markerna söder om Högfallet (Lit M) gift med Anna Olsdotter född i Fjäll 1801 köper Nils Olssons del av Högfallet. 1966 köper skogsbolaget Billerud Högfallet för skogens skull, Torpet förfaller och rivs. Över 100 torp och hemman merendels upptagna under 1800-talet i Mangskog socken har på detta sätt återgått till naturen!

Jan flyttar 1822 till gamle Anders Olsson i Slobyn och blir torpare där. Tjänar dräng hos Anders Nilsson i Lottviken 1824. Flyttar 1825 till Tobyn. Karin Nilsdotter flyttar 1826 från Högfallet till Jan i Tobyn. Sonen i hennes första gifte tar över Tobyn och Jan noteras som dräng hos sin styvson. 1834 tar Jan ut en arbetsattest. Under laga skiftet av Tobyn köper Jan ett hemman (Lit P) om 20 öre skatt mellan den 8 juli 1739 och den 29 maj 1840 av enkan efter Erik Larsson (V 18 maj 1839), Kjerstina Olsdotter född 1814 i Tobyn och köper till av änkan Karin Nilsdotter född 9 februari 1785 i Tobyn land för 3 öre skatt. Det torde vara den fastighet som idag benämns 1:143 i Hagen, Tobyn med flera. Styvsonen Nils lämnar 1845 1/32 del i Tobyn och flyttar till Takene. Jan Johansson och hans 28 år äldre hustru Karin Nilsdotter kommer ej sams. De gör en frivillig boskillnad och Karin flyttar med sin son Nils i Takene

Karin avlider den 23 december 1852, nära 89 år gammal i Västra Takene. Jan är själv kvar i Hagen i Tobyn. Den 21 mars 1849 får han en son, Johannes Jansson Hagström med sin tjänstepiga Anna Andersdotter född 27 mars 1814 i Slobyn. Hon avlider samma dag som sonen Johannes föds. Enligt en släktsägen sålde Jan sonen Johannes för 100 riksdaler och en ko. Verklighten var nog den att Johannes far, som gjort frivillig boskillnad med sin 28 år äldre hustru och mist sonen Johannes mor vid barnsbörden, fick lämna bort sonen Johannes till dennes moster Brita Andersdotter i Västra Takene från sonens 2-års ålder och därför hjälpte till ekonomiskt med kontanter och en ko.

Mostern Brita Andersdotter född 15 februari 1817 i Mangskog var gift med Erik Jansson född 3 april 1817 i Takene, som sågade sönder sin ena hand och därför blev vanför. Paret hade själva sonen Anders som var född den 25 juli 1846. Hon tar ut arbetsattest till Stockholm den 28 april 1848 men har troligen bott kvar i Mangskog då hon åtar sig Johannes skötsel och uppfostran.

Jan Johannessons hemman (ljusgrönt markerat, med littera P) i Tobyn, Hemmanet betecknas idag med 1:143.

Familjetraditionen berättar vidare att när Johannes var 12 år gammal ville pappa Jan ta hem sin son men Johannes motsatte sig detta. Johannes kom dock att tillbringa en kortare tid hos sin far som ville bekosta hans utbildning men Johannes återvände till sina fosterföräldrar som hade motsatt sig utbildningen.

Jan Johansson Nyqvist vigs 2.0 den 29 april 1863 med Cajsa Nilsdotter född 23 juni 1834 i Ulfstorp, Bjurbäcken, Mangskog socken, som är 42 år yngre än Jan! Hennes föräldrar, Nils Olsson född 1811 i Bjurbäcken och Kjerstin Nilsdotter född 1803 i Salungen, brukade från omkring 1830 Ulfstorp. Omkring 1837 flyttade de med sina barn från Ulfstorp i Bjurbäcken till Gylterud i Mangskog och därifrån 1841 till Neragata i Takene, Mangskog socken! Förädrarna står som ägare av Neragata 1841-1882.

Jan och Cajsa får två barn i Tobyn;

Maria Stina Jansdotter kristnad den 6 april 1865 och Johan Hansson kristnad den 14 januari 1867.

Förmodligen var det när Jan Nyqvist fick en andra hustru som sonen Johannes bodde hemma i några år. Jan avled 1868 boendes i Hagen, tobyn.

Till Jösse Härads Wälloflige tingsrätt!

Som vår broder Jan Johanneson i Tobyn under sistlidene Januari månad (1868) med döden aflidit och efterlemnade sig tvenne mindreåriga barn hvaraf den äldste ännu icke är fulla 3 år gammal och för dem ännu icke någon förmyndare blifvit föreslagen och som den aflidne efterlemnade sig en icke obetydlig förmögenhet af både lös och fast egendom så får vi undertecknade såsom barnen närmaste fränder, ödmjukt anhålla att wällofliga Häradsrätten så fort sig göra låter förordna Laga förmyndare för ofvanstående barn till hvilka vi föreslår hemmansägaren Johannes Andersson i Grytterud och Nemndemannen Anders Andersson i Rinnen äro därtilll skicklige, wederhäftige och utan laga förfall. Härom anhålles i största ödmjukhet.

Takene den 16 februari 1868 Petter Johansson i Takene Erik Johansson i Uddheden

Lustmoarna och västra Dammängarna ingick i Jan Johannessons skifte samt

ytterliggare en landrems söder om bostaden. Seöversiktskartan över Tobyn.

Ur laga skifteshandlingarna 1837-1842: Nr 16 (= lit. P) om 23 öre äges av Jan Johannesson som kvarbor och bekommer ett skifte vid tomten, ett skifte af västra ängarna. Det öfriga af Lustmoarna med västra Dammängen norr om Petter Johannesson och sin skog därstädes samt öster ut öfver Elfven.

Tomtgärdet: 18-25, 29-31, af 34, 35-36, AF 45.

Lustmoarna och Dammängen: 168-180, af 181, af 191, 192-195.

Lustmoarna: af 196

Ängarna: af 254, 253, af 256, af 257, af 258, af 259, 260-261, af 262, 331-333, af 334, af 335, af 336, 337, af 338, af

341, af 342, af 343, af 344.

Skogmarkerna, vid ängen: af 925, öster om Elven: af 1196, 1197-1198. af 1199, af 1200, af1201, af 1202, af 1203,

1204, af 1205, af 1206, af 1207.

Hemskiftet: af 1013, af 1031, af 1040, af 1042, 1043, af 1054, 1055-1958, af 1068, af 1069, 1070-1073, af 1078, af

1079, 1080-1084.

Markinnehav för några personer i Tobyn efter skiftet 1837-1842

Den 19 februari 1868 i § 9 villfor Häradsrätten brödernas begäran.

Till Jösse Härads Wälloflige Tingsrätt.

Sedan det till min kunskap kommit att Häradsrätten öfver en inkommen ansöknng den andra rättegångsdagen tillför-ordnat utan min vetskap förmyndare för mine tvenne omyndige barn därtill skulle blifvit utsedde Johannes Andersson i Grytterud och Anders Andersson i Rinnen och detta oacktat har skedt genom ett ganska betydligt misstag hälst som ingen inom Rätten kunna lemna Domhafvander upplysning om vigten af den ombetroddde förvaltnigen – Jag kan icke utan förvåning tänka på földerna häraf om så olyckligtvis skulle hända.

För det första äro dessa tillförordnade ingalunde vederhäftige att emotta en så temligen stor förmögenhet som af den här bifogade Bouppteckningen synes deraf större delen beror på utestående fordringar eller lösegendom som så lätt är att förvandla och skulle snart frågan uppstå att mine barn kunde gå fölustiga af det arf de nu har för handen.

Och dessutom får jag anmärka att dessa tillförordnade personer icke äro skickliga dertill eller i allmänhet äger mindre godt förtroende inom Samhället och synligast Johannes Andersson som är i stor brist deraf som jag tror att Härads- rätten har sig bekant.

Och för övrigt är hos honom ganska liten credit jag må nämna att min aflidne man i Lifstiden yttrade om honom då han ville låna pengar, ”Jag ville icke betro honom om 5 Riksdaler” men nu skulle anses värdig emottaga hela kassan! Af hvad jag sålunda i Rätt och Sanning anfört anhåller jag hos loflige Rätten att desse tillförordnade måtte blifva skilda från denna befattning och i deras ställe tillförordna de personer närboende uti mitt grannskap som äro ansedde bland de skickligaste inom församlingen, nemligen hemmansägaren Fr. Bäckman och Olof Nilsson i Tobyn, som har af välvilja lofvat mig att detta uppdrag emottaga. Af hvilka jag af deras Redbarhet förväntar ett godt stöd i många afseende och Barnen å sin sida tillika får emottaga den vårdnad som för deras uppfostran fordras, och hoppars jag att Häradsrätten bifaller denna min ansökan. Tobyn den 22 februari 1868.

Enkan Kajsa Nilsdotter

§ 5 litt C.

I afräkning på den skuld som jag häftar till min svåger Fr. Beckman i Tobyn öfver för den borgen han för mig till åtskillige ingått har jag denna dag till honom försålt mitt lösörebo som följande:

En ko och en kviga 60:- och ett större och ett mindre får 24:- riksdaler.

Dock förbehåller jag mig att ofvanberörde lösöre få nyttja och begagna emot sex procent ränta för köpeskillingen och ansvarat jag för att hålla köparen skadelös, att ingen ting deraf försämras eller förskingras som härmed förtecknas af.

Takene den 1 februari 1868

Nils Andersson i Takene

(Nils A ndersson är född den 3 april 1828 och bror till Fredrik Beckmans hustru Kerstin Andersdotter född 20 september 1815 i Mangskog, dotter till Anders Byrntesson född 30 juni 1887 i Mangskog och hans hustru Karin Andersdotter född 25 augusti 1791 i Brunskog socken).

Wittnar: Nils Olsson och J. FR. Nilsson i Takene

Uppläst i Mangskog kyrka den 2 februari 1868 af A. E. Molinder.

Rätten beslöt att återuppta ärendet vid nästkommande ting. Så skedde i september 1868 noterat i § 4.

Då entledigades Anders Andersson och Johannes Andersson samt utsågs färgaren Fredrik Beckman och hemmansägaren Olof Nilsson i Tobyn till barnens förmyndare. Dödsboets tillgångar värderades till 20.879 riksdaler och 87 öre samt dess

skulder till 515 riksdaler och 83 öre vilken kan beloppsmässigt jämföras med att en ko och en kviga betingade ett värde av 60 riksdaler.

Cajsa Nilsdotter flyttade 1871 från Hagen i Tobyn, Mangskog socken till Hagen i Bodatorp, Boda socken. Gift 2.0 den 9 april 1871 i Boda med Anders Olsson född 1831 i Smedsrud, Boda socken, bonde och kyrkvärd samt änkeman 30 januari 1870 från ett tidigare äktensakp. Paret fick tre barn.

Karl Wiktor född 1871 som flyttade till USA 1889

Anders Fritiof född 1874 som flyttade till USA 1892

Elin Charlotta född 1876.

Anders som avled efter 1881 hade i sitt föregående gifte barnen; Betty Maria född 8 februari 1860 och Nils Johan född 28 november 1862.

Jan Johanesson blir den som först ger en donation på 1000 riksdaler till kyrkan i Mangskog vars avkastning årligen delas ut till behövande bosatta i Mangskog socken.

21 år gammal lämnar Johannes sina forsterföräldrar. Han tjänar två år i Nedre Fjäll och ytterliggare två år i Västra Takene.

Innevånareantalet i Manskog socken, som var omkring 400 personer när beslutet 1705 kom att bilda Manskog socken, ökade sakta under 1700-talet. I den äldsta husförhörslängden från 1760 kan man räkna till 705 noterade personer. Än så länge kunde ungdomar bilda nya familjer och röja ny mark för odling och bebyggelse och dela äldre redan uppodlad. Med tiden blev odlingslotterna för små för att kunna bli rationellt brukade. Storskiftet kom i 1780-talet med undantag för Rinnen och Åstenäs. Alltfler torp upptoga med befolkningstillväxten och i början av 1800-talet började det bli svårt med försörjningen då marken ej längre räckte till åt alla. Ofta rådde bitter nöd och fattigdom i småtorpen, men ock underbar förnöjsamhet och fromhet. Nödbröd var där många gånger daglig spis. Även hemmansägarna hade det svårt ibland när missväxt rådde. Så kom att många Mangskogsbor måste lämna sina torp och söka sig arbete och utkomst utom hembygden, såsom nyodlingar i Uppland, skogsarbete i Norrland och byggnadsarbeten på olika håll, vari de hade vana och skicklighet. Flera arbetsvandringar gick till Norge. År 1865 uppgick folkmängden till något över 2.500 per-

soner. Ännu fler sökte sig på 1880-talet och 1890-talet till Amerika. I början på 1900-talet hade folkmängden minskat till omkring 1.500 personer.

Vår Johannes flyttar den 30 oktober 1874 till Nätra socken där han gifter sig med Christina Hansdotter den 27 juni 1875. Hon har två utomäktenskapliga söner, Nils Petter, född den 21 januari 1873 och Erik Johan, född den 7 november 1874, bägge i Nätra socken. Med Johannes? får hon dottern Hilma Kristina född den 12 december 1875 efter knappt 6 månaders äktenskap. Paret får ytterliggare 10 barn!

Översikt 6

Jan Johansson Nyqvist

född 1 april 1792 i Årås, Sunne socken

Gift 1.0 med ej gifta gift 2.0 med

änkan Karin Nilsdotter Anna Andersdotter från översikt 5 Cajsa Nilsdotter

född 3 januari 1764 i Rinnen född 27 mars 1814 i Slobyn född 23 juni 1834 i Ulfstorp

Se Brunskog

Barnlöst gifte. Hon har sex barn Sonen Johannes Jansson Hagström Maria Stina Johan

i föregående gifte med Sven född 21 mars 1849 i Toby dpt 6 april 1865 dpt 14 jan 1867

Andersson född 3 augusti 1766 i Bägge födda i Tobyn.

Tobyn, Son till Anders Olsson och Uppvuxen hos sin moster Brita Se tabell 15 och 19 i Takene,

hans hustru Anna Svensdotter. Andersdotter Finnemangens årsbok år 2002.

Sammanfattning för Jan Johanesson

Vigd den 28 maj 1816 med änkan Karin Nilsdotter i Högfallet, Tobyn Flyttar ut 1822 från Högfallet och Karin Nilsdotter Torpare 1822-1824 hos gamle Anders Olsson född 15 oktober 1785 i Slobyn Gift, dräng 1824-1825 hos Anders Nilsson född 26 mars 1789 i Slobyn Bonde i Tobyn 1825-1831 Skriven hos sin styvson Nils Svensson som flyttar in år 1831 och övertar fastigheten 1832. Jan flyttar ut 1832. Återkommer 1834 samt gifter sig 2.0 1837 Köper Hagen i Tobyn under laga skiftet mellan 1839 och 1840 av enkan Kjerstin Olsdotter samt köper till för 3 öre land av din före detta hustru Karin Nilsdotte Nils Svensson flyttar 1845 till Wästra Takene 160/960 delar Jan Jansson äger fastigheten i Tobyn 1841-1868.

Översikt

Anders Persson Nyqvist gift med Karin Olofsdotter Måns Hansson Hollsten gift med Annika Persdotter

V 1703 V 1729

Per Andersson Nyqvist gift med Marit Månsdotter Peter Månsson Hollsten gift med Brita Pärsdotterr Dahlman

född 1669 V 1750 Bada född 1674 V 1740 Berga född 1683 V Berga

Johan Persson Nyqvist gift 1731 med Brita Pehrsdotter Hollsten

född 1702 V 1752 Åstnäs född 1715 V ?

Bokhållaren vid Rottneros, Erland Nyqvist

född 1733 Forsnäs bruk i Sunne socken

V 1809 Rinnen, Mangskog socken

Vigd 1760 i Rottneros, Sunne socken med

Maria Gunnarsdotter

född 1737 i Treskog, Gunnarskog socken V 1784, Årås, Sunne socken

Den 25 mars 1784 avled gifte Maria Gunnarsdotter i Årås af moderspasion 47 år gammal.

Erlandsbacken i Årås (till vänster i kartbilden)

År 1784 den 19 april och sedan allt efter tillfälle och påminnelse upprätttade jag (bokhållaren Erland Nyqvist) denna bouppteckning efter min sahlige, kära hustru, Maria Gunnarsdotter. Med henne trädde jag i äktenskap år 1760 den 28 maj och hon avled 1784 den 25 marti och voro följande barn som vi sammanaflat nu lever.

Cajsa 16 april 1762, Brita Maria 23 okt 1766, Johan 27 mars 1770, Erland 3 april 1776, Catharina 16 sep 1780.

Fasta ägendom:

En tolftedel efter helt räknat i tredinghemmanet Århås som således är förvärvad; min arf efter sahlige far Jan Persson. 1/6 del köpt av min sahlige mor Britta Hollsten enligt köpebrev av år 1757 den 2 november. 1/3 del köpt av min bror Petter enligt köpebrev av den 8 november1754. 1/6 del köpt medan varande äktenskap af mina syskon Johan och Lena enligt köpebrev av 161 den 12 februari. 1/3 del samt med andehl i en husbehovs mjölqvarn i Borrna Ström värderat 733/19200 dehle i 7/4 dels hemmanet i Treskog smat 1/6 del i en husbehovsqwarn belägen vid vårt … varaf är köpt under varande äktenskap af svågern Brynte Knutsson i Bortan. Hälften av dess mantal. Hustru Malin Gunnarsdotters modersjord som år 1/3, 1/1, 1/136, 1/9, 1,48 del för 460 köpebrevet år 1772 april och finnes hos svågern Lars Nilsson i Treskog värderat till summan för 1600.

Parets avlidna barn: Johan 23 oktober 1760 – 1 november 1760, Jan 16 april 1762 – 3 juni 1762, Petter 8 mars 1764 – 29 januari 1769, Erland 11 april 1769 – 12 april 1769, Märta 16 september 1771 – 16 januari 1772, Sven 24 mars 1773 – 27 juli 17773, Petter 15 september 1774 – 6 augusti 1779, Merta 29 augusti 1778 – 15 april 1779.

Bokhållaren Erland Nyqvist morfars far hette Hans Hollsten.

Hans HOLLSTEN

Smed i Asphyttan, (Väster) Färnebo socken, Värmland. Gift med svenska Anna. Har en dotter vid namn Ellika född ~1640 och en son Måns född ~ 1638. Föga mer är säkert känt om Hans och hans hustru Anna.

Måns HANSSON HOLLSTEN ? - 1703

Hammarsmed vid Mölnbacka bruk, Nedre Ullerud socken, Värmland. Avliden där den 20 april 1703 född ~1638. Gift ~1663 med Annika Petersdotter född ~1643. Flyttade till Alsterum i Alster socken där hon avled ~1729. Parets barn:

Kristoffer född ~1666, Peter född ~1674, Johan född ~1685, Jacob född 16 augusti 1688, Kerstin född 26 november 1690, Daniel född 11 augusti 1692, Kerstin kristnad 2 oktober 1695 samt Maria född 27 oktober 1701 – alla i Mölnbacka bruk.

Petter MÅNSSON HOLLSTEN 1674 – 1740.

Född ~1674 gift 1.0 29 november 1703 i Nedre Ullerud socken med Catharina Svensdotter som avled 23 augusti 1710 i Mölnbacka bruk. Hon hann få med sin make döttrarna Elisabet född ~1706 och Maria född 14 mars 1708 i Björke, Sunne socken. Maria får med byggmästaren Nils Persson Hasselström född 3 februari 1693 i Alsterum, Alster socken dottern Anna Maria Nilsdotter född ~1727 som vigdes den 27 oktober 1745 i Sunne socken med mästersvennen Sven Danielsson Hollsten född 18 februari 1722 i Forsnäs, Sunne socken som son till Daniel Månsson Hollsten född 11 augusti 1692 i Mölnbacka bruk, bror till vår Petter Månsson Hollsten.

Petter Månsson gifter sig 2.0 den 29 september 1711 med Brita Pärsdotter Dahlman född ~1683 från Orrtorp i Nedre Ullerud socken dotter till Per Dahlman. Brita avled den 30 juli 1752 i Berga, Sunne socken, 68 år gammal och hennes make Petter Månsson avled den 2 april 1740 i Berga-Lersjöfors, Sunne socken 66 år gammal. Parets barn:

Catharina född 30 december 1711 Gårdsjö bruk, Östra Ämtevik socken, Magnus (Måns) född 11 maj 1713 i Gårdsjö bruk, Östra Ämtevik socken, Brita född 6 augusti 1715 Björka, Sunne socken, Petter född 11 juli 1718 i Björka, Sunne socken, V 16 maj 1782, Sven född 12 juni 1721 V 24 augusti 1739, Johan född 3 mars 1724 V 1757, Helena född 6 september 1726, Christopher född 16 november 1728, barn 5 – 9 är födda i Berga, Sunne socken.

Johan PERSSON NYQVIST 1702-1752

Johan är född i januari 1702, avliden den 25 april 1752 Årås, Sunne socken 50 år och 3 månader gammal, gift den 29 augusti 1731 Brita Persdotter Hollsten född 6 augusti 1715 i Björka, Sunne socken, avliden den 7 augusti 1772 i Karlstad. Parets barn:

Erland född 23 oktober 1733 i Forsnäs bruk, Sunne socken (bokhållare), Johan född 5 januari 1736 i Forsnäs bruk, Sunne socken, Petter född 20 april 1738, Sven född 12 januari 1741, Jan född 22 december 1742, Lena född 6 oktober 1746 och Brita född 15 juni 1749 V 12 oktober 1754, barn 3 - 7 är alla födda i Årås, Sunne socken.

Johan Persson Nyqvist var först hammarsmedsmästare vid Forsnäs bruk (1733-37) för att sedan bli hammarsmeds ålderman vid Rotneros Bruk i Sunne, bodde då i Årås (1738-1752). Han var gift med Brita Persdotter Hollsten. Paret hade en för tiden god förmögenhet bland. annat fastigheten Årås. Sonen Erland blev bruksbokhållare.

År 1752 den 19 oktober företogs i närvaro af undertecknade att förrätta en laga uppteckning i aflidne Hammersmeds-åldermannen Sahlige Mästaren Johan Persson Nyqvists sterbhus uti Åros hvarvid boet uppgifvit af dess efterlemnade Enka Hu Brita Hollsten som följer: Fasta egendomen: En Tolftedel efter helt räknat uti tredingshemmanet Årås som med hus och jord till 15 tunnors årligt utsäde upptagas till 600- .- . Därefter följer rubrikerna Silver, Koppar, Mässing. Bleck, Stenkärl, Järnsaker, Åkerredskap, Hästar och ridetyg, Fiskeredskap, Träkärl, Lin kläder, Säng kläder, Bord, Skåp, Kistor, Skålar, Speglar, Bohag, Swin,Glas, Böcker en gammal och sliten Bibel, nya lagboken), Klensmedsredskap.

Skulder till; Enkan Catharina Biörn i Brärrud, Petter Hollsten i Berga, Johan Hollsten i Berga. Boets behållning c:a 900.-.-.

Den 1 och 7:e augusti 1772 avled o begrofs i Karlstad aflidne krukmakaren Jan Nornbergs änka Brita Hollsten av håll och stygn 57 år gammal.

Brita gifte sig 2.0 den 3 juni 1753 ”efter 3 föregångne lysningar som skedde d 20, 27 maj och d 3 juni med Kakelugns-geselen Johan Norenbärg och Enkan Britta Holsten i Åhros. Morgongåva var ett hundrade silvermynt” enligt Sunne sockens vigselbok. Paret fick 3 barn:

Lisa född 2 februari 1754 i Årås, Britta född 13 juli 1756 i Årås, Maja Stina född 5 november 1759 i Karlstad.

Kakelungsmakaren Johan Nornberg avled den 14 december 1771 i Karlstad 47 år gammal vattusot i staden.

Något om hamrar och bruk i Värmland

Hamrar, som anlagts i början av 1600-talet, var ofta små med hantverksbetonad verksamhet. På grund av den kraftiga åtgång av skog till kolning och avstånd till marknader för avsalu av produkterna förde de små hamrarna en tynande tillvaro och blev ofta nedlagda. Hamrarna vid Rottneros och södra Forsnäs (Skarped) är några som avvecklades.

Antalet stångjärnshamrar i Värmland steg dock från 19 år 1624 till 52 år 1639. Mest var det borgare i Karlstad och Kristinehamn och några från Mariestad och Göteborg som hade kapital nog till anläggandet. Vid Rottnaälven låg ur-sprungligen tre små från varandra fristående bruk med olika ägare. Något ovanför Rottneros anlades Forsnäs hammare. Enligt 1644 års relation är den uppförd 1637 och anläggaren är den berömde prästmannen Sven Elfwedalius, vid denna tid kyrkoherde i Fryksdalen. ”mäster Svens hammare” som den vanligen kallades i jordeböckerna blev likaledes öde-lagd efter en kort tids verksamhet. Om en i nämnd relation upptagen hammare vid Forsnäs tillhörig Erik Hindersson finns inga övriga upplysningar.

Akvarell av Rottnafallen vid Rottneros bruk daterad i september 1852.

Utförd av John Albert Rosendahl, 1820-1858, gymnastik- och ritlärare.

Några bilder från Rottneros (bruket) och (parken).

Påfågelskulpturen,

”Dansen ” av Carl Eldh, Hellenistisk ”Efeb”, ”Sittende pige” av Gerhard Henning

Efeb är en sammansättning av de grekiska orden epi (individ) och hebe (manbarhet).

”Självkritik” och ”Efter dagsverket” av Carl Eldh.

Foton LRB

Under årtiondena närmast före 1690-talet var all järnhanterin i Fryksdalen nedlagd, även hammarsmidet. Vid Rottneros ligger hamrarna öde, emedan där ingen skog finns och äro de långt ifrån bergslagen belägna, sägs det i en jordebok. Svårigheterna med transport av tackjärn från den avlägsna bergslagen vore tydligen övermäktiga. Men vid 1690-talets början kommer ett utvecklingsskede som på allvar förvandlar Fryksdalen till en bruksbygd. Många hamrar återuppstod i förnyat skick samtidigt som flera nya hamrar anlades. Vid mitten av 1690-talet låg det tre stångjärnshamrar vid Rottna-älven som tillsammans tillverkade omkring 30 ton stångjärn per år. Rottneros fick privilegium 1694 som järnbruk. År 1695 fanns det 84 hamrar och 52 härdar med ett årligt smide om 40.000 skålpund. Förbindelsen med utskeppnings-hamnen i Göteborg var kraftigt bidragande till järnbruksetableringen i Värmland. Ägare och olika konstellaioner av ägare leder så småningom till att alla tre bruken vid Rottnafallen – Rottneholm, Rottnedal och Skarped förenade under en och samma ägare under det gemensamma namnet Rottneverken.

Vår Erland Nyqvsit 1733 – 1809 var bokhållare vid Rottneros. Han son Jan Erlandsson 1770 – 1814 var hemmansbruk-are byn Slored, Mangskog socken och sonsonen Johannes Jansson Nyqvist 1792 – 1868 som först var gift med en 28 år äldre kvinna får barn med en piga som tjänade vid hans fars gård och som avled i barnsnöd gifter sig 1863 med en 40 år yngre kvinna har lyckats skapa sig en icke oansenlig förmögenhet trots sitt brokiga liv. På vilket sätt framgår ej av arkivalierna men gissningen blir att han har på något sätt lyckats surfa med på den utveckling som bruksetableringen innebar. Dessvärre tycks inte relationen till sin son Johannes Jansson Hagström ha varit så god. 25 år gammal flyttar sonen från Värmland till Nätra, en socken i Västerbottens län nära bottenviken, där han äktar den 23 maj 1875 Christina Hansdotter.

Källor.

Citat i ovanstående sidor har gjorts ur flera av nedan nämnda källor:

Värmländska antavlor – utgivna av Värmlands släktforskarförening

Finnemangens årsböcker:

1993 Gylterud, 1995 Lövnäs-Åstenäs, 1996 Tobyn, 1998 Slobyn, 1999 Rinnen, 2000 Bjurbäcken,

2001 Grytterud, 2002 Takene

Mangskogs kyrka av Gunnar Redelius

Brunskogsfinnar – Karl F. Lindahl

Rottneros Park – Sunne 1987

Jan Erlandssons hustru Britta Jonsdotter har sina rötter i Sunne socken som följer:

Jon Olofsson

Gift omkring 1671 i Gårdsjö, Sunne socken, Värmland med Dordi Bengtsdotter, dotter till Bengt Olofsson från Askerud i Sunne socken. Jon och Dordi hade i vart fall en son Bengt Jonsson född ~ 1674 i Gårdsjö avliden där den 6 april 1760, nämndeman, gift 27 december 1703 i Gårdsjö med Anna Lorentzdotter född ~ 1674 i Åmberg, Sunne socken avliden den 19 arpil 1762 i Gårdsjö, dotter till Lorents Johansson avliden 1689 i Södra Åmberg, Sunne socken gift 1672 med Kerstin Svensdotter..

Bengt Jonsson ~1674-1760

Han hade med sin hustru Anna Lorentzdotter 6 barn: Kari född 24 februari 1707, Bengt född 1 juli 1711, Pär född 26 mars 1713, Dordi född 29 april 1715, Lars född 9 april 1719 samt Jean född 1 april 1771 – alla i Gårdsjö, Sunne socken.

Bengt Bengtsson 1711-1776

Född den 1 juli 1711 i Gårdsjö, Sunne socken, avliden där den 27 maj 1776. Gift 14 november 1736 med Mari Pers-dotter född 6 mars 1713 i Gettjärn, Sunne socken, avliden den 15 maj 1776 i Gårdsjö, Sunne socken. Parets barn: Jon född 15 februari 1737, Lars född 3 januari 1739, Maria född 23 december 1740, Pär född 5 december 1746, Britta född 16 mars 1750, Kristin född 15 januari 1753, Bengt född 29 april 1757, Johan född 5 september 1760. De fyra första bar-nen är födda i Gårdsjö, Britta är född i Gjutaregården, Kristin är född i Forsnäs bruk samt Bengt och Johan i Angersby torp – alla i Sunne socken.

Per Månsson

Gift 22 juni 1702 i Gettjärn, Sunne socken med Brita Mattsdotter. Hon är dotter till Matts Svensson gift ~ 1680 från Ytterby i Sunne socken med till namnet okänd hustru. Paret Per och Brita hade två kända barn: Marit född den 6 mars 1713 och Måns född den 4 december 1724, bägge i Gettjärn, Sunne socken.

Jon Bengtsson 1737-1791

Jon, som var soldat under namnet Åsbom, är född den 15 februari 1737 i Gårdsjö, Sunne socken, avliden den 29 december 1790 i Rådom, Sunne socken. Gift 29 september 1760 i Angersby torp, Sunne socken med Karin Ersdotter född ~1735 avliden den 12 augusti 1819 i Ofvanbjörk, Sunne socken, dotter till soldaten Erik Persson Rådman.

Parets barn: Per född 20 mars 1761i Angarsby torp. soldat, Britta född 2 december 1763 i Ås. Sunne socken gift 28 maj 1792 med Jan Erlandsson Nyqvist (paret bodde i Slobyn, Mangskog socken), Catharina född 7 juli 1767 i Ås, Olof född 25 augusti 1770 i Ås, Maria född 26 augusti 1774 i Ås avliden där späd den 9 februari 1777, samt Bengt född 20 juni 1778 i Ås.

Erik Persson Rådman ~1715-1787

Avled den 1 december 1787 i Rådmanstorp, Sunne socken. Soldat med soldatnamnet Rådman född ~ 1715 gift ~ 1734 med Maria Jönsdotter avliden den 5 juli 1769 i Ås, Sunne socken född ~ 1709. Parets barn: Karin född ~1735 gift 29 september 1769 i Angersby torp med soldaten Jon Bengtsson Åsbom, Maria född 16 mars 1746 i Rådom, Sunne sock-en, Brita född 1 oktober 1748 i Vävaretorp, Sunne socken, Ingeborg född 26 juli 1753 i Södra Borgeby, Sunne socken.