Södermanland - kbt-billberg

Innehåll

Namn Ana Ort

Anders Andersson abborre 320 Västerfärnebo?/Sevalla

Jan Säflund 1769-1806 Wäsby ägor, Sevalla/Svea artilleri i Stockholm

Stina Säflund 1763-**** Wäsby ägor, Sevalla

Anders Säflund 1760-1816 160 Wäsby ägor, Sevalla

Johan Peter Säflund 1790-1853 Wäsby ägor, Sevalla/Widdeby, Ösmo

Catharina Christina Säflund 1792-1853 Wäsby ägor, Sevalla/Katarina,Stockholm

Anna Greta Säflund 1796-1868 Widdeby, Ösmo/Johanneslund, Södertälje

Carolina Ulrica Säflund 1799-1832 Widdeby, Ösmo/Johanneslund, Södertälje

Catharina Elisabeth Åman 1763-1842 ? /Katarina, Stockholm

Anders Olof Säflund 1789-1812 80 Lund, Ösmo/Tillinge i Uppland

Eric Hindricksson Hjort 162 Frustuna socken.

Anders Erik Reinhold Säflund 1810-1871 40 Widdeby, Ösmo/Styckebruket, Åker

Eskilstuna Stad

Anders Erik Reinhold Säflund 1810-1871 (forts) Widdeby, Ösmo/ Styckebruket, Åker

August Reinhold Säflund 1838-**** Styckebruket, Åker

Anders Alrik Säflund 1840-1864 Styckebruket, Åker

Anders Nilsson 1700-1758 656 Björklund, lilla Mellösa/Tomt. Åker

Nils Andersson Melin 1726-1785 328 Björklund, lilla Mellösa/Hållkärr, Åker

Anders Nilsson 1750-1781

Jonas Nilsson Melin 1753-1819 164 Hållkärr i Åker

Anders Melin 1786-1851 82 Hållkärr i Åker

Olof Ersson Boman 1688-1772 660 Prestbol, Lida/Fattigstugan, Lida

Olof Olofsson Råckman 1726-1801 330 Prestbol, Lida/Rosendal, Åker

Lars Andersson Spelvik ~1670-**** 662 från Spelvik socken

Johan Wahlberg 1701-1765 334 från Gåsinge socken

John Johnsson ~1753-1786 166 Sandbrink, Dillnäs/ Åhnshammar Qwarn, Dillnäs

Jan Israelsson 1714-1774 Sandbrink, Dillnäs/Qwarnen i Dillnäs

Israel Persson 1679-1753 ? /Klöfvet, Dillnäs

Carl Gustaf Säflund 1849-1929 20 Styckebruket, Åker/ Eskilstuna

Anna Matilda Andersdotter 1847-1931 21 Dammvaktartorp, Taxinge/Fors, Eskilstuna

Anders Ersson 1816-1864 42 Aspdal, Taxinge/Kojan, Taxinge

Eric Ersson 1776-1842 84 Hosjö, Helgesta/ Aspdal, Taxinge

Erik Hendriksson 1740-1820 168 Herrgöla, Årdala/Fattighuset, Taxinge

Hindrick Ersson 1711-**** 326 från Årdala

Eric Ericsson 84 Stada, Thuringe/Aspdal, Taxinge

Brita Jansdotter 1690-**** ? / ?

Nils Ericsson 1709-1780 Skomakartorp/Wasbro/Starrkärr Qwarn

Pehr Bengtsson ? /Udden, Thuringe

Jan Pärsson 1731-1791

Eric Andersson ~1699-1779 342 Mörby, Thuringe/Stada, Thuringe

Jan (Johan) Henriksson 1723-1776 ? /Wik,Taxinge

Jan Jansson1749-1809 172 Wik, Taxinge/Stenudden, Taxinge

Olof Jansson Björkström 1724-1786

Jan Jansson Wikholm 1777-**** 86 Wik, Taxinge

Anders Jansson 1742-1888 ? /Guldsmedsmora, Dillnäs

Johan Mattsson 1715-177 Guldsmedsmora,Dillnäs/Skiren, Dillnäs

Mats Eskilsson 1651-1744 Dillnäs/Guldsmedsmora, Dillnäs

Gustaf Andersson 1660-1740 Dillnäs/Skrifvarboda, Dillnäs

Soldat Anders Andersson Flagga ~1721-1742

Anders Flagga är född ~1721 och avliden i juli 1742 enligt generalmönsterrullorna. Han vigdes den 11 maj 1724 i romfartuna socken i Västmanland med Greta Johansdotter som avled den 15 december 1765 i Västerfärnebo socken. Flaggas soldatgärning var att bevaka och hålla ordning på bruksarbetarna vid Rosshyttan.

HFL 1723-1728 pag 80 Rosshyttan, Västerfärnebo socken

Anders Flagga soldat, Hu Greta, Anders

HFL 1729-1734 pag 121 Rosshyttan, Västerfärnebo socken

Soldaten Anders Flagga, Hu Greta, dottern Anna.

HFL 1736-1746 pag 98 Rosshyttan, Kilbo fjerding, Västerfärnebo socken

Soldaten Anders Flagga, Hu Greta Jonsdotter (stryken) då hon flyttar till annan lägenhet under Rosshyttan. (En ny soldat tar över soldatbostaden ).

HFL 1736-1746 pag 113 Rosshyttan

Anders Flaggas enka.

GRM Västerfärnebo Vagnsbro härad, Rosshyttan nr 150 7:e eller Bergs kompani av Västmanlands regemente, redovisar

1729 sid 583, 1736 sid 558, 1748 sid 518 och kapten Peter Efwerts kompani 1736-41 sid 168 som uppger att Flagga är född 1701 samt att han avlider i juli 1742.

Anders Andersson Flagga får med sin hustru Greta Johansdotter barnen:

Anna född 23 augusti 1726, vår Anders Andersson som döptes den 13 juli 1729, Johan född 3 april 1731, Per född 27 maj 1732, Johan född 8 augusti 1735, Margareta född 12 december 1737 V 30 januari 1738, Catrina född 12 december 1737 V 23 februari 1738 (tvillingar) – alla i Rosshyttan samt Margareta född 11 oktober 1739 i Nybyn, Västerfärnebo socken.

Bonden Pehr Olofsson 1700-1781

Anders Andersson Flaggas son Anders Andersson Abborre gifter sig med Catharina Pehrsdotter, dotter till bonden Pehr Olofsson född den 30 augusti 1700 i Norr Hörende, Västerfärnebo socken och hans hustru Cherstina Mattsdotter född 31 oktober 1697 i Ösby,Västerfärnebo socken. De vigdes den 25 september 1720 i Västerfärnebo och fick barnen:

Olof född 3 januari 1724, Matts född 20 maj 1727, Chersti född 8 augusti 1730, vår Catharina född 11 mars 1733, Sara född 8 februari 1736 gift 29 oktober 1763 med sockenskräddaren Anders Andersson, Pähr född 5 november 1738, samt Anders född 23 mars 1742 alla i Norr Hörende, Västerfärnebo socken.

Pehr Olsson ifrån Norr Hörende född den 28 augusti 1700 i Norr Hörende, enkling, gift med Christina Mattsdotter i Ösby, 4 söner 4 döttrar. Död den 10 september 1781. Begraven den 16 september 1781, 81 år och 21 veckor gammal.

Hustru Kierstina Mattsdotter från Norr Hörende född 1697 uti november i Ösby,1720 gift med Per Olsson i N. Hörende, 4 söner och 4 döttrar. Död den7 mars 1776 uti Norr Hörende 78 år 5 månader gammal.

Soldat Anders Andersson Abborre

Anders uppger sig vara född den 3 december 1729 i Västerfärnebo, Västmanland, men han finns ej inskriven i dops- boken för Västerfärnebo med detta datum men väl döpt den 17 juli 1729 som son till soldaten Anders Andersson Flagga och hans hustru Greta Johansdotter. När Anders Abborre föddes var Herman Mattsson i Rosshyttan, fiskaren Johan Andersson med hustru Chersti ….. och hustrun Margr Johansdotter i Rosshyttan dopvittnen.

Cronosoldaten ährlige och manhaftig Anders Andersson Abbore ifrån Sevalla socken samt ährlige och dychtiga pigan Catharina Pehrsdotter ifrån Norr Hörende.

Den 28 augusti (1759) ankom Brudgummen (Anders Andersson Abborre) med sin svärfader Pehr Olofsson ifrån Norr Hörende, som wittnade om Brudens(Catharina Pehrsdotters) wilja och hinderlöshet.

Soldaten Abborre med bewis och comunister F. Hesselbergs interimsbesked om Christendomskunskap och levernet, samt hinderlöshet till ächtenskap daterat Torstuna den 29 ibm sin förras attest och tillstädies till detta äcktenskap daterat Mosta i Simtuna den 22 augusti 1759 N. Medförde 8 ./. silvermynt Charta.

Vidare noteras i vigselboken att kyrkoherden i Västerfärnebo har ”Fått attest och ….... i Sevalla den 15 september .”

I Sevalla noteras vigseln. ”Den 30 september (1759) vigdes soldaten Anders Andersson Abborre med Catharina Pehrs- dotter ifrån Färnebo, der lysningarna äro skedda.

Anders var vid sin vigsel Cronosoldat vid kapten Unges compani under Wäsby nr 143. Companiet var kommenderad till Pommern år 1757.

Generalmönsterrullorna, kapten Unges kompani redovisar vid mönstringen:

1757 nr 67/59 kommenderad till pommern: Ander Andersson Abborre gift 28 år.

1759 nr 67/59 Anders Andersson Abborre 30 år, 3 tjänsteår. Presens (närvarande)

1760 nr 67/59 Anders Andersson Abborre 31 år, 4 tjänsteår. Presens.

1761 nr 67/59 Anders Andersson Abborre 32 år, 4 tjänsteår. Presens. Sjuk i qwarteret.

1762 nr 1117/67 Kungsörs compani. Abborre Anders Andersson 33 år, 5 tjänsteår. Aproberas. Gift. Sjuk i qwarteret.

1768 nr 1117/67 Kungsörs compani, Kapten Carl Fredrik Reuterschöld.

Abborre Anders Andersson 38 år, 10 tjänsteår. Gift. Aproberas. Har bråk. Stå till förbättring. Västmanlänning.

Notis nr 13 inskriven den 29 augusti 1776. Soldaten Anders Andersson Abborre på Hammarbacken. Född den 3 december 1729 i Väster Färnebo. Gift med Catharina Pehrsdotter den 30 september 1759. Paret fick 4 söner och 2 döttrar.

Han levde Christeligt och avled den 20 augusti (1776) på Hammarbacken av frossa och hetsig feber 46 år 7 månader och 3 veckor gammal. Begravd den 25 augusti (1776).

Barn:

Anders Säflund född 16 oktober 1760, Wäsby ägor, Sevalla socken i Västmanland. Döpt den 22 oktober 1760.

Stina Säflund född 8 augusti 1763, Wäsby ägor, Sevalla socken i Västmanland. Döpt den 10 augusti 1763.

Peter Säflund född 17 augusti 1766, Wäsby ägor, Sevalla socken i Västmanland. Döpt 17 augusti 1766. Tvilling.

Greta Säflund född 17 augusti 1766, Wäsby ägor, Sevalla socken i Västmanland. Döpt 17 augusti 1766.Tvilling.

Jan Säflund född 14 april 1769, Wäsby ägor, Sevalla socken i Västmanland. Döpt 16 april 1769.

Per Säflund född 6 juli 1774, Wäsby ägor, Sevalla socken i Västmanland. Döpt 6 juli 1774.

Peter begrovs den 20 mars 1768, 1 år och 7 månader gammal. Greta begrovs den 20 mars 1768, 1 år och 8 månader gammal samt Per begrovs den 11 juli 1779, 5 år gammal.

Änkan, Catharina Pehrsdotter, 43 år gammal, stod nu ensam med barnen Anders 16 år, Stina 13 år och Jan 7 år gamla och troligen utan bostad för soldattorpet på Wäsby ägor gick till den som efterträdde vår Abborre som soldat!

Hon gifter sig den 27 oktober 1778 med Eric Ericsson som är 22 år yngre än Catharina, född den 2 februari 1755 i Grindtorpet i Sevalla. Med honom flyttar hon till Mällby. Där får hon sonen Eric den 27 september 1779 som avlider den 1 november 1781, 2 år och 1 månad gammal. Catharina avlider i Mällby den 11 maj 1809, 76 år gammal.

Hennes 2:e make Eric Ericsson är då 54 år gammal. Han gifter sig 2.0 samma år den 21 december 1809, 6 månader efter Catharinas bortgång, med Stina Persdotter, som är född den 13 juli 1779 i Hällby, Västerfärnebo socken, vid vigseln 30 år gammal eller 14 år yngre än Eric Ericsson!

VB Romfartuna den 21 dec 1809 vigdes skattebonden och enkemannen Erick Ersson i Mälby och Sevalla socken och pigan Stina Persdotter i Stora Gesala. Brudgummen har avgett godt vittnesbörd från Sevalla, äfvensom avvittringsbevis af sina styfbarn. Giftoman modern Anna Jansdotter i Fernebo.

Eric och Catharina får 3 barn: Peter född den 10 maj 1810 som avlider endast 2 dagar gammal, Anna Stina född den 7 april 1811, Maria Catharina född den 29 februari 1812 – alla födda i Mällby där pappa Eric är skattebonde. Han avlider den 23 augusti 1811, 56 år gammal.

Hans änka, Stina Persdotter, 32 år gammal, är nu ensam med barnen Anna Stina 4 månader gammal och Maria Catharina i magen som födds postumt den 29 februari 1812, 6 månader efter Erics död. Hon gifter sig 4 år senare eller den 25 oktober 1815 med Olof Persson som är född i Korgesta, Sevalla socken. Med honom får hon barnen Pehr Olof född 11 augusti 1816 i Korgesta och Anna Stina född den 10 november 1821 i Korgesta. Bonden och Rusthållaren Olof Pehrsson avlider den 10 januari 1838, 46 år och 10 månader gammal. Stina avlider den 15 februari 1851, 71 år och 6 månader gammal.

61 år skiljer mellan äldsta barnen, Anders Säflund född 1760 och det yngsta barnet Anna Stina född 1821. Kände de varandra? Knappast, Anders avled år 1816, 5 år innan Anna Stina föddes!

Föräldrar Barn Barnbarn

Anna Stina f 10 nov 1821 i Sevalla Ut Tillberga 1851

gift med torparen A. G. Johansson

Olof Persson f 15 feb 1792 i Sevalla

V10 jan 1838 Pehr Olof f 11 aug 1816 i Sevalla Ut Säby 1840

Gifta 1815 Johan Peter f 1835

Maria Catharina f 29 feb 1812 i Ut Kumla 1855

Sevalla, gift med Pär Carlsson Inga Lena f 1834

Stina Persdotter f 23 juli 1779 i Väster

Färnebo V 15 feb 1851 Anna Stina f 7 april V 20 april

i Sevalla

Gifta 1809

Peter f 10 maj V 12 maj 1810

i Sevalla

Eric Ericsson f 2 feb 1755 i Sevalla

V 23 aug 1811 i Sevalla Eric f 27 sep 1779 V 1 nov 1771

i Sevalla

Gifta 1778

Per f 6 juli 1774 V 1779

i Sevalla

Catharina Persdotter f 14 mars 1733

V 11 maj 1809 i Sevalla Jan Säflund f 14 apr 1769 V 20 feb

1806 i Sevalla

Greta f 17 aug 1766 V 1767

i Sevalla

Gifta 1759

Peter f 17 aug 1766 V 20 mar 1768

i Sevalla

Anna Catharina f 1794

Stina Säflund f8 aug 1763 gift med

Lars Lundberg Elisabeth Regina f 1791

Anders Andersson Abbore f 3 dec 1729 ? Anders Säflund f 18 okt 1760 gift (Våra förfäder)

V 20 aug 1776 i Sevalla med Catharina E Åhman

Jan Säflund 1769-1806

Barnen till soldaten Anders Andersson Abborre och Catharina Persdotter flyttar till Västerås på 1770-talet i samband med eller strax efter att Catharina har gift om sig med Eric Ericsson. I Västerås använder de sig av namnet Säflund som efternamn – kanske för att visa att de kommer ifrån Sevalla som förr stavades Säfvalla. Namnet Säflund har även tilldelats flera när de har enrollerats som soldater för Västmanlands regemente. De så tillkomna Säflunds-släkterna har nog endast namnet gemensamt. Några av soldatsläkterna har dött ut eller endast haft döttrar som har kommit till vuxen ålder. Några få av dessa soldat – Säflundssläkter har vuxit till större släkter – ofta bosatta i Västmanland – Stockholms-området.

Jan Säflund flyttade 1783 till S:t Ilian i Västerås och var där lärling. År 1785 flyttade han till Stockholm. Kommer till sin bror Anders i Lund, Ösmo socken och noteras där åren 1792 och 1793 samt som inhyse i Lund, Ösmo, 1794.

År 1800 återfinns han i Hedvig Eleonora församling i Stockholm som ogift mässingslärling. 1805 är han brandvakt enligt kronotexeringslängden 1805: 1397. Den 20 februari 1806 avlider Säflund i Svea Artilleriregemetets församling, ogift och troligen utan barn.

DB Svea Artilleriregemente. Den 23 feb avled och den 29 feb 1806 begrofs Johan Saeflund, Ogift, Brandvakt 36 år gammal af Håll och Stygn. Fattig. Adolf Fredriks kyrkogård.

Stina Säflund 1763-

Stina flyttar till Västerås 1779. Den 5:e, 12:e och 19:e september 1790 lyser det i Tillberga socken, Västmanland för Hovmästaren och Betjänten Herr Lars Lundberg på Lunds säteri i Ösmo församling samt jungfrun Christina Säflund på Hedenbergs säteri i Tillberga. Paret vigdes på Lund säteri i Ösmo i september 1790.

Brudgumen uppviste sedvanligt bevis ifrån Ösmo församling i Södermanland. Brudens giftoman är Bonden Erik Ersson i Mälby, Sevalla socken, dess styffader.

Jungfrun Christina Säflund flyttade från Sevalla den 16 oktober 1789 till Hedensbergs, Tillberga socken och därifrån år 1790 till Lund i Ösmo. År 1791 finns hon hos sin bror Anders Säflund i Lund, Ösmo socken gift med betjänten Lars Lundberg. Där noteras de till och med 1794 samt med en fosterdotter Helena Höre född 1778 som noteras i Lund 1791-1799. Den 5 april 1795 avlider Lars Lundberg på Gärdesta i Lästringe socken, Södermanland av rötfeber 35 år gammal.

Paret har två döttrar: Elisabeth Regina född 25 juli 1791 i Lund, Ösmo, V 16 maj 1797 i Saltsjö, Södertälje stad och Anna Catharina född 10 januari 1794 i Gärdesta, Lästringe socken där hon avled den 14 januari 1795.

Christina Säflund gifter sig 2.0 med Carl Eric Vittman född i november 1764 som bor i Saltsjö, Södertälje stad. De får barnen: Christina Ulrica Vittman född 5 maj 1797, Carolina Willhelmina Vittman född 24 februari 1799, Carl Gustaf Vittman född 16 april 1802 V2 juli 1804 samt Euphrofina Sophia Charlotta Vittman född 11 oktober 1804 – alla i Saltsjö.

Den 1 maj 1812 avlider karduansmakaren Carl Erik Vittman av bråck 46 år 6 månader och 1 dag gammal. (Karduans = Läder). Christina Säflunds vidare öden är ej kända.

Anders Säflund 1760-1816

Anders flyttar hemifrån i slutet av 1770-talet och tjänar några år som dräng i Västerås. Därifrån flyttar han till Stockholm och är betjänt hos kamreraren Hermani åren 1786-1787. Hustru Hermani har flera jungfrur till sin hjälp. Sedan 1785 har Catharina Elisabeth Åhman varit i hennes tjänst. De unga tu gifter sig den 11 mars 1787 i Maria kyrka i Stockholm och arrenderar gården Lund i Ösmo. På 1790-talet finns de i gården Säby i Ösmo och från 1799 i Wideby, i Ösmo.

Paret får barnen:

Anders Gustaf född den 15 januari 1788 som avlider några dagar senare den 27 januari 1788, Anders Olof föds den 24 april 1789. Han avlider den 4 januari 1812, 22 år gammal. Carl Johan föds den 24 april 1789 och avlider samma dag. Johan Peter föds den 26 april 1790, Catharina Christina föds den 13 december 1792 – alla i Lund. Carl Erik föds den 11 juni 1795 och avlider den 15 juli samma år. Anna Greta föds den 22 oktober 1796 – bägge i Säby, Carolina Ulrica föds den 1 augusti 1799 i Wideby.

Ekonomiskt tycks det ha gått bra för familjen. Anders Säflund låter titulera sig Hans, samma ord som i Hans majestät, - Hans Anders Säflund! Förutom att arrendera gården Lund tjänar han som dykerikommissarie.

Givetvis skapar detta avundsjuka. Kronofogden vill ha skatt för det han anser att Anders har varit dykerikommissarie och ej angett detta vid beskattningen. Arrendet upphör, (gården Lund säljs av ägaren) och Anders söker sig nytt arrende. Först av gården Säby och därefter gården Widdeby. Kronofogden menar att Anders äger Widdeby och skall skatta även härför under det att Anders säger sig enbart vara arrendator.

Tvistemålen med kronofogden har lett till flera skrivelser och besvär som finns arkiverade i Riksarkivet varifrån följande återges:

Innehafvaren häraf Befullmäktigas at hos Kunglige Majts å mina vägnar anföra underdåniga Besvär öfver högloflige Kammar Collegii Utslag af d. 23 marti innevarande år 1807. Rörande målet mellan mig och Kronobefallningsman Sven Eric Brandes samt häradsskrifvare Qvising, för å mig påförde för höga kronoutlaga, med det mera bemälte utslag omförmäla förklarades jag mig nöjd med hvad han såsom min Fullmägtig lagligen göra och låta. Videby d juli 1807.

A. Säflund

Att utgifwaren häraf Anders Säflund egenhändigt skrivit ovanstående Fullmagt och därunder sitt namn, betygar; Namnteckning

Ävenledes befullmägtigas innehafvaren häraf, att hos Konglige Majts, å mina vägnar, anföra underdåniga besvär öfver omförmälte Högloflige Konglige Kammar collegie Utslag, så vidt vad mig rörer förklarades jag mig nöjd med hvad detta mitt ombud lagligen gör och låta. Ösmo juli 1807

Anders Öberg, Kunglige Hofpredikant och Kyrkoherde

Stormäktigaste Allernådigste Konung! Ink 19 Aug 1807.

Kunglig Majt:s Nådiga vilja äro att Den och Rikets Kammar Collegium föräfven infordrar wederbörandes underdåniga förklaring och sedan därmed, jemte egit utlåtande till Kongl. Majt. i underdånighet inkommer.

Stockholm den 20 Augusti 1807. På nådigaste befallning. Namnteckning.

Eders Kongl Majt.s aller Nådigste skärskådande vågar i djupaste underdånighet jag underställa Eders Kongl Majt:s och Rikets Högloflige Kammar collegii den 23 nästledne Marti gifne utslag det den 21 sistlidne april ärhållit No 1 efter det jag för kostnad och skada ställer Borgen No 2.

Högbemälte Eders Kongl Majt:s Collegium förklarar att jag medgifvit det jag i sex år tjent såsom Dykeri Commissarie fast utan lön och blott för arfvode, samt att jag derföre skall erlägga onera som ståndsperson och då mitt medgifvande således skall utgöra skälet, utbeder jag mig i djupaste underdånighet att få anföra sakens beskafenhet från grunden.

År 1802 utgjorde jag jemte flera af Allmogen Kronoskjutsen hvarföre man väntade skjutslegan genast, enligt Kongl. Majt.s Nådigste Befallningar, men den blef innehållen, intill dess jag med höflighet kräfde den höstetiden samma år 1802 eller flera månader efteråt, hvarefter jag och allmogen förrätade kronoskjuts år 1804 i juni månad, men ej bekom skjutslegan förrän efter 8 månaders förlopp. Hvaröfver jag således nödsakades klaga.

Öfver förstnämnde kraf förtörnades Kronofogden Brandes och Häradsskrifvaren Quiding men ehuru jag de förre åren varit och efter Mantals och Taxeringslängderna rätteligen uppförd som Frälsebonde på Wideby hemman, uppförde lik-väl Quiding för år 1803 tvärtemot Mantalslängdens innehåll som efter föfattningarne är och bör vara grunden till debi-tering mig såsom DykeriCommissarie och ägare af Wideby samt sålunda taxerad, debiterad och betingad och då jag häröfver klagade hos Eders Kongl Majt:s Befallningshafvande yrkade Brandes och Quiding enträget ej allenast att jag värkeligen varit DykeriCommissarie och vore i posesionat af Wideby, utan att jag borde taxeras högre för de framflutne åren.

Genom så beskaffade male narrata grundlades skälen till Eders Kongl Matj:s Befallningshafvandes Utslag, hvari, hos Eders Kongl Majt:s Kammar Collegium jag sökt hög och rättvis ändring.

Att Högstnämnde Eders Kongl Majt:s Collegium hvars höga vård av rättvisa och ömhet för Eders Kongl Majt:s trogne undersåtare äro så vidt kände och prisade, gillat grunderne till en fattig Frälsebondes taxerande som ståndsperson det måste ofelbart härleda sig från vederbörande Embetsmäns afgivne betänkande. Och ehuru jag aldeles icke känner Lofe Advocattiscals Embetets utlåtande, samt ej eller vill annat tro, än att samma Embete som är insatt till rättvisans och den oskyldiges vårdande och fredande från olaga öfvergångar kunnat och bordt inse att KronoBetjentes af hat vågade Lag-lösa Debiterande öfverskridit den gräntz Eder kongl Majt:s sjelf befäst för trogne undersåtares rättmätige utlagor; Måsta likväl med ren logicalist slutande af hvad som händt, Eders Kongl Majt:s CammarCollegium hvars höga namn jag ej utan vördnadsfullaste helgd, nämner icke hafva, blifvit med noggranhet underrättadt om rätta beskafenheten af detta genom KronoBetjente i betydlig oreda försatte mål.

Dykericommisarie har jag aldrig varit med fullmagt, costitutorial, lön eller provision. Jag hade för flera år tillbaka endast varit Dykeri Compagniets tillfällige ombud att inberätta om någon olyckelig fordrade Dykeriets biträde. Och således har jag aldrig varit ibland deras antal som innehafva värkelige DykeriCommissarietjänster.

När detta tillfällige ombudskap för flere år sedan uphörde, samt jag som bonde, det jag under all min lifstid varit, emot-tog bruket af Widby Hemman blef jag rätteligen skrifven i mantal samt taxerad som Fräslebonde i Wideby lika med mina grannar therstädes, hvilket oqvalt Continuerade intill år 1803 då synbare hämnden för skjutspenningens kraf, vållade att jag beskattades som ståndsperson.

Icke eller har jag medgifvit det jag tjent som dykericommissarie i sex år, utan har jag i en skrift ärkänt, att jag för några år tillbaka i 6 år utan lön redligen tjent Dykeriet såsom Commissarie, hvarmed jag förstådt med den skillnaden som är mellan orden som och såsom icke som commissarie, men såsom den der haft ett privat lika förtroende. Och om deraf blifvit slutet, det jag vidgådt, så består felet hos mig som icke varit nog lyckelig att kunna uttrycka min mening och hvilket fel Eders Kongl Majt.s Allernådigst af mildhet täckes tillåta mig att rätta.

Aller Nådigste Konung

Om jag och skulle värkeligen hafva varit dykeri Commissarie och således icke Tjensteman utan blott privat betjänt, genom olyckor fallit så i nöd och fattigdom, att jag med till lifvets bärgande, som Bonde mottaga en Frälsebondes del. Mildaste Konung skulle jag då icke få njuta den del som är i all Laga Taxering försvarad att debiteras hvad jag värke-ligen var, nämligen Frälsebonde, hälst lagen, grunden och skälet för 1803 icke var eller kunde varit för alle de andre föregående åren för hvilka jag blifvit som bonde lika med mina grannar taxerad, men icke som dykericommissarie.

I aller djupaste underdånighet bönfaller jag på alle dessa skäl att Nådigst varde bönhörd, samt förskonad från de mig såsom ståndsperson ålagda utskylderna.

Framhärdar i djupste underdånighet, Stormäktigste Aller Nådigste Konung, Eder Kongl Majt:s

Allerunderdånigste tropligtigste undersåte

And Säflund/Jöns Ringström Efter fullmagt

Även Brandes och Quding inkom med besvär över utslaget.

Stormägtigste Allernådigste Konung!

Ice tillfredställd med de böter Eders Kongl Majt:s och Rikets Kammar Collegium genom denna Act bifogade utslag af den 23:dje nästleden Martii, behagat oss ålägga, för det vi uti en förklaring till Eders Kongl Majt:s Befallningshafvande vågat yttra våra tankar öfver det fattidomsbevis Kongl HofPredikanten och Kyrkoherden Anders Öberg den 31:st Augusti år 1804 till förra Dykericommissarien Anders Säfl|und uthändigat, har bemälte Kongl HofPredikanten och Khd vågat framträda till Eders Kongl Majt:s thron, för att i underdånighet anhålla om ändring uti högbemälte Kongl Collegii omförmäldte Utslag, till den grad av oförsonlighet och utan minsta eftergifvenhet af vårt förmenta brott, att af oss fordra offentlig afbön.

Af undersåtlig nit för Eders Kongli Majt:s och Kronans höga rätt, hvartill såväl tjensteed som öfvertygelse föranlåtit oss, hafve vi till de af högbemälte Eders Kongl Majt:s och Rikets Kammar Collegis gillande Bewillningsafgifter upfört förre Dykeri Commissarien Säflund, icke förmodades att derutinnan möta hinder af en Pretsman, hvars åsyftan, lika med vår, bordt vara att befordra detta tjenstskyldiga företag.

Allernådigste Konung

Långt ifrån att hafva smädat det embete Kongl HofPredikanten och Khd Öberg fått sig updragit, hafve vi med tysthet och liknöjdhet icke kunnat lemna mer omförmälte Attest oklandrat som synligen haft till ändamål Säflund olagliga befrielse ifrån de honom som dykeriCommissarie påförda bewillningsafgifter, till förlust för Eders Kongl Majt och Kronan.

Det vördiga Praesterskapet är genom flere Upbördsförfarningar tillåtit och anbefaldt att till sine åhörare utgifva dels fattigdoms- och dels andra beviser, som med lagliga anledningar kunna tillägga dem afskrifningar å de Kronoutskylder, hvartill de kunna vara debiterade, och på vilka Attester Eders Kongl Majt:s och Kronans höga rätt i sådant afseende hufudsakligen beror. Men denna Embetsmannapligt och rättighet synes Öberg vid det nu ifråga varande fattigdomsbe-wis hafva sträckt längre än honom tillhört. Ithy, att då Säflund veterligen äger så tillräckligt bo och behag af dragare och kreatur, samt åker och körredskap, med hvad mera dertill hörer, att han varit i stånd att häfda och bruka Frälsehemmanet Wideby 7/8 mantal, samt till Nynäs Gods utgjöra Arrendet, kan han med noggran öfverläggning icke anses vara uti den class af fattiga att ett sådant bevis till honom bordt kunna meddelas.

Och då vi icke af vinningslystnad, hat eller afund, utan af undersåtlig tjänstemannanit, sökt att så väl i detta som andra afseende befordra Eders Kongl Majt:s och Kronans höga gagn och bästa, samt dervid icke eller smädat Kongl HofPre-dikanten och Khd uti sitt Embete, så vågar vi i djupaste underdånighet bönfalla om Eders Kongl Majt:s Nåd, med lika underdånig anhållan att icke allenast från de böter af Tre Riksdaler 16 Sch:s dem Eders Kongl Majt:s Kongl Majt:s och Rikets Kammar Collegium behagat oss ålägga, utan äfven ifrån den emot oss yrkade Afbön, allernådigst blifva befriade, hvartill vi våga taga underdånig anledning af Eders Kongl Majt:s allernådigste circulaire Bref till samtliga Herrar Landshöfdingarne af den 12:te Februari 1805 deruti Eders Kongl Majt nåd rättvist finner nödigt att behålla kronoBe-tjente vid den aktning hos allmogen, som för utöfning af deras tjenstebefattning är angelägen, hvilken i sådant fall ögen-skenligen skulle förloras.

I djupaste underdånighet framhärda Stormäktigste Allernådigste Konung Eders Kongl Majt

Allernådigste och tropliktigaste undersåte

Brandes och Quidings namnteckningar.

Brandes och Quidings yttrande över Säflunds besvär;

Stormägtigste Allernådigste Konung!

Öfver de Besvär förre Dykeri Commissarien Anders Säflund i underdånighet anfört, till vinnande af Nådig ändring uti Eder Kongl Majt:s och Rikets Kammar Collegii den 23:dje nästlidne Martii meddelte Utslag rörande förmenat honom påförde högre Bevillning än vara bordt, få, i allerdjupaste underdånighet, vi följande Förklaring afgifva.

Inför Eder Kongl Majt vågar Säflund å nyo upprepa samma kraf af skjutspenningar år 1802 som han uti Besvärskriften till Eder Kong Majt:s och Rikets Kammar Collegium i anledning så väl af vårt deröfver gifne utlåtande, som ett till Bewillningsfrågan företagande och afgjörande icke hörande ämne, icke eller haft afseende, men då Säflund detta oag-tadt, än ytterliggare för Eder Kongl Majt vågar framlägga samma hatfyllda beskyllning år 1804, så blifver det för oss en undersåtelig pligt att äfven inför eders Kongl Majts tron till vårt försvar i djupaste underdånighet anföra detta förlopp deraf.

Inom den i författningen utstakade tid blefvo sistberörda öfverklagade skjutspenningar till Församlingens Fjerdinsman aflämnade med befallning att genom kungörelse ifrån Predikostolen i Kyrkan ärindra de skjutsande, att efter Gudstjäns-tens slut i Sockenstugan dem afhämta och qvittera som äfven 2:ne Söndagar derefter verkstältes, hvarvid de flästeliga infunno utom Säflund som i anseende till någon åsamkad skuld hos Fjerdingsmannen icke vågade vid utdelningsstället visa sig, hvarefter han hos Eder Kongl Majt:s Befallningshafvande anförde enahanda klagan, dem Säflund genast der-efter skriftligen återkallade, sedan han om ofoget öfvertygades.

Att till Eders Kongl Majt:s allernådigste granskning och bestraffande å nyo våga framlägga om återkallad och till be-skaffenheten origtigt beskyllning, deruti förter sig tydligen en straffbar djerfhet och okunnighet om följderne. Och ehuru vi genom Säflunds i detta avseende emot oss ondskefullt angifne tjänstefel, hafva fullkommelig anledning att i djupaste underdånighet emot honom godta, det att Författningarna för ett sådant brott stadgade ansvar, äro vi snarare böjda att i djupste underdånighet för honom utbedja Eder Kong Majt.s Nåd, så mycker hällre som han till denna föseelse af en-faldighet låit sig bedraga.

Sälunds advocatur och Logicaliska slutsatser över orden som och såsom i afseende på dess ärkände sex årige befattning som DykerCommissarie, våga vi i djupaste underdånighet betrakta såsom fantastiska ilgrepp, att derigenom slingra sig ifrån den Bevillningsafgift till Eder Kongl Majt:s och Kronan, hvilken han som värkeligen varit och nu är afskedad Dykeri Commissarie med de Tjänsten förknippade förmåner, rätteligen och med stöd af Eders Kongl Majt:s och Rikets Cammar Collegii i denna fråga den 23:de sistledne Martii gifne Utslag, årligen utgifva bör: Och då han uti Spannmål och penningar och icke i dagsvärken och körslor till Nynäs Gods veterligen utgjör årliga Arrendet af dess i boendet 7/8

del Mantal Wideby, så våga vi uti djupaste underdånighet underställa Eder Kongl Majts allenådigste granskning huru-vida Säflund som Arrendator enligt 1800 års Bewillings Förordnings första art 4p. bör undgå att till Eder Kongl Majt och Kronan äfven ärlägga minsta afgiften af Två Riksdaler.

I djupaste underdånighet framhärda Stormäktigste Allernådigste Konung Eder Kongl Majts

Allerunderdånigste och tropliktigste undersåte

Barndes och Quidings namnteckningar.

Stormägtigste Allernådigste Konung!

Till underdånigste följe af Eder Konglig Majt:s nådiga Remiss af den 20 sistlidne Augusti ålägger mig afgiva under-dånigt utlåtande uppå de besvär, ej mindre förre DykeriCommissarien Anders Säflund än HofPredikanten och Khd Anders Öberg i underdånighet anfördt. Den förre deröfver Eder Kongl Majt:s och Rikets KammarCollegium genom Utslag den 23 martii innevarande år, ålagdt Säflund att erlägga kronoafgifter såsom dykeri Commissarie och den Andre eller Öberg åter angående det uti samma utslag förre Kronofogden Brandes och Häradsskrifvaren Quiding ådömda an-svar för deras emot Öberg otjenliga och missfirmliga nyttjade skrivsätt, i anledning af en utaf Öberg utgifven attest.

Dervid bör jag hvad förstnämnda besvär angår i underdånighet anmärka, att ehvad tigdning Säflund än må gifva, att den befattning han haft vid Dykeri Compagniet, det likväg står fast, att han i egenskap af Commissarie därvid likvärdt i flere års tid, hvilket han långt ifrån att kunna bestrida äfven själf medgifvit. Med dess beskaffenhet kunna Eders Kongliga Majt:s nådigt finna Eder Kongl Majt:s och Rikets Kammar Collegie Utslag i denna del vara väl grundat och att Säflunds klagan såsom högst obefogad ej förtjenar afseende.

Vidkomande åter HofPredikanten och Khd Öberg underdåniga besvär och påstående om afbön af Brandes och Quiding, för deras mot Öberg nyttjade otjenliga skrifsätt, få ehuru Brandes och Quiding kunnat och bordt på ett anständigt och ej stötande sätt framföra deras tankar och anmärkningar öfver innehållet af Öbergs utgifne och af Säflund besvären bilag-da attest, vördes Eders Konglige Majt likväl finna att sådant vara härrördt af förhastande och nit att bevaka Eders Kong-lige Majts och Kronans rätt, än upsåt att HofPredikanten förolämpa hvarder Eder Konglig Majt äfven nådigst torde pröfva, deras förseelse vara af den beskaffenhet, att något annat eller större ansvar än det som Eder Konglig Majt:s och Rikets Kammar Collegium ålagdt, ej äger må.

Med djupaste undersåtlig trohet och nit framhårdar Stormäktigste Allernådigste Konung Eders Konglige Majt:s Stockholms Landshöfdinge Contor d 5 dec 1807

Eder Kongl Majts underdånigste

Allerunderdånigste

Namnteckning.

Stormägtigaste Allernådigaste Konung! Den 31 mars 1808

(Föredragit i allmän beredning den 9 augusti 1808)

Öfver de underdåniga Besvär, hvarmed, hos Eder Konglie Majts, förre Dykeri Commissarien Säflund, samt HofPredi-kanten Khd Anders Öberg, hvar för sig, inkom med emot Kammar Collegi, den 20:de Martii nästlidne år, meddeldte utslag, rörande den förres åliggande att utgöra kronoafgifter i egenskap af Ståndsperson varit Kronofogden Brandes och Häradskrifvaren Quidings ansvar, för deras, emot den senare eller Öberg, nyttjade otjenliga skrifsätt, har till underdånig-ste följe af Eder Kongliga Majts nådiga befallning, uti Remiss den 20:de sistlidne Augusti, Kammar Collegium infordrat ej mindre Brandes och Qvidings, än Landshöfdingens och Riddaren af Eder Kongl Majts Nordstjerneordern D E Geogiis hosgående underdåniga Förklaringar och Utlåtande.

I afseende upppå Säflunds anförande, får Kammar collegium, för egen del, Underdånigst anmärka att ehuru, mantals-längden är rättesnöret för både Taxering och Debitering böra likväl alla origtigheter, som till oskjälig minskning i Sta-tens lagliga inkomster, genom felagtig uppgift af den skattskyldige, sig i mantalslängden tilldragit, behörigen rättas, enär det felagtige, inom efterräkningstiden kan upptäckas. Sådant är förhållandet här. Säflund har vid mantalskrifning-en, förtegat att han varit Dykeriets Betjänt och därigenom som Bonde, kommit att antecknas. Och då han i flere år, värk-eligen varit Dykercommissarie lärer Eder Kongl Majt i nåder täckas, anse hans Besvär som mycket mera obefogade som dylika Betjente specielt finns nämnda i Bevillningsstadgan och där, till lämplige afgifter ansedde.

Säflunds här ifrågavarande afgifter såsom ståndsperson, äro väl icke af särdeles betydenhet för staten, men ett bifall, till hans underdåniga påstående vore dock i Kammar Collegii underdåniga tanke ett betänkligt praejudicat för framtiden. Ty hvarje Embets eller Tjensteman som undfått afsked, hvarje Borgare som upsagt Burskap och hvarje privat Betjent, som lämnat sin Husbondes tjenst, skulle kunna, efter tagen befattning med Jordbruksnäring, med enahanda skäl, som Säf-lund, yrka rättighet, att endast contibuera lika med allmogen, och därigenom skulle statens inkomster i kännbar måtto förminskas.

Hvad åter angår HofPredikanten och Khd Öbergs påstående, om afbön af Brandes och Quiding för deras emot honom nyttjade otjenliga skrifsätt, så får, till Eder Konglige Majts nådigste ompröfvande, Kammar Collegium i underdånighet hemställa om icke deras förseelse må, med de dem ålagde Böter, anses tillräckeligen försonande. För övrigt hafva väl Brandes och Quiding uti deras underdåniga Förklaring yrkat, att Säflund borde såsom arrendator, efter 1:art 4 2 Bevill-ningsstadgan, ärlägga Två Riksdaler i Personell Bevillning, men som Kammar collegium, i deras öfverklagade utslag, återförvist samma fråga till Eder Kongl Majts Befallningshavande, för att, efter infordrande af Säflunds Contrakt med jordägaren och deraf inhämta säker upplysning antingen han innehar Wideby gård under arrende eller Landbondevilkor, den samma med särskilt utslag afhjelpa. Så ärer Eder Konglige Majt i nåder pröfva att någon omedelbar befattning där-med icke äger rum. Den Konglige Remissen härjemte i underdånighet och Kammar Colleguim framhärdar med djupaste vördnad.

Namnunderskrifter.

Målet kom upp och protocollet lyder:

Kammar Collegium angående DykeriCommissarien Säflunds Kronoafgifter samt Kronofogden Brandes och Härads-skrifvaren Quidings böter för otjenlig skrifart.

Sedan K. Beff uti Stockholms län har i anledning af förre dykerikommissarien Anders Säflund deröfver anförd klagan, att han för år 1803 blifvit debiterad till större kronoutskylder än han år 1802 erlagt, medelst Utslag af den 1 maj 1804 förklarat;

Säflund skyldig att, på sätt han, förordningar likmätigt, blifvit ansedd i kronoafgifter erlägga 13 Rd af den grund att genom Kronofogden Brandes och Häradskrifvaren Quidings yttrande vore upplyst att Säflund, utom det han wore Inne-hafvare af Frälsehemmant Wideby 7/8 mantal, verkligen varit Dykericommissarie öfver Landsorts farvatten, hvilket vid förra mantalskrifvningen icke blifvit uppgifvit eller iagtagit, uti detta Beslut har Säflund hos Kammar Collegium af det skäl sökt ändring;

1, Har utan lön och blott för arfvode i några år bestritt DykeriCommissarie göromål.

2. Emedan han, enl. HofPredikanten och Khd Öbergs den 31 Aug 1804 uthändige Betyg, icke vore ägare till berörde

Frälsehemman, utan tvärtom stad i de knappaste vilkor.

I sammanhang därmed har HofPredikanten och Khd Öberg uti en till Collegium ingifven skrift, yrkat ansvar å Brandes och Quiding för emot honom i deras förklaring nyttjadt missfirmligt skrifsätt.

Genom Utslag af den 23 martii 1807 har Collegium fastställt:

1. K.B. Landshöfdingens Utslag i hvad som rörer de öfwerklagade afgifterna af Riksgäldsfond, Slottshjälp, Överflödes-

avgift, Sidentygsbevillning, Tobaksavgift, MedicianlFond, samt Krönings och Begravningshjelp i Stöd af Säflund

medgifvandet han i sex år tjent såsom Dykericommisswarie fast utan lön och blott för arfvode.

2. Beträffande efter 1:sta Art 4:de p. i 1800 års Bevillningsstadga Säflund i egenskap af Arrendator påförde 2 R:d har

Collegium, af den anledningen att ehuru Förvaltaren af Nynäs egendom F. B. Gridaines den 1 mars 1805 meddelte

Bevis upplyser att Säflund för dess åboende och samma egendom underlydande Hemman om 7/8 Mantal Frälse i

stället för Dagsverken betalar Spanmål hvarav kunna synas, som Säflund samma hemman i egenskap af Arrendator

innehafver, Säflund likväl påstått sig bruka berörda lägenhet under Landbovilkor men rätta förhållandet endast Con-

tractet med EgendomsInnehafvaren kan inhämtas, funnits nödigt återfövisa denna fråga till Landshödingen som ägde

att infordra beröda Contract samt uppåde räta upplysningar deraf kan vinnas, den återstånde delen af Taxeringsfrågan

genom nytt Utslag afhjelpa utan hinder af dess förra Beslut.

3. Har Collegium för missfirmeligt skrifsätt pliktfällt Branders och Quiding i stöd af 14 Cap 7 p RB till Tre 1/3

Riksdaler hvardera, Konungens ensak.

Uti underdånig Besvärskrift ingifven den 19 Augg 1807 bönfaller Säflund om nådig ändring vinnande i de delar af före-

nämnda utslag som på honom äger afseende, anförande såsom bevekande grunder dertill;

1. Att han, som de förre åren på Mantals och Taxeringslängderna varit uppförd Frälsebonde på Wideby Hemman blifvit

år 1803 af Kronofogden Brander och Häradskrifvaren Quiding, under deras förtrytelse öfwer dess kraf af skutslega

för förrättad kronoskjuts 1802 och i juni månad 1804, vilken han ej förrän 8 månader derefter skall erhållit taxerad

och debiterad såsom dykericommissarie och ägare af Wideby hvilken Taxering af Landshöfdingen och KammarCol-

legium sedermera blifwit gillad.

2. Att han aldrig varit Dykericommissarie med fullmagt, contitutorial, lön eller provision utan endast för flere år sedan

varit dykeriContoirets tillfälliga ombud att inberätta, om någon olycklig fordrade Dykeriets biträde, hvilket han icke

eller vidgått, utan endast i en skrift erkänt sig i sex år utan lön redligen tjent Dykeriet såsom Commissarie hvarvid

han förstått skillnaden emellan som och såsom icke som Commissarie utan såsom den der ägt ett privat lika förtro-

ende.

3. Att då detta tillfälliga ombudskap upphörde och han som bonde, det han under hela sin tid varit, emottog bruket af

Wideby hemman blef han lika med sina grannar Mantalskrifven och Taxerad som Frälsebonde derstädes till 1803 då

han som ståndsperson blef beskattad.

Uti särskild skrift anhåller i nåden HofPredikanten Öberg om den Nådigste ändring i CollegiiUtslag att Brandes och Quiding, som honom i och för Embetets skull smädat måtte gjöra honom offenteligen afbön och ersätta hans Rätte-gångskostnader. KammarCollegium har med infordrande af vederbörandes underdånigaste förklaring härvid i end. för egen del andragit i afseende på Säflunds besvär att ehuru Mantalslängd etc etc införes Collegii utlåtande med utelem-nandet af sista meningen.

N: 1

Kongl Majts och Rikets Kammar collegii Utslag uppå de besvär förre Dykeri Commissarien Anders Säflund anfört pröfva att då han hos Konungens Befallningshafvande i Stockholms län jämte förd klagan, att han för år 1803 blifvit debiterad till större Kronoutskyldan än han år 1802 erlagt, om rättelse då inte erhållit, Konmungens Bifall.

Och som Säflund medgifvit det han i sex år tjent såsom dykeri Commissarie, fast utan lön och blott för arfvode. Alltså finner Kongl collegium rättvist fastställa Konungens Befallningshafvandes Utslag hvad det rörer de öfwerklagade af-gifterna af Riksgäldsfond, Slottshjelp, Överflödsavgift, Sidentygbevillning, Tobaksafgift, Medicinalfond samt Krönings och Begravningshjelp men beträffande däremot de efter Första Articeln 4:de p. i 1800 Bevillningsstadga Säflund i egen-skap af Arendator påförda Två Riksdaler få ehuru det den 1:sta Martii 1805 utaf Förvaltaren af Nynäs ägendom J.B: Gridaine meddeldte och Besvarad Acten åtföljande Bevis är Kongl Collegium nådigt återförvisa denna fråga till Ko-nungens Befallningshafvande, som äge att infordra det Contract som emellan ägendoms Innehafvaren och Säflund blivit upprättat om Wideby Hemmans Bruk och nyttjande samt uppå de säkra upplysningar däraf kan vinnas, deras återstå-ende del af ofvan nämnda Taxeringsfråga med nytt Utslag utan hinder af dess föra Beslut.

Vidare och avseende Kronofogden Brandes och Häradskrifvaren Quiding uti sin öfver Säflunds besvär emot Konungens Befallningshafvandes Utslag genom särskilt afgifna förklaring med Kittslighet och under missfirmliga uttryck yttrat deras tankar angående en den 31 Augusti 1804 af HofPredikanten och Khd Anders Öberg intyg, .... och Acten bilagda Attest om Säflunds vilkor.

Ty anse Kongl Collegium rättvist, att i stöd af 14 Cap 7 p. Rättegångsbalken themföre pliktfälla Brandes och Quiding till Tre och en tredjedels Riksdaler hvardera, Konungens ensak, hvilken till efterrättelse lända.

De missnöjde äge till följe ... o.s.v

N: 2

För kostnad och skada, den Kongl. HofPredikanten och Khd Anders Öberg samt Frälsebonden Anders Säflund kunna anses skyldiga att gälda i anseende dertill, att hos Kongl Majt de i underdånighet anhålla om Nådig ändring uti Kongl. Majts. och Rikets Högloflige Kammar Collegi Utslag af den 23 Martii innevarande år, gå undertecknade en för bägge och bägge för en i borgen, såsom Lag föreskrifver; hvilket försäkras och egenhändigt underskrifves.

Stockholm den 18 augusti 1807

Lars Smeden Erik J Broman

? Handlare Wiktualjihandlare

Anders Säflund avled den 29 augusti 1816. År 1816 den 1 oktober hölts bouppteckning efter afledne f.d. DykeriCom-missarien och Arrendatorn Anders Säflund i Wideby i Ösmo Sn som med döden afgick den 29 augusti sistlidne och efterlämnade enkan Catharina Elisabeth Åman tillika med arvingar; sonen Jan Petter Säflund, Dottern Catharina Christina gift med Nils Isacsson i Wideby, omyndiga döttrarna Anna Margreta och Carolina Ulrica samt afledne sonens Anders Olofs 2:ne omyndiga barn hvilka icke äro härå orten vistande. Boets behållning blev 255.24.3.

Vad läste man på denna tid? I bouppteckningen finns förtecknat följande böcker;

1 Bibel, Ramlaks betracktelser öfver Christi lidande, Bälters predikningar, Kärnan af Doctor Lutheri lära, Adami Gudi helgade Sabatsro, Bibliska berättelser öfver gamla testamentet, Öppnad Samvetsbok af Scharff, Lackis tankar öfver Barnauppfostran, Von Rohrs inledning till klokheten, Bok om Konungs styrelse, Carl den XII:s historia af N. Gylling, Lundbergs Trägards praxis, Gårdfogde Instruction, Kloka Gumman, Den Svenska Lust och Ört trädgården, Bjurmans Brefställare.

Familjen hade 1 Svart Sto, 1 brunt Sto, 1 ungfåle, 1 stor sugga och 3 grisar, 5 får, 2 Oxar, 3 Kor och 1 tjur,1 tjurkalf och en qvigkalf.

Tre färdvagnar, en med korg och stol, en med korg och en utan samt en gammal Järnaxelvagn. 1 Skodd hövagn och en Oxvagn. 1 färdkärra. 1 par skodda enbents källkar, 1 par skodda parkälkar, ytterligare 4 par kälkar samt 2 nya par kälkar. 1 gammal skrinda, 1 vagnsbancka, 1 gammal Oxvagn.

Hur kunde paret Säflund bygga upp en sådan ekonomisk ställning på så kort tid? Anders far var en soldat som avled 47 år gammal när Anders Säflund var 16 år gammal! Anders titulerade sig Hans som används i uttryck som Hans Majestät, Hans Nåd etc. Hur kunde man förmå att få borgen för målets omprövning och hur kunde det behandlas så högt upp i rättsväsendet till prövning? Det fanns vid den här tiden 1805 - 1810 ett politiskt behov att visa att det övre ståndet ej orättfärdigt härskade varför kungen hade gett allmän order om att pröva missnöje mot "myndighetspersoner". Påverkade denna order rättshanteringen? Kanske spelade prejudikatinslaget viss roll. Skulle en person som en gång kommit med i gruppen ståndspersoner få flyttas ned till Bondeklassen och därmed slippa den annars under hela livstiden följande ståndspersonskatten?

Vilka var Hustrun Åmans föräldrar? Kunde de ha del i familjen Säflunds välfärd? Dessvärre har det ej gått att fastställa vilka hennes föräldrar var. Änka tas om hand av barnen.

Nynäs gård ligger i den inre delen av Nynäsviken strax utanför Nynäshamn. Från den gamla stockholmsvägen leder en lindallé fram till herrgården. Nämnd första gången 1289. Mitt emot huvudbyggnaden ligger gårdens kapell som troligen uppfördes under 1600-talet på grundmurarna efter en förmodad medeltida anläggning.

Lund: Herrgård i Ösmo socken vid Östersjön som såldes 1787 av direktör Carl Wikman till Sara Elisabeth Wright född Arnell som bosatte sig på gården till år 1794 då hon i sin tur sålde gården till friherre Henrik Jacob von Düben som bodde där till 1813.

Säby: Gård i Ösmo socken som ägs sedan 1683 av landshövdinen Gustaf Duwall och bestod av tre gårdar; Södergården, Oppgården samt Östergården tidigare (1705) kallad Nedergården.

Vidby: By i Ösmo kommun, nära Östersjön och ett fidekommis.

Ovan: Utsnitt ur karta över Sotholms och Svartlösa härader upprättad omkring 1690

Vår familj Säflund brukade Lund fram till 1793 och flyttade därifrån till Säby som de brukade fram till 1796. Från 1798 till Anders död 1816 brukade de Wideby.

Barnen tar över Wideby under några år. Då barnen får egna gårdar flyttar Änkan Catharina Elisabeth Åman mellan dem och Wideby som hon till sist lämnar år 1826. Efter en kortare vistelse i Wretakärr hos sin måg skräddaren Lars Olof Wretman och hans hustru (hennes dotter) Anna Greta Säflund flyttar hon år 1832 till Stockholm där hon först bor på Kungsholmen och sedan i Katarina församling . Dä avlider hon den 25 april 1842 boendes hos sin måg Tobaksplantören Pehr Andersson och hans hustru (hennes dotter) Catharina Christina Säflund på Stora Bondegatan No 39, 79 år gammal av ålderdom. Hon han med att uppleva både framgånmgssagan och änkelivet.

Johan Peter Säflund 1790-1853

Född den 26 april 1790 i Lund, Ösmo socken. Först är det äldsta levande sonen Johan Peter Säflund som övertar bruket av Wideby. Han gifter sig den 25 mars 1816 med Eva Charlotta Dittling född 16 september 1780 i Hovförsamlingen, Stockholm stad, 5 månader före faderns död. Hon flyttar från Stockholm till Videby den 1 oktober 1817. Hennes far, J. C. Dittling har varit kunglig löpare. Paret får fyra barn i Videby, Ösmo socken: Anders Gustaf Säflund född 11 augusti 1816, Anna Sophia Säflund född 2 mars 1819, Eva Charlotta Säflund född 17 januari 1823, Carl Joacim Säflund född 16 mars 1825. Därefter flyttar familjen till Ådala i Ösmo socken. Där avlider Eva Charlotta den 14 april 1829 endast 48 år gammal. Johan Peter flyttar till Lovön där han tjänar som arbetskarl.

1834 beger han sig till Drottningholm, Solna. Han tjänstgör en tid som vaktkarl vid Haga Grind. Enligt Cassaräkningar-na för Haga Lustslott är han vaktkarl januari 1835 till och med september 1836 och får 25 Riksbanco i kvartalet i lön.

Vigd 2.0 den 22 november 1835 i Solna med änkan Anna Ericksdotter Bladin. Hon är född den 6 oktober 1791 i Gribbol Edebo församling, dotter till Torparen Eric Ericsson och Hu Margareta Persdotter där. Änka 5 september 1813 efter vargeringskarlen Erik Holmberg, med vilken hon vigdes den 18 februari 1810. Deras son Erik födds den 27:e och döps den 29 juni 1810 men avlider redan den 14:e och begrofs den 17 mars året därpå 1811. Paret flyttar till Roslagsbro samma år (1811) och får där sonen Anders född 8 döpt 9 jan 1812 i Baggeboda (Noor) V 5 september 1813 i Noor, Roslags-bro socken samt sonen Matts född den 29 och döpt 30 juni 1814 i Lilla Råda, Roslags-bro socken. Familjen Erik Mattsson Holmberg med sitt barn Mats flyttar 1815 hem till Edebo.

Den 19 mars 1818 föds Johannes i Skomakartorp, Edebo församling som son till torparen Erik Matsson och Anna Ersdotter (27 år) vid Skomakartorp

Den 9 maj 1823 föds Gustaf Wilhelm i Rimbo församling som son till statdrängen Erik Mattsson vid Ekebyholm och dess hustru Anna Ericsdotter.

Den 24 oktober 1828 flyttar familjen till Solna

Den 20 augusti 1830 avlider statdrängen Erik Mattsson Bladin 46 år vid Bromsten, Spånga

I november 1834 flyttar Anna Ersdotter till Frösunda i Spånga och sägs vara gift med Säblom (torde vara Säflund). Johan Peter Säflund flyttar in samma år 1834 till Frösunda i Solna.

Vigsel nr 10 år 1835 i Solna församling. Enkling och enka. Att contrahenterna Waktkarlen Joh P Säflund vid Haga och Enkan Anna Bladin vid Stora Frösunda i anseende till slägt eller svågerlag förlofning med andra laga afvittring m.m. är hinderslösa att träda med hwarandra i äktenskap; Sådant varda af Oss undertecknade vid ansvar efter lag försäkrath. Solna den 18 september 1835. Säflund född 26 april 1790 i Ösmo, Bladin född 1790 i Bladåkra. Vigda 22 november (1835) af namnteckning. P. Pettersson statdräng. A. G. Säflund dräng. (Johan Peter Säflunds äldre broder).

Familjen flyttar 1836 till Maria församling i Stockholm där Johan Peter Säflund försörjer sig som timmerman/arbets-karl.

1841 finns familjen i Katarina Södra och Västra församling där Johan Peter noteras som nattvakt/arbetskarl.

1845 har familjen flyttat till kvarteret Barnägnsbacken Större. Från 1847 noteras de få underhåll från denna församlings fattigmedel.

Som min man, arbetskarlen Joh Peter Sävlund som den 4 april detta år aflidit 63 år gammal och efterlemnar Enkan Anna Säflund född Ersdotter utan att efterlämna några närmare släktingar men boet var vid dödsfallet uti fattigt tillstånd att icke någon qvarlåtenskap fanns som till bouppteckning upptagas kunde varder härmed till bevis under edsförpliktel-se intygat. Sthlm d 7 juni 1853, Nr 8 Solbergsgrend

Anna Säflund

Bouppteckningen efter Anna Säflund utförd vid Sabbatsberg, sal 25 i september 1866 säger lakoniskt Kvarlåtenskap - Gångkläder.

Några egna barn fick Johan Peter och Anna ej. I släktsägen lever minnet kvar av en ståtlig karl som vaktade Haga slott med anknytning till Hovet via sin första hustru vars far var Kunglig Löpare. (En enklare syssla vid hovet).

Catharina Christina Säflund 1792-1853

Född den 13 december 1792 i Lund, Ösmo socken. Vigd den 2 nov 1815 i Ösmo, Stockholms län med Nils Isaksson. Han avled den 24 mars 1819, 31 år gammal. Enkan flyttar hem till sina föräldrar i Wideby och bor där några år. 1822 får hon en beställning vid Nynäs. Den 18 juli 1826 flyttar hon till Stenby Gård på Adelsö och därifrån samma år till Bergaholm, Salem. (Systern Carolina Ulrica kommer från Ekerö till Bergaholm och flyttar vidare till Södertälje 1828).

Vår änka Catharina Christina flyttar 1829 till Löfhagen i Salem och därifrån 1830 till Södertälje, Gården nr 5, Rönnber-ga. Där finns även barnhusbarnet Albertina född 1817 som medföljer Catharina Christina när hon år 1831 flyttar till Thuringe.

Den 7 föds och den 8 mars 1832 döps oäkta dottern Anna Catharina. Faderns namn anges ej. Testes är: Skomakaren Peter Hellman. Enkefru Eva Eli Malmström. Skomakargesellän Carl Gustav Solman samt Eva Charlotta Malmberg.

Catharina har nu två barn med sig dels det u.ä. dottern Anna Catharina dels barnhusbarnet Albertina som föddes 21 januari 1817 på allmänna BB (Barnsbördshuset) i Stockholm.

Uti Kungl Majts Allmänna Barnsbördshus No 1139 i gången Moder 16 förlöst den 21 januari 1817 från ett lefvande flickebarn som i dopet kallades Matilda Albertina. Inlämnade barn Nr 114 spB

Antagen till underhåll 4 juli 1917 Matilda Albertina född den 21 januari 1817. Ympad. Nr 114 spB. Uppfostras av Hemmansbrukaren Nils Isakssons enka i Klöfhavret, Ösmo sn. Åren 1818 - 1827 finns noteringar om underhållet. Änkan flyttar varvid noteras att belägg att flickan är i Ösmo bör anskaffas innan underhåll utbetalas. NO 1017.

Flickan/pigan följer Änkan under hennes flyttningar. De hamnar så småningom år 1836 på Kungsholmen där Änkan vigs med Per Andersson, sprutlagare. Matilda Albertina är noterad i 1838:868 års MTL som tillägg. Hennes vidare öden är ej kända.

Vem är hon dotter till? Idén med ett allmännt barnsbördshus var att de blivande mödrarna skulle kunna få föda sin barn där och förbli okända. Var det någon i släkten Säflund eller var det bara så att enkan behövde en extra inkomst? Kanske var vår Catharina Christina Säflund barnets moder? Hon vigdes den 2 november 1815 med hemmansägaren Nils Isaks-son som avled 24 mars 1819. Hon var således gift när barnhusbarnet Matilda Albertina föddes den 21 januari 1817!

Enkan Catharina Christina Säflund född uti Ösmo den 17 december 1792 har med behjälpelig Christen domskunskap begått Herran heliga Nattvard den 10 oktober 1831 och härifrån avflyttat till Sicklaö församling åtföljd af oäkta dottern Anna Catharina född uti Södertälje den 7 mars 1832 utan att med hennes frejd eller äktenskapsledighet något klander här blifvit anmält.

Södertälje den 15 oktober 1834

Enkan Säflund hvars ofvannämnda dotter (Anna Catharina) sistlidne oktober månad (1834) blef i Sicklaö församling död och begrafven flyttade i samma månad till Adolp Fredriks församling utan vidare ändring i ofvanskrifne Betyg.

Danviks och Sicklaö Prästgård 27 januari 1835

År 1835 flyttar Enkan till Adolf Fredrik och därifrån till Kungsholmen.

Enkan Säflund flyttar till Kungsholmen utan att någon anmärkning mot hennes frejd och äktenskapsledighet härstädes blifwit gjord. Sthlm d 26 oktober 1835. (Hon bor 1836 i kvarteret Åkermannen nr 9)

Den 25 mars 1836 vigs hon i Ulrica Eleonora med sprutlagaren Pehr Andersson född 24 dec 1800 i Grimsta, Spånga församling, enkling 13 november 1833. J.P. Säflund Vaktbetjänt och J. E. Eriksson Vaktmästare intygar att äktenskapshinder ej föreligger.

Utdrag ur protokollet hållit hos Stockholms Stads Justitie Collegium och Förmyndarekammaren den 25 februari 1836.

Med anhållan om afwittringsbevis till nytt giftes ingående hade Torparen Nils Isacssons i Klöfhavrets, Ösmo Socken, änkan Catharina Christina Säflund låtit till Justitiecollegium och Förmyndarekammaren ingifva;

1/ En bestyrkt avskrift af en genom A. Lundström på Himmelsö och Vice Nämndemannen Anders Jönsson i Widdeby

den 29 mars 1819 upprättad bouppteckning efter Torparen Nils Isacsson som aflividt den 24 januari månad och efter

sig lemnat enkan Carin Säflund och en dotter Anna Catharina på tredje året gammal, och häraf i öfrigt inhämtat sum-

ma inventarie upgått till etthundrasextiofem daler och skulden till öfver etthundrafemtio riksdaller och behållningen

femtio riksdaler.

2/ Att af Kungl. Predikanten och Kyrkoherden i Ösmo församling Georg ........den 8 i denna månad utfärdat betyg, att

Catharina Christina Säflunds man Nils Isacsson ... i Ösmo den 24 september 1817 De blifwit sammanvigda den 2

September 1815 och att hon med honom sammanaflade [2 barn] varit; Dottern Anna Catharina född den 1 september

1816 avliden den 15 februari 1821 och Nils Petter född den 26 september 1818 död den 16 mars 1819 och som genom

detta styrkt är, att flickebarnet Anna Catharina som .... ... ... sin Fader och således efter honom tagit eller bort stuga

..sedermera aflidit, hwarder hennes fäderna arffallit Modern, enkan Catharina Christina Säflund i bakarf, hwarigenom

hon lagligen kommit i åtnjutande af hela behållningen i aflidne mannens bo;

Altså skulle bewis dermed meddelas Torparen Isacssons Enka genom utdrag af protocollet. År och dag som …..

Den 2juni 1837 flyttar Enkan, ogifta Catharina Elisabeth Åman född 12 december 1763 i Westmanland från Ösmo till sprutlagaren Per Andersson, Kungsholmen.

Mantalsuppgiften Kungsholmen 1837:886 kvarteret Åkermannen redovisar:

Arrendatorn Petter Andersson född 1800 dec 24

Hu Catharina Christina född Säflund 1792 dec 17

son Pehr Wilhelm född 1828 okt 26

dotter Sophia Albertina född 1832 feb 8

dotter Carolina Charlotta född 1836 sep 28

drängen Anders Lundström född 1816 mars 18

Hos mig är inneboende:

Sjödykericommissarieänkan Catharina Säflund född 1763

Extra ordinarie vaktmästaren vid finska inrikesbevakningen A. P. Carlsson född 1810 dec 24

Att inga andra personer äro boende eller vistas uti den lägenhet jag bebor än dem jag här uppgifvit och hvilkas egna förteckningar här medfölja intyga Petter Andersson, arrendator den 3 november 1836.

Kommentar: Att svärmodern, enkan Catharina Elisabeth Åman, bodde hos sin måg är förståeligt. Att man dessutom har ytterligare en inneboende visar på hur trångbott det var i Stockholm vid den här tiden. Svärmor Åman bodde här till sin död som inträffade den 25 april 1842. ”Enkan Catharina Elisabeth Åman, Stora Bondegatan no 39, kvarteret Barnängs-backen mindre af Trädgårdsmästaren P. Andersson. Avled 79 år gammal av åderdom.”

Per Andersson, född 24 december 1800 i Grimsta, Spånga församling V 21 augusti 1855 i Carlsudd. Vaxholm försam-ling, Stockholms län, 54 år 7 månader och 27 dagar gammal gift 1.0 den 30 december 1827 i kyrkbyn, Järfälla försam-ling med Margareta Christina Carlsdotter född 9 april 1806 V 12 maj 1832 Klara församling Stockholm stad.

Parets barn: Pehr Wilhelm född 26 oktober 1828 kyrkbyn, Järfälla församling, Sophia Albertina född 26 februari 1832 i Klara församling, Stockholm stad.

Den 22 mars 1833 vigs i Järfälla församling sprutlagaren Per Andersson från Stockholm 2.0 och bondedottern Anna Maja Persdotter i Ahlsta född 13 oktober 1798 i Spånga. Hon avlider den 13 november 1833 i Kungsholmen, Stock-holm stad 35 år gammal av vattusot. Äktenskapet varade endast i knappt 8 månader!

Sprutlagaren Per Andersson går i nytt gifte den 25 mars 1836 i Ulrica Eleonora församling, Stockholm stad med enkan Catharina Christina Säflund. Dottern Carolina Charlotta född 30 september 1836 Kungsholmens församling, Stockholm stad V 19 mars 1839, ~ 3½ år gammal i Katarina församling, Stockholm stad.

Anna Greta Säflund 1796-1868

Född den 22 oktober 1796 i Säby, Ösmo socken. Tjänte piga på olika ställen i Ösmo tills hon den 24 oktober 1825 vigdes med sonen Lars Olof Wretman i Wretakärr som försörjde sig som skräddare. Han avled där 13 mars 1862, 54 år gammal. Enkan flyttar år 1866 till sin måg och dotter i Rättartorp där hon avlider den 10 februari 1868.

Vigda: Son Lars Olof Wretman i Wretakärr och pigan Anna Margaretha Säflund vid Walla. Lyst 18, 25 sep och 2 okto-ber 1825. Vigda 24 okt 1825 i Ösmo, Stockholms län. Pehr Jansson i Gryth förmyndare och anmodad giftoman. Den 17 februari 1868 förrättas bouppteckning efter Enkan Anna Margareta Wretman i Rättartorp, Ösmo socken som därstädes den 10 sistlidne februari 71 år gammal med döden aflidit och såsom Sterbhusdelegare efterlemnade;

Sonen Lars Wilhelm i Wiksäng, Ösmo

Dotter Charolina Margreta gift med Torparen Jon Olof Jönsson i Rättartorp, Ösmo

Dotter enkan Eva Catharina i Sandhagen, Ösmo

Dotter Anna Sophia gift med Torparen Adolf Lungren i Skomakartorp, Ösmo

Dotter Fredrika Charlotta gift med egendomsägaren Lars Gustaf Andersson i Hölö Socken, Linshuse

Alla myndiga och närvarnade. Boets behållning uppgick till 771:25.

Carolina Ulrica Säflund 1799-1832

Född den 1 augusti 1799 i Wideby, Ösmo socken. I födelseboken sägs hon vara dotter till commissarien Joh. Säflund, men i husförhörslängderna skrivs hon in som dotter till Anders Säflund. Födelseboknotisen ser dock ut att vara ändrad!

Tror mer på uppgifterna i husförhörslängderna att hon är dotter till kommissarien Anders Säflund. Hon tjänte på olika gårdar i Ösmo. Kom 1827 till Salem, Stockholm till Bergaholm där hennes syster Enkan Catharina Christina Säflund varit sedan 1824. Vigdes den 9 nov 1827 med Torparen Olof Olsson från Lunde i Östertälje som nu tjänte dräng.

Paret flyttade till Johanneslund, Södertälje Landsförsamling där han var Torpare. Svärmodern Dykericommissarieänkan Catharina Elisabeth Åman flyttade in 1829 såväl som barnhusbarnet Albertina född 21 januari 1817 vid Allmänna BB i Stockholm. Albertina flyttar vidare 1830 till Rönneberga och Svärmodern Catharina Elisabeth Åman till Wretakärr i Ösmo 1832.

Carolina Christina avlider den 10 februari 1832, 32 år gammal och den 7 oktober 1833 avlider Torparenklingen Olof Olsson, 34 år gammal i Glasberga, Södertälje landsförsamling. Deras dotter Carolina Christina (½ år gammal) kommer till brodern Kyrkovärden Pehr Olsson i Skarlunda, Södertälje landsförsamling. Dit kommer även Anders Gustaf Säflund född 11 augusti 1816 i Ösmo, son till Johan Petter Säflund och tjänar dräng till 1839 då han flyttar till Södertälje.

Den 20 februari 1832 förrättas bouppteckning efter Torparen Olof Olssons hustru Carolina Seflund vid Johanneslund hvilken med döden afgick den 10 dennes och efterlemnade omyndiga dottern Carolina Christina född den 1 augusti 1831, och hvars rätt bevakades af Skattebonden Pehr Olsson i Skarlunda.

Boets behållning blev 152:-. Man hade en Svart Häst 20:-, en Brun Oxe 22:-, 3 Kor 42:-, i Qviga 5:-, 5 tackor och en Gumse 10:- samt 1 Sugga och 3 Grisar 5:- Som qvarlåtenskapen efter den aflidne är ringa eller ingen föreslås till den omyndigas förmyndare, Fadern, Torparen Olof Olsson hvilken härpå ingått, och anhåller han hos Häradsrätten att mot laglig förhopning få lösa barnets lott, hvilkett genom protocollsutdrag torde honom tillfallas, helst den ej förslår till hennes upfostran.

Anders Olof Säflund 1789-1812

Född den 24 april 1789 i Lund, Ösmo socken. Den 15 februari 1809 inflyttade Anders O. Säflund från Ösmo till Ängsö Socken i Västmanland. Där vigdes han den 26 oktober 1809. ”Brudfolk år 1809 i Ängsö: Stallbetjänten hos Excellensen Herr Baron Armfeldt, Anders Olof Säflund och Pigan Brita Åkerlund hos fru Hay. Strax därefter eller den 8 november flyttade betjänten A. O. Säflund från Ängsö till Ösmo med dess Hu Brita Stina Åkerlund född i Åkers. Väl åter i Widdeby, Ösmo socken föds deras son Anders Eric Reinhold den 2 februari som döptes den 4 februari 1810.

Anders Olof arbetade som betjänt vid Nynäs Gård samt bodde på Widdeby gård vid Älgviken. Den 22 september 1811 flyttade familjen till Tillinge Socken i Uppland där han tjänte dräng till Kaptenen vid K. Upplands Regemente, Carl August Wilhelm Benman, på Taxehufvud gård. Anders Olof blev sjuk i vattusot. Han avled den 4 januari och begrofs den 11 januari år 1812, endast 22 år gammal.

Hustru Brita Stina Säflund flyttar med deras son till Anders Olofs föräldrar i Widdeby, Ösmo. Hon får en tjänst vid Åkers styckebruk som sjuksköterska. En månad efter Anders Olofs bortgång föds deras dotter Christina Carolina den 20 februari 1812 i Åker. Brita Christina Åkerlund gifter inte om sig men får en son, Carl Werner, den 26 oktober 1826 i Åker.

Vid styckebruket noteras 1809-1815 hennes bror arbetaren Johan Petter Åkerlund född 1780 i Frustuna socken med sin hustru Brita Stina Berggren från Aspö och parets dotter Johanna Fredrika den 4 mars 1804 avliden den 11 mars 1812. Det är till honom vår Brita Stina Säflund kommer och bor som inhyses. Brodern flyttar 1815 med sin familj till Järfälla.

Brita Stina Säflund blir kvar vid styckebruket och verkar där som sjuksköterska i nära 30 år till sin död som inträffar den 11 september 1849. Hon blir 62 år, 11 månader och 12 dagar gammal.

Personalia

”Jag herre hoppas uppå dig och säger du är min Gud, min tid står i dina händer”, orden finns i Psaltaren Davids psalm i 31 kapitlett 15:e och 16:e versen.

Det var sålunda Konung David tröstade sig under sitt hotande och förföljelsetid, och det är på detta sätt han lärer oss trösta och hoppas uppå honom, den allsmäktige då lidande, plågor, fruktan och oro anfaller oss, kan man då i rätt tro och grundat öfvertygelse säga till Gud: Du är min Gud, så har det ingen nöd, hvad är gjort. En vis, god, alsmäktig alvetande och allestädes närvarande Gud, har man en sådan Gud till sin Gud, då har man och alla hans egenskaper och

Geometrisk karta över Åkers Styckebruk 1756 som till höger i bilden visar de 10 lika stora husen ”på raden”, varav det i dag finns fyra kvar och i ett av dessa hus bodde sjuksköterskan Brita Christina Åkerlund..

Åkers Styckebruk. Foto LRB.

”På raden 2000-talet. Foto LRB

höga fullkomligheter att använda till sin tröst och nytta. Man är då öfvertugat att Gud vet om ens lidande, och ej heller är borta ifrån en, utan är med sin hjälp närvarande, man är då öfvertygad att detta lidande ej varar längre än Herren den alvise ser och finner det vara enligt med ens sanna väl, man är då öfvertygad att Gud både vill och kan komma med hjälpen i rätta tid, vederqvickelsens tid, pröfningens och förlossningens tid, både den tid som jag lefver här som den tid när min utgång skall ske är tiden min tid o Gud står i dina händer. Tryggt att hvila med ett sådant hopp och med en sådan förtröstan vid Herran den alsmägtige, som har både lif och lust i sina händer, då komer ej någon nöd. Någon plåga, något lidande öfver en utan styrka att kunna bära den samma, då kommer ej döden öfverraskande, då man nemligen redan i denna tron och förtröstan gifivt sig med kropp och själ i Herrans hand. Vi kunna alla så säga till Gud, du är min Gud och därmed förena ett lugnande hopp och förbidan af hans hjelp. Skall dock Gud på detta sätt vara vår Gud att vi skola kunna trösta oss åt hans hjelp, vill och Gud samt fadern att vi skole vara hans. Så vill han och på rätt grund kunna säga till oss; du ähr min, min kära son mitt älskeliga barn som hållit dig intill mig och städse haft mig för ögonen fruktat mig, älskat mig och tröstat på mig, så måste det vara ett ömsesidet gott förhållande och ett i från, uppdraget föreningsband emellan Gud och människan om människan skall med grundat hopp kunna säga till Gud, du ähr min Gud, och vänta sig hans hjelp i nöd och ångest och död, ty de ogudaktige och otrogne få icke sådan tröst hos Gud om de icke i sann tro och helgelse omvända sig till Herran varen då hans. Så är han och vår om vi blifve genom tro och gudaktighet Herrans tjenare, Guds barn, Jesu egne, i lifvet, i tiden så blir och Gud vår, Gud vår Herre och hjälpare, vår fader, vår Jesus, vår broder och frälsare, och kunde vi då med trygghet vända oss till honom, då hotande plågor och nöd, förbittrar våra dagar, samt sluteligen, då döden närmar sig, då är gott att med en David säga, Jag Herre hoppas uppå dig, du är min Gud, min tid står i dina händer – vi minelse oss härom af en bortgången medvandrerska i tiden då för denna christliga församling tillkännagifves att den Högsta behagat hädankalla sjuksköterskan vid Styckebruket, enkan Brita Säflund den 11 förliden Tisdags förmiddag i en ålder af 62 år 11 månader och 13 dagar, nära 30 års tid har hon med van hand och kunnig färdigheter träget och ömt vårdat och skött de sjuka vid bruket och äfven vid tillfällen varit ett påräknat stöd och biträtt vid sjuksängar utom brukets område uti socknen, samt gerna varit åtspord och rådfrågad vid tillfällen då läkare ej påkallas ej sällan utan lycklig påföljd. Saknad är hon i detta afseende i synnerhet på den plats hon varit anställd och äfven af många dessutom som varit van att anlita hennes hjelp. Slutligen blef hon, såsom det går med oss alla i behof af andras vård och hjelp, på sin sjuk och dödssäng, hvarpå hon nedlades med allo Fredagen 11 dagar sedan, der hon ej saknat hvarken läkare eller skötsel, men som ej dock henne utestänga döden som efter 11 dygns förlopp slutade hennes timliga lif. Hon bad Gud på sin sjuk och dödssäng om sina synders förlåtelse och anammade Jesu nattvard och väntade döden, och Gud som ser till oss i nöden, då vi alfvarligt bedja och erkänne våra synder kom och på hennes rop henne till hjelp i nöden och dödsångesten, ty Gud utser tiden att hugsvala han skickat väl det nyttigt är, hvad vi af troget hjärta tala, det märker straxt vår Fader kär, så kommer Gud förrän vi tro och skänker han gerna tröst och ro. (Anna Lings avskrift då hon tjänade i prästgården).

År 1849 den 18 september förrättades laga bouppteckning vid Åkers Styckebruk i Åkers härad och socken, efter enkan Brita Christina Säflund död den 11te i förutnämnde månad hvars arfvingar äro sonen A. Säflund och dotter Carolina Säflund båda gifta. Qwarlåtenskapen uppgafs af bemälte arfvingar såsom det vid dödstimman befans, och värde företogs och antecknades som följer:

Sammanfattning av bouppteckningen efter Brita Christina Säflund

Guld 7:28 Skuld till Handelsmannen

Silver 3:20 Bergholm i Mariefred 9:21

Koppar och tenn 15:14 Belander 1:32

Blecksaker -:28

Gångkläder 5:04 Boets behållning 139:81

Husgeråd 27:40

Glas och Porslin 9:14

Linne och sängkläder 35:46

Kvinsgångkläder 41:12

Tråd och laggkärl 1:32

Diverse 2:40 150:34

Dottern Christina Carolina Säflund flyttar hem 1831 från Mariefred och flyttar ut 1832 åter till Mariefred. Christina föddes den 20 feb 1812 i Åker, Södermanland som dotter till avlidne Anders Olof Säflund och dennes hustru Brita Christina Åkerlund. Hon vigdes den 8 november 1840 i Åker med Smeden Erik Dahlin född 1815. De fick två barn; dottern Edla Carolina född 14 december 1840 och sonen Erik Reinhold född 28 februari 1847 bägge i Åker. 35 år gammal avled Dahlin den 25 september och begrofs den 29 september 1847. Christina avled den 15 juni 1861 i Åker, 49 år gammal.

Sonen Carl Werner Säflund flyttar 1843 till Stockholm. 1846 flyttar han till Maria och 1847 till Klara församlingar i Stockholm. 1848 flyttar han till Stora Mellösa. Den 18 augusti 1855 vigs han i Ramsberg socken med pigan Gustava Augusta Aurora Svalberg född den 16 mars 1826 i Ramsberg. Paret får sonen Carl August den 16 januari 1856 i Kloten, Ramsberg och sonen Carl Gustaf den 16 januari 1859 i Kloten, Ramsberg. Fadern Carl Werner Säflund är snickare. Sonen Karl Victor födds den 21 januari 1861 och dottern Hilda Augusta födds den 6 september 1669. 1879 flyttar familjen till Ljusnarsberg. Där avlider Carl Werner den 15 oktober 1894 och Gustava Augusta Aurora avlider där den 24 augusti 1911. Sonen Anders Erik Reinhold Säflund flyttar den 8 mars 1827 till Eskilstuna.

Eric Hindricksson Hjort 1750-1805.

Brita Stina Åkerlunds föräldrar är Eric Hinricksson Hjort och Stina Jansdotter. De vigdes den 10 september 1776 i Frus-tuna socken. Parets barn: Hinrick född 1 november 1776 i Oppeby, Frustuna socken V 3 mars 1777, Carl Erik född 12 februari 1778 dito, Jan Petter född 20 oktober 1780 dito, och Anders född 12 januari 1784 dito. År 1786 flyttar familjen till Åker. Där föds deras dotter Brita Stina (vår anmoder) den 28 september 1786 vid Styckebruket och Anna Maria föds den 9 maj 1790 vid Styckebruket, V 6 augusti 1790. Den 29 november 1805 avlider Erik Hjort i Styckebruk-et, född 1750 i Frustuna, av långsam magplåga i en ålder av 55 år och Stina Jansdotter född i Hölö 1753 avlider den 1 juli 1830 där i en ålder av 77 år. Har fött 6 barn varav 3 söner och 1 dotter efterleva.

Födelseböcker och husförhörslängder för Eric Hinricksson Hjorts och Stina Jansdotters födelseår föreligger ej. Möjligen är soldaten Henric Hindersson Hjort och hans hustru Kierstin Zachrisdotter föräldrar till Eric Hinricksson Hjort. De vigdes den 2 maj 1744 i Gnesta, Frustuna socken och fick barnen Brita Hindricksdotter Hjort född den 11 mars 1745, Kirstin Hindricksdotter Hjort född den 6 oktober 1746 samt Anna Hindricksson Hjort född den 19 maj 1754 – alla i Gnesta, Frustuna socken. Vår Eric Hinricsson Hjort anges vara född år 1750 vilket skulle kunna passa in i gluggen mellan barn 2 och 3. Men dessvärre saknas dops/födelseboken för år 1750. Henric Hindersson Hjort tjänstgjorde vid livgardet till häst. Noteras i generalmönsterrullorna 1761 rote 565/126 Kahlheims compani som 38 år gammal med 20 tjänsteår och gift. 1768 rote 565/145 Nyköpings compani som 45 år gammal med 27 tjänsteår. Gift. Sjuk och orkeslös får avsked och underhåll. Han avlider således efter 1768 – okänt var och torde vara född ~ 1723.

Åkers styckebruk är ett av Sveriges äldsta styckebruk och torde ha tillhört kronan. Omnämnt redan 1584 grundat av Karl IX. Där gjöts kanoner från 1588. Malmen hämtades från närbelägna Skottvångs gruva och Utö. År 1623 utarrende-rades bruket till W. De Besche och inköptes 1642 av R. v. Seth. Där tillverkades gjutjärnskanoner från mitten av 1600-talet till 1866. I slutet av 1700-talet förvärvades styckebruket av den från Tyskland invandrade familjen Wahrendorff, som drev bruket mellan 1772 och 1861. År 1840 lyckades Martin von Wahrendorff framställa en av de första fungeran-de kanonerna med bakladdninsgmekanism.

Hit till bruket kom vår Eric Hindricsson Hjort på 1780-talet. Här verkade dottern Brita Christina Åkerlund som sjukskö-terska och hennes son Anders Eric Reinhold Säflund som järnsvarvare fram till sin död 1871. Men redan år 1866 förlo-rade bruket sin försäljning av ”stycken” då andra kunde göra och leverera bättre kanoner än vad Åkers styckebruk förmådde. Dottersonens son Karl Gustaf Säflund flyttar till Munktells i Eskilstuna samma år som kanontillverkningen upphörde.

Vy över Åkers Styckebruk på 1780-90-talet. Akvarellerad pennteckning av Elias Martin

Anders Erik Reinhold Säflund 1810 – 1871

Han är född den 2 februari 1810 i Widdeby, Ösmo socken. 1829, 19 år gammal kom han i lära i Eskilstuna.

Lärokontrakt

Jag Christopher Zetterberg antager härmedelst Gosen Anders Eric Reinhold Säflund vid 19 års ålder ifrån .... att på tre års tid räknad från den 16 oktober innevarande år 1829 till samma tid år 1832 för att på mine Wärkstäder njuta under-wisning uti Sabelbaljes Montering med mera så att han wid lärotidens slut må finnas skicklig att sjelf förfärdiga prof som framdels bestämmas wharpå han såsom Gesäll må kunna utskriwas och antagas.

Under åfwannämbte tid erhåller Eric Reinhold Säflund årligen i lön torftlig föda, säng och sängrum, linnetvätt samt ett par byxor. Dessutom utfäster jag mig att hålla honom till Gudsfruktan, sedlighet, flit, ordning och nyckterhet.

Deremot utom det jag Eric Reinhold Säflund förklarar mig nöjd med åfwanstående vilkor och förmåner, förbinder jag mig äfwen att i allt, hwad mig tillhörer och som är ländande till mitt framtida mål, med beredwillighet och hörsamhet efterkomma min husbondes eller dess ombuds befallningar, så att jag wid Lärotidens slut må kunna erhålla ett hedrande och nöjaktigt Bewis om mitt uppförande.

Till yttermera wisso äro häraf twänne exemplar författade, i wittnens närvaro underskrifne, samt ett deraf hwar, byt till och taget.

Eskilstuna den 16 oktober 1829 Christopher Zetterberg Anders E R Säflund

Som Svärdfejarelärlingen Anders Erik Säflund tjugo år gammal hos mig anhållit att blifva till gesäll antagen; altså då Säflund efter fulländad lärotid hos Manufacturisten Herr Directeuren Christ. Zetterberg genom det af honom i min närvara förfärdigade prof af ett Sabelfäste jemte Balja visat skicklighet i sitt handtverk samt efter husbondens vitsord under lärotiden ådagalagt ett anständigt och hedrande uppförande, hvarförutan han till Fristads och fattigcassorne erlagt stadgade afgifter; thy varder Säflund härigenom förklarad berättigad att från läran utskrifvas och till Gesäll antagas hvarom bevis honom härigenom meddelas. Eskilstuna den 21 November 1832. På ämbetets vägnar. Namnteckning.

Eskilstuna stad. I äldre tider var namnet Tuna, troligen uppkallat efter den helige Eskil som anses ha överlämnat Eskils kyrka före 1185 till johannierna, som där anlade ett kloster. Det indrogs till kronan 1527. På 1570-talet infördes järn från masugnar i Julitatrakten till Fors hammare i det blivande Eskilstuna. En faktoristad grundades här som kallades Tunafors, huvudsakligen för vapensmide. Louis de Geer fick monopol på vapentillverkning i Sverige åren 1627 – 1632. Han anlade ett stort faktori i Norrköping som gjorde att vapensmederna i Tunafors skingrades eller fick övergå till annat smide än vapen. Enligt en kvarntullsmantalslängd från 1628 bodde 125 skattskyldiga i 42 hushåll i Tunafors. Lägger man till icke skattskyldiga som mindreåriga och gamla uppskattats antalet individer till 200 – 250 innvånare. Flera försökte och några lyckades starta hammarverk och hammare i åns vattenfall. År 1635 fanns:

Thomas Blommaert: en hammare med två hammarsmeder och en valonsk kolare

Henrik Lohe: två hammarsmeder

Daniel Leffler: i Hyndevad två hammarsmeder och brodern Simon Leffler i Hyndevad två hammarsmeder

Christoffer Nitach: i Skogstorp en hammare

Kyrkoherden Christopher: en knipphammarsmedja med en hammarsmed

Henrik Lohe övertog arrendet av Kungsladugård som i mer än 30 år innehade Tunafors eller Fors järnbruk. Dit kom flera av de smeder som tillhört faktoriet. Han förvärvade med tiden även järnbruken vid Skogstorp, Åker med flera platser samt ett sockerbruk i Stockholm. Vid Åkers styckebruk nyskapade han tillverkningen av stycken, det vill säga kannoner.

Tunafors stad som en tid nu legat 11 år under Torshälla uppgick i Carl Gustafs stad som fick stadsprivilegier av kung Carl X Gustaf år 1659. Tunafors bruk levde dock vidare under Lohe släktens ledning.

Magnus Gabriel de la Gardie som var generalguvenör i den svenska provinsen Livland förslog att Reinhold Rademac-hers järnmanufaktur vid Kirkholm söder om Riga skulle flyttas till en plats långt från den ryska gränsen. Valet föll på det blivande Eskilstuna som hade en smidestradition och outnyttjade strömfall. Rademachers anläggningar flyttades hit med början 1654 och kom att ligga vid sidan av Carl Gustafs stad väster om ån. Öster om ån ligger gamla staden, som vuxit fram kring klostret. Så småningom mognade planerna på att slå samman de två bruken i Carl Gustafs stad och Rademachers bruk och skapa en frihetsinrättning för alla hantverkare som ägnade sig åt finsmide. Väster om ån ligger Nystaden och Fristaden.

Fristaden uppstod den 16 april 1771 med frihet för metalarbetare från kronoutskylder mot villkor att ha verkstad i varje gård. Man ville gynna en inhemsk tillverkning och förädling av järn, stål och metaller. Fristaden ingick således ej i Eskilstuna stad och betalade ingen skatt eller avgifter till Eskilstuna stad. Tredje paragrafen i kungörelsen berör tomter, verkstäder och nödvändiga husrum åt arbetarna och löd.

”När en arbetare kommer till orten skall han tilldelas en särskild tomt, som han efter ett antal ”frihetsår” betalar med ”lindriga tomtören” Där får han själv uppföra sina byggnader men med iakttagande av ”behörig ordning” med hänsyn till ”beqwämlighet” och ”säkerhet för eldsvåda”.

Inga andra än de som ägnar sig åt järn- stål- och metallförädlingen får slå sig ner i Fristaden. Den som slutar därmed måste lösas ut av manufakturarbetare. Men en änka får sitta kvar i orubbat bo.

Det möter inget hinder för arbetaren att slå sig ner i Eskilstuna (Gamla staden och Nystaden) och där utöva sin hanter-ing med bibehållande av fristadens förmåner.

Sven Rinman beskriver i en rapport år 1775 vad som tillverkas i fristaden:

dörrlås och hänglås (12 mästare eller ”utlärda gesäller”)

beslag för fönster, dörrar, likkistor (8 mästare)

förtenta och oförtenta betsel, stigbyglar, remtygsbeslag (3 mästare)

husgeråd, köksredskap, strykjärn, eldsatser, ljussaxar (6 mästare)

alla sorters knivar, från de finaste till de grövsta (7 mästare och ”utlärda Gesäller”)

saxar, förgyllda och oförgyllda (4 mästare)

värjklingor och floretter med eller utan fästen och baljor i två verkstäder

liar, hackelseknivar, trädgårdsredskap, finare sågblad, snickarverktyg (4 mästare)

väggur, från pendyler till tornur (3 mästare)

ornamenterade och finpolerade arbeten, förgyllda, damascherade eller oförgyllda, såsom medaljonger, väggkrokar, korkskruvar, penndosor, värjfästen, urkedjor, knappar, snusdosor, spännen, bleckarbeten, ljuststakar, skrivtyg, järnsängar, sybågar, nystfötter, vågbalanser, glasägonbågar m.m. (4 mästare)

gjutna arbeten av mässing- och metallkompositioner; värjfästen, ljusstakar, beslag, bjällor, knivskaft, knappar, insatsvikter, spännen, skedar (4 mästare)

produkter av svartsmide, plåtslageriarbeten, pannor, spjäll, kalkelugnsdörrar (svarta och polerade), våg- och båtkedjor, grimskaft, hovslagarverktyg,hugyxor (4 mästare)

alla sorters handspik (2 mästare)

svärdsbaljor (1 mästare)

svarvar (i mästare)

Fördelningen ovan är delvis uppskattad av Rinman då en mästare kan till och från vara engagerad i flera olika tillverkningar.

Det var två män som spelade en framträdande roll i Fristaden, Eskilstuna under 1800-talets första hälft. Det var direk-tören Christopher Zetterberg och kommerserådet Olof Galléen. Bägge bodde i Gamla Staden men var för sin utkomst beroende av Fristaden. De stod med ett ben i vardera stadsdel och läger. Fristadens innevånare och Gamla Stadens inne-vånare hade sina olika ambitioner och var ej sams om hur tillvaron skulle regleras. Christopher Zetterberg som var född 1775 kom som 17-åring från Roslagen för att söka anställning hos sliparen Anders Moberg i Fristaden år 1792. Han for till Solingen med flera utländska orter och lärde sig mer bland annat klingtillverkning (sablar). År 1809 - 1813 tog han över ansvaret för ståletsaren Christian Johansséns verkstad. Sistnämnda år gifte han sig med handelsmannen Sven Gustaf Sandins änka, Johanna Fredrika ("Jeanette"), och övertog då den avlidnes handelsrörelse.

Handelsrörelsen växte efterhand och kombinerades med förlagsrörelse åt Fristadens smeder. Smederna var ofta själv-ständiga eller arbetande i lag som lämnade sina alster till försäljning till någon som drev förlagsrörelse. Zetterberg drev både förlagsrörelse, handelsrörelse och produktion av smidesprodukter (bland annat sablar till armen) med hjälp av smeder och andra hantverkare. Hans roll för Fristaden var stor. Han tillkom nådervedermälen år 1818 då han erhöll värdighet och heder av ekonomie direktör och 1829 då han belönades med guldmedalj för sina utmärkta tillverkningar. Han tog mycken aktiv del i att förena de två samhällena Gamla Staden och Fristaden. Det var i tjänst hos denna man vår Anders Eric Reinhold Säflund tillbringade 3 lärlingsår. Den 21 november 1832 antogs Säflund till Gesäll. Skråväs-endet fanns kvar till c:a 1846. Se bild av Zetterberg och av Zetterbergska gården.

Statsläkaren Per Carl Malm 1811-1885 beskriver i sin rapport för år 1858 om bostadssituationen som följer: De ogifta ar-betarna bor på verkstadkammaren, dit de kommer med hjälp av en stege på husets gavel, som leder genom en förstugu-del av vinden ibland eller direkt in i rummet understundom. Taken sluttar ner mot sidväggarna som är 7 - 8 dm höga. I det lilla rummet stuvades 6 - 10 personer med 2 - 3 personer i varje säng. De giftas bostäder ligger lågt vid marken, illa ombonade, utsatta för drag och fukt med ett rum som på en gång är kök och sängkammare. De små barnen får osund föda, så kallad sudd och mjölkvälling. Dödligheten bland spädbarnen var hög.

Vidare säger Malm att Stadens öppna och fria läge vid ständigt rinnande vatten, dess stora och rymliga tomter är all-mäna fördelar som ger staden försteg framför flesta andra städer. Men byggnaderna har i allmänhet uppförts av mindre bemedlade hantverkare, varför husen är kalla, dragiga, av fukt besvärade, med låga grundmurar och liksom stående på blotta jorden. Arbetarna lider svårt avbräck både fysiskt och ekonomiskt genom omåttligt brännvinsdrickande. Fredags-aftonen klockan 6, då arbetet slutar, börjar supandet, fortsättes lördag, söndag, måndag och av mången även tisdagar. Och dessa dagar går de i ständigt rus utan att förtära någon mat utom öl och dålig svagdricka. Vad som användes till brännvin måste saknas i födan, beklädnaden och barnens omvårdnad.

Malms rapporter tillkom på 1850 talet eller c:a 20-25 år senare än när vår Säflund var lärling, men redan då benämndes Fristaden som den bråkiga kulturen. Många förbud fanns för att stävja fylleri och brottslighet. Gesäller och lärlingar fick ej vara ute efter klockan 21.00 Det var förbjudet att på krogarna spela kort med pengar. Fester försökte man att förhind-ra och dansförbud rådde. Vid stadsgränsen förekom handgripliga uppgörelser mellan inresta lantmän eller soldater och hantverksfolket. Till detta kom gesällernas och lärlingarnas spatsergång (dagdriveri) och sabbatsbrott (man störde kyrkofriden). Överheten såg hantverkarna och hantverksarbetarna som vilda och råa.

Arbetet var ryckigt. Vid storm fick man inte elda i ässjorna och då hissades de så kallade supflaggorna för att visa att eldningsförbud rådde. Med stilleståndet i arbetet följde krogbesök och festande varför varningsflaggorna kom att kallas supflaggor. Givetvis skiftade den ekonomiska statusen. Somliga hade det svårt, andra mer framgångsrika smeder kom ej långt efter de välmående handelsmännen. Den sociala differentieringen bidrog till att mästarna slog vakt om sin egen kultur och vanor som de sökte bevara i en tid av utveckling från skråväsende till större och mer industrialiserade arbets-platser.

I ett kungligt brev daterat den 17 november 1832 meddelades att ”Gamla staden och Fristaden skall förenas till ett samhälle under namnet Eskilstuna fristad och att kommerskollegiet skall inkomma med förslag till reglemente.”

Reglementet utformades snabbt och godkändes av kungligt Maj:t den 2 mars 1833 att gälla från och med den 1 juli 1833 för Eskilstuna Fristad. En följd härav blev att reglementen för olika verksamheter fick anpassas.

Reglemente för Eskilstuna Fristads Gesällskaps Cassa till efterrättelse för bewarande Intressenter. Ånyo upprättadt.

§ 1.0 Vid denna gesäll-lära skola fyra årliga sammankomster hållas, nemligen Påsk, Midsommar, Michaeli och Jul, då hwarje ny gesäll och Intressent kommer att inskrifwas, samt Uppbörd förrättas å de wanliga utgifterne.

§ 2.0 Till lådans eller cassans föreståndare wäljes en mästare och tvänne gesäller, hwilka det åligger att besörja cassans angelägenheter, samt så wäl öfwer inkomster som utgifter wisa full redo, och deröfwer en för alla och alla för en answara: och må ej någon af föreståndarne från fristaden afflytta förr än han sin redogörelse till nöjes fullgjort.

§ 3.0 Wid hwarje års sista sammankomst wäljes nya föreståndare; dock kunna de förre åter invoteras, om samhället der får godt finner.

§ 4.0 Uti bottenpenningar kommer hwarje nu eller från annan ort inflyttad gesäll att erlägga en R:dr Banco, och sedan allt framgent 19 sh:r summa mynt hwarje qvartal.

§ 5.0 Utan undantag skola alla gesäller deltaga i denna inrättning. Äldre här arbetande gesäller, som antingen aldrig warit delägare i lådan, eller och skiljt sig derifrån, skola wid nästblifwande sammankomst, jemte Qwartals-afgiften 12 sh:r. Erlägga ny bottenpenning af en R:dr 16 sh:r allt Banco.

§ 6.0 Ingen gesäll får åsamka sig mer än ett qwartals skuld till cassan, och således wid nästpåföljande sammankomst owilkorligen wara pligtig att inbetala sin då oguldna qwartals-afgift.

§ 7.0 När någon gesäll sjuk blifwer, och lådans föreståndare hunnit inhemta, att han icke genom eget förwållande, som oordentlig lefnad, samma sjukdom sig sjelf ådragit, skall han, så wida sjukdomen fortfar hela weckan, njuta 32 sh:r Banco i sjukhjelp, samt

sådant allt framgent i hwarje wecka så länge han är sängliggande; men wid tillfrisknandet, och såwida han befinnes sådant understäd behöfwa, skall han i högst 2:ne weckor erhålla half skjukhjelp, eller 16 sh:r i weckan.

§ 8.0 Då någon gesäll med döden afgår, får den, som besörjer om hans begrafning, ett bidrag af Sex R:dr 32 sh:r Banco; men om then döda sig sjelf lifwet afhändt, bestås ingen begrafningshjelp.

§ 9.0 Wid swårasjukdomar och då den sjuke sig sjelf icke sköta kan, skola 2:ne gesäller hos honom utgöra sjukwakt, hwilken i tu kommer att bestridas, hålles dagwakt af en gesäll. Tiden för denna wakt bestämmes för natten från kl. 9 om aftonen till 6 på morgonen, och för dagen från 6 om morgonen till 9 om aftonen; kommandes den som till sådan wakt budad är, men utan anmäldt lag förfall uteblifwer, att till lådan böta en R:dr Banco, hwaraf hälften tillfaller lådan och den andra hälften den, som sjukwakt i den försumliges ställe bestrider.

§ 10. Till sammankomst budas inga andra gesäller, än de som häfta för böter och qwaretals-afgift till lådan. Denna budning bör ske åtta dagar före sammakomsten. Till sjukwakt åter budas afonen förut. Budningen förrättas, efter föreståndarens tillsägelse, af 2:ne ibland de yngste gesällerna, som wid hwarje qwartals sammankomst sig emellan lotta, hwilka under der löpande qwartalet komma att denna tjenst förrätta. Desse 2:ne gesäller böra alltid budningen åtföljas, för att wid derom förekommande frågor kunna behörigen intyga kallelsens riktighet. Wisar någon af dessa gesäller försumlighet i sin tjenstgöring, böte han till cassan 16 sh:r Banco.

§ 11.0 Cassans medel böra af föreståndarne redligen och på ett till dess förmån bäst ländande sätt förwaltas, hwarwid det åligger dem, att när penningar utlånas, utom revers med föreskrifwen lagligt ränta, säker pant i guld, silfwer eller annat redbart gods tages.

§ 12.0 Till hwarje midsommarafton böra cassans räkenskaper

för året wara behörigen afslutade, då samhället wäljer revisorer, som granska räkenskapen och inventera skulsedlar och panter.

§ 13.0 Till befrämjande af ordning och ett anständigt uppförande ibland fristadens gesäller, skola, såsom förut nämndt är, alla gesäller i denna inrättning wara delägare. Frestas någon, eller och genom brott, liderlighet eller ett oordentligt uppförande wanhedrar sig, skall han hos fristads-styrelsen anmälas, för att uteslutas från sellskapet; hwarefter han som lärling arbetar, till tess han genom förbättrat uppförande gjordt sig förtjent att till detsamma åter upptags; i följe häraf skall och ingen lärling till gesäll antagas förrän han af föreståndarne wid lådan erhållit bewis och utlåtande om sitt förhållande. Ingen gesäll kan erhålla pass från fristaden, för att till annan ort sig begifwa, innan han från lådans föreståndare företedt bewis, att han ej häftar för skuld och i öfrigt utgjort sitt åliggande.

§ 14.0 Uteblifwer någon gesäll från sammankomsten utan laga förfall, sedan han kalladär, böte till lådan 24 sh:r Banco och åtnöje sig dessutom med hwadde närwarande besluta. Skulle någon gesäll till nödig upplysningars meddelande behöfwa efterskickas, bör han sådan kallelse åtlyda wid bot af 16 sh:r så framt han ej laga förfall wisar.

§ 15.0 Förolämpar någon föreståndare, eller under redogörelsen sådan oreda åstadkommer, att samhällets lugn deraf störes, böte till casssan 36 sh:r Banco, blifwer han warnad och ej rättar sig, böte dubbelt.

§ 16.0 Kommer någon osnygg till sammankomsten, eller herwid röker tobak, böte 12 sh:r; befinnes han af starka drycker öfwerlastad böte en R:dr, blifwe och det sednare faller från sammankomsten utwist.

§ 17.0 Begifwer sig gesäll i sällskap med lärgossar till krog, näringsställe eller wärdshus, plikte 24 sh:r. Inlåter någon sig med dem i spel om penningar, penningars wärde, eller och om intet, är han förfallen till 32 sh:r böter till cassan.§ 18.0 Beträdes någon med försumlighet uti sina pligters sorgfälliga iakttagande, fylleri eller sjelfsvåldiga spatseringar Måndagar eller andra arbetsdagar, böte första gången 16 sh:r Banco, andra gången dubbelt och 3:dje gången uteslutes från gesällernas gemenskap, och för lärling af styrelsen förklaras och anses, till dess han förbättrat sitt oordentliga och oanständiga uppförande.

§ 19.0 I sammanhang med hwad i 13 punkten omförmäles, antages ingen gesäll wid lådan, som ej, på sätt nämnda punkt stadgar, gjort sig känd för ett hedrande uppförande, som, jemte skicklighet i handtering, är hwilkoret för hwarje lärling, som söker blifwa gesäll.

§ 20.0 Så snart någon lärling blifwer gesäll, skall han wid nästinfallande qwartalssammankomst sig till inskrifning wid lådan anmäla och sitt gesällgref förete och den wanliga bottenpenningen, en R:dr Banco, till lådan erlägga. Skulle så hända, att en nyss antagen gesäll wid sin anmälan härtill icke hunnit skaffa sig åtbörligt gesällbref, bör han wid nästpåföljande sammankomst sådat owilkorligen förete wid wite af 16 sh:r Banco, hwilket åter fördubblas, om detta uraktlåtes wid anda sammankomsten.

§ 21.0 Wid sammankomsten får ej någon obehörig person wara närwarande, utan bör en sådan afwisas.

Ofwanstående reglemente för Eskilstunas Fristads gesällskapscassa gillas och tjenar till framledes efterrättelse. Eskilstuna den 23 juni 1831.

J. U. Palm J. U. Undberg

Fristadsdirektör Vidi t. f. Ordningsman

U. Moberg, Stadsnotarie

År 1833 flyttar Anders Eric Reinhold Säflund tillbaks till Åker. Där gifter han sig den 27 december 1835 med skräddar-dottern Anna Sophia Melin född den 17 mars 1815 i Åker. Paret får fyra barn: August Reinhold född 11 maj 1838, Anders Alrik född 30 mars 1840, Eric Alfred född 16 november 1842 V 18juni1843 samt Carl Gustaf född 22 februari 1849 - alla vid Styckebruket.

År 1871 den 27 juni förrättades laga bouppteckning och värdering efter järnsvarfvaren Anders Rejnhold Säflund vid Åkers St Bruk som med döden afled den 16 juni samma år och efter lemnade arfvingarna Enkan Anna Sofia Säflund född Melin och sonen Carl Gustaf Säflund myndig. Boet uppgafs af förenemnde enka sådant det i dödstimman war och befinnes wara som följer.

Silfver 24.- Stärbhusets skulder:

Koppar 52:50 Till handelsmannen Söderholm, Mariefred 29:34

Metal 5:- Skolläraren Ericsson, Åkers Bruk 4:-

Glas 2:25 Bouppteckningskostnader 3:-

Porslin 4:25

Husrådssaker 104:- Boets behållning 351:41

Järnsaker 26:-

Bordsknivar 3:50 Att allt vad i wårt bo befanns vid dödstimman är

Tred och laggkärl 22:25 redligen upgifvet och icke det ringaste med wett

Sengkleder 29:25 och wilja undangömt eller förtegat intygas af un-

Gångkläder 72:50 dertecknade påedlig förbindelse.

Diverse 2:25

Kreatur – en ko 40:-- totalt 387:75 A: Sophia Säflund

År 1871 den 7 juli å lagtimma sommartinget med Åkers härad blef denna bouppteckning trefallt ingifven och inregistrerad betygar på häradsrättens wägnar . Namnteckning.

August Reinhold Säflund 1838- ?

Han flyttar 20 år gammal 1855 till Stockholm. Hans vidare öden är ej kända.

Anders Alrik Säflund 1840-1864

Ynglingen A. Alrik Säflund, som sedan han yngre år varit å arbete härstädes och sednare 5 år som svarfvare vid en svarfstol för mindre metallpjeser, är ledit att afflytta den 24 i denna månad. Han är rätt kunnig i inriktningar och svarfning samt har i sitt uppförande varit ärlig och nykter, hvarför han hos en hvar, som hans tjenst behöfva, rekommenderas, Åker St. Bruk den 8 april 1859 Conrad Söderberg

Han flyttar 19 år gammal 1859 till Lilla Mellösa socken. I geografiskt – statistiskt handlexikon öfver Sverige sägs: ”Hellefors i Södermanlands län. Betydligt fidelkommissegendom med hufvudgården belägen i Lilla Mellösa socken. Den stora possessionen, som består av flera mindre gods, omfattar …...... Hellefors bruk, Mekanisk verkstad, …..

Filaren A. Alrik Säflund, som arbetat på Mekaniska verkstaden härstädes sedan våren 1859 blifver, på egen begäran, härifrån ledig den 1 nästa mars, och som han städse uppfört sig nyktert, ärligt och beskedligt, samt villigt och ordentligt fullgjort sitt arbete, så varder han härmed till det bästa rekommenderad. Han är ganska kunnig i fihlning och svarfning. Hellefors St Bruk den 22 feb 1861. J. S. Mörk

Alrik Säflund flyttar hem till Styckebruket i Åker socken.Att förevisaren häraf, Anders Alrik Säflund, som ämnar sig till Stockholm att söka bot för en ryggåkomma, är son af och för närvarande hemmabor hos sina föräldrar, jernsvarfvaren Säflund härstädes, varda härmed på begäran intygadt. Åkers St Bruk den 5 oktober 1861. Conrad Söderbergh, kontorschef.

Köping M W (Mekaniska Werkstad) den 1 november 1861. Filaren Säflund, Westerås lasarett.

Kamreraren Söderberg på Åker har skrivit och bedt mig skicka Säflund präst och arbetsbetyg till Westerås, hvilket jag härmed får fullgöra och om jag kommer till Westerås kan jag besöka Säflund för att höra om jag kan göra något mera. Jag önskar Säflund måtte blifva återställd, då Säflundär välkommen tillbaks i arbete. Namnteckning.

[Kopia till] kamreraren Söderberg i åker.

Filaren Anders A. Säflund har arbetat härstädes från februari månad till september 1861 då han af sjukdom ….. …....

och under dena tid har han utmärkt sig till flit, ärlighet och ordentlighet, hvarför han rekommenderas till det bästa, der han blir - lycklig och kan med återvunnen häla, kan icke arbeta. Köping M. W. Den 2 augusti 1862. Namnteckning.

Att Anders Alrik Säflund som f. n. arbetar vid Köpings Mekaniska verkstad, men sjuk hemmkommit till sina vid Åkers styckebruk bosatte föräldrar är född i Åker den 30 mars 1840 har försvarlig christendomskunskap och god fröjd: det attesteras vid hans afresa till Stockholm för att vid Seraphimerlazarettet söka bot för sin sjukdom. Hvarken Säflund eller hans far ega mer än de genom sitt arbete förtiena, hvilket nämns för en möjlig minskning i afgifterna.

Mariefred och Åker den 6 oktober 1863. Joh. Blomquist v. Pastor.

Hur det gick i Stockholm vet vi ej och ej vart han tar vägen därifrån. Alrik kommer hem till Styckebruket den 24 okto-ber 1863 från Köping. Avlider där den 31 mars 1864, 24 år gammal, av benröta. 1871 den 27 juni förrättades boupp-teckning efter Järnsvarfvaren Anders Reinhold Säflund vid Åker St. Bruk som med döden afled den 16 juni samma år och efterlemnade arfvingarna; Änkan Anna Sophia Säflund född Melin, Sonen Carl Gustaf Säflund, myndig.

År 1876 den 16 november blef laga bouppteckning anställd efter änkan Anna Sofia Säflund vid Åkers St Bruk som med döden afled den 4 dennes och efterlemnade sonen Carl Gustaf Säflund i Eskilstuna född 1849, myndig, som var närvar-ande. Boet uppgafs av den aflednes svåger Carl Lindquist i Karlslund som skedde sålunda.

Från Sparbanken i Mariefred 80:- Diverse saker 3:-

Guld och Silver 25:- Säng och Gångkläder 40:-

Koppar 10:- Skulder:

Husgeråd 14:- Begrafningsomkostnader 60:-

Jernpersedlar 9:75 Boets behållning 121:75

Att detta bo är rektet uppgifvet sådant det var vid enkans död befans …så med ed styrka som ovan. namnteckningar

Boet gick under klubban. Auktionen höllts den 5 december 1876 och gav efter avdrag för auktionsavgiften 94:23 att jämföras med boets behållning enligt bouppteckningen 121:75. Givetvis såldes inte allt. Arvingen behöll säkert några minnes- och bruksföremål.

Orienteringsskylt. Foto LRB

Orienteringsskylt. Foton LRB.

Den huvudsakliga malmbrytningen skedde under 1800- och 1900-talen fram till upphörandet 1943 Än i dag finns rester kvar av anläggningarna.

Kalkbro. Foto LRB

Kalk bröts på många ställen. I början av 1600-talet påbörjades brytningen i Kalkbro. Masugnarna fylldes inför smält- ningen med träkol, kalk och malmen som varvades. I början kördes eller hissades den losstagna kalken upp. Senare sprängdes en skärning där kalken transporterades ut med häst. Nästan all kalk bröts vintertid då transporten till Åkers Styckebruk (hyttan) krävde frusna och snötäckta vägar. Transporten gick längs den gamla sockenvägen från Länna förbi Kullas grav och Mörtsjöände. Avståndet var c:a 7 kilometer. En kusk beräknades hinna 2 resor på en dag.

Sommartid tillbringade kalkarbetarna i någon av Bresjönäs eller Skottvångs gruvor. De bodde mest i torpen kring gruvorna och bodde under arbetsveckorna på grund av de länga resorna i förläggningar nära gruvorna och kalkbrottet.

I bilden ovan befinner fotografen sig i själva brottet och blickar ut mot ”skärningen” genom kalkberget där malmen forslades ut. Själva brottet är en stor gryta nedsänkt i berget.

Foton från orienteringstavlan vid Kalkbro. Foto LRB.

Sveriges första detektivroman, Stockholmsdetektiven av Prins Pierre (1893) ISBN 13:978-91-976693-0-6 ger en ini- tierad skildring av förhållandena i Eskilstuna och är dessutom en spännande detektivroman väl värd att läsas.

Till vänster noterades köparens namn och i mitten vad köparen bjudit och fick betala för det köparen hade ropat in.

Köparna verkar mest vara andra än släktingar. Några har gjort flera köp och ropat in föremål som de troligen har behövt i sitt hushåll.

Eriksson i Damstugan – släkting ?

Genom öfwerenskommelse är följande arfskifte upprettat mellan arfvingarna efter aflidne järnsvarfvaren Anders Seflund vid Åkers st Bruk, nemligen enkan Sofia Säflund och sonen Carl Säflund

Med ovarnstående arfsskifte förklarar vi oss nöjda som härmed försäkras af Åkers St Bruk den 18 oktoeber 1871

Sofia Säflund Carl Säflund

Änkan Anna Sofia Melin stammar från en sockenskräddaresläkt vars äldste kände förfader kommer från Björklund i Lilla Mellösa socken

Anders Nilsson 1700-1758

Anders är född den 13 mars 1700 och gift före 1726 med Kirstin Jacobsdotter som är född den 3 april 1701. Paret bor i Björklunda, Lilla Mellösa socken i Södermanland. Där får de barnen: Nils, född 12 juli1726, Karin född 28 april 1728, Anders född 31 december 1729. Därifrån flyttar de till Vistängen, Lilla Mellösa socken och får ytterligare barnen: Pär född 21 juli 1732, Annica född 5 maj 1735, Kierstin född 29 oktober 1737 samt Jonas född 21 januari 1742. Från Vistängen kommer familjen till Sjöstugan och bor där till 1751. Flyttlasset går nu till Myren i Lilla Mellösa socken. Här blir familjen endast i 1 år. 1752 flyttar de till sonen Nils i Åker socken och Tomt. Där begrovs Anders Nilssons hustru av värk 55 år och 11 månader gammal den 2 mars 1757 och Anders Nilsson avled där 58 år gammal året därpå den 17 september 1758.

Nils Andersson Melin 1726-1785

Han är född den 12 juli 1726 i Björklunda, Lilla Mellösa socken. Vigd den 20 oktober 1748 med Kerstin Larsdotter född 2 maj 1723 i Åker. Nils flyttar först till Klockaregården (Sockenstugan) i Lilla Mellösa och bor där till 1752. Sonen Anders föds 21 januari 1750 V5 maj 1781, 31 år gammal. Nils blir sockenskräddare i Åker socken dit han flyttar 1752 till Hållkärr som Tomt har döps om till. Hans föräldrar flyttar med till Tomt. Där får Nils med sin hustru barnen: Jonas född 5 februari 1753, Anna född 27 augusti 1758 och Kerstin född 4 juli 1761. I samband med att sonen Jonas gifte sig 1780 övertog han sockenskräddaresyslan. Pappan Nils fortsätter som skräddare tills han begrovs den 16 januari 1785, 58 år gammal. Hans hustru Kerstin Larsdotter avled den 27 juli 1783, 60 år gammal. Hennes far är bonde i Wadetorp i Åker socken gift med Cherstina Hansdotter

Den 27 juli 1783 dog i Åker Sockenskräddaren Nils Mellins Hu(stru) ifrån Hålkärr Christina Larsdotter. Född 2 maj 1723 Far Bonden Lars Pehrsson i Wadetorp och denna församling och modern Cherstin Hansdotter. Hon har tjänt på flera ställen inom församlingen och vigd på sitt 24:e år med dess efterlevande man Sockenskräddaren Melin. Haft med honom 4 barn 2 söner 2 döttrar av vilka 1 son likt modern före gått in i evigheten Dog den 27 af lungsot 60 år 2 mån 3 dgr. DB åker.

Anders Nilsson 1750-1781

Född i Sockengården den 21 januari 1750. Far: Sockenskräddaren Nils Melin och Mor: Kerstin Larsdotter i Hållkärr. Han blev hållen till skräddare. Gift den 6 oktober 1771 med pigan Maria Andersdotter i Kråktorp. Övertar då socken-skräddarsysslan efter sin far som flyttar med hu(stru) och några av barnen till L. Saktorp. Dog den 5 maj 1781 31 år och 15 dagar gammal. 2 Söner, 2 döttrar. 1 son 2 döttrar leva. Db Åker. Han noteras i husförhörslängden under Styckebruket.

Jonas Nilsson Melin 1753-1819

Född i Hållkärr, Åker den 5 februari 1753. Sockenskräddare i Åkter till 1808. Gift 19 november 1780 med Brita Råckman. Parets barn. Nils född 20 september 1781 V samma dag, Christina född 23 mars 1783, Anders född 11 september 1786, Brita Lena född 3 januari 1790, Catharina född 8 mars 1792, Johanna född 14 augusti 1796 – alla i Hållkärr, Åker socken.

Jonas Melin övertog vid sitt gifte faderns sockenskräddareverksamhet vid Stycke Bruket i Åker.

År 1819 den 10 maj hölts laga bouppteckning efter skräddaren Jonas Melin som vid Torpet Hålkärr i Åkers socken som med döden aflidit den 4:e i nämnde månad och efter sig lemnade sonen Sockneskräddaren Anders Melin, döttrarna Anna Christina gift med Rättaren Olof Lännholm, Catharina gift med skräddaredrängen Bernhard Teodor Blomgren och Johanna omyndig hvars rätt härvid dess moderbroder Bruksskräddaren Jacob Lundgren bevakade, hvilken så väl som alla arfvingar nu voro tillstädes, och förklarade sonen Anders det han icke tager mer i arf än enthera af sina systrar samt uppgaf han, Blomgren och dess hu(stru) boet i följande ordning. Boets behållning 126.26.10.

Anders valde således att gå emot kutymen att döttrarna skulle ärva hälften av vad sönerna ärvde genom att dela boet i lika stora delar oavsett om den var han eller någon av döttrarna som fick arvedelen. Det dröjde ytterligare närmare 100 år innan lag stiftades om allmän arvsrätt!

Kökspigan Brita Råckman född i Lilla Stenbrosäter, Ludgo socken 29 juni 1752 flyttar från Åker 1774 till Fogeldalen på Riby ägor, Hällefors socken.

År 1814 den 17 januari hölls laga bouppteckning uti Hållkärr i Åkers socken efter skräddaren Jonas Melins hustru, Brita Råckman, som med döden aflöst den 6:e sistledna November och efter sig lämnade mannen och sockenskräddaren Anders Melin, samt döttrarna Anna Christina gift med rättaren Olof Lännholm, Catharina och Johanna omyndiga. Härvid vore samteliga arfvingarna tillstädes och uppgafs boet af Jonas Melin som följer: Guld, Koppar, Mässing, Theen, Jern och Blecksaker, Husgeråd, Laggkärl, Linne, Qwinsgångkläder, Böcker (postila, nya testamentet, gammal psalmbok, liten psalmbok, bönetempel), Kreatur (2 kor, 1 äldre ko, 1 qwigekalf, 1 tacka, 1 svin ), kör och åkerredskap, hus (1 gammal stuga med förstuga, Norr på gården, 1 kammare oinredd, 1 liten gammal bod, 1 gammalt fähus) tillsammans värderat till 158.10.-- samt skulder på tillsammans 20.20.2 undertecknat av Jonas Melin.

Anders Melin 1786-1851

Född 11 september 1786 i Hållkärr, Åker som son till Jonas Melin och hans hustru Brita Råckman. Gift 4 oktober 1807 med Brita Lundqvist från Dammstugan i Gryt socken. Parets barn: Karl Gustaf född 25 november 1808, Jonas Fredrik född 28 november 1811, Anna Sophia född 17 mars 1815, Catharina Charlotta född 29 november 1818 samt Anders Wilhelm född 14 april 1822 – alla i Hållkärr. Pappar Anders var sockenskräddare till omkring 1843 då han 57 år gammal blev torpare. Han avled den 23 januari 1851, 64 år gammal och den 29 juli 1853 förrättades bouppteckning efter enkan Brita Melin född Lundqvist från Hållkärr i Åkers socken, som afled den 24:e denna månad och efterlemnade 5 barn nemligen 3:ne söner och 2 döttrar af hvlika sonen Carl är gift och vistas på Öland, sonen Fredrik är äfven gift samt är kanonsvarfvare vid Åkers Styckebruk. Sonen Wilhelm är gift och vistas vid åfvannämnde torp. Dottern Sophia är gift med jernsvarfvaren Anders Seflund vid Åkers styckebruk och dottern Charlotta är Enka och vistas vid ofvannemnde torp samt är 34 år gammal. Boet uppgafs av barnen.

Brita Lundqvist är född den 6 september 1786 i Dammstugan, Gryt socken som dotter till John Johnsson, mjölnare vid Åhnhammars Qwarn och hans hustru Anna Jansdotter.

Olof Ersson Boman 1688-1772

Brita Råckmans farfar var soldat nr 506 vid Nyköpings Compani. Antagen 23 november 1719. Vid Generalmönstringen 5 september 1741 begär och får Olof avsked på grund av att han blesserat sig i dess ena låret och foten, oförmögen att marchera efter 22 tjänsteår. Gift 15 oktober 1721 i Lid med Kerstin Nilsdotter i Svista. Paret hade barnen: Kierstin född 13 september 1723, Olof Råckman, soldat, född 25 maj 1726, Nils född 21 oktober 1729, Britta född 14 september 1732, - alla i Prestbol, Lid socken samt Lars född 4 juni 1738 i Tahlholm, Lid socken. Kerstin Nilsdotter avled den 1 mars 1767, 78 år gammal i fattigstugan i Lid, och Olof Boman avled 84½ år gammal i fattigstugan i Lid den 17 april 1772.

Olof Olofsson Råckman 1726-1801

Brita Råckmans far Olof Olofsson Råckman är född den 25 maj 1726 i Prestbol, Lid socken. Den 19 november 1749 vigdes i Ludgo socken vargeringssoldaten Olof Olofsson från Prestbol i Lid socken med pigan Brita Larsdotter i Lilla Stenbrosäter i Ludgo socken. En vargeringssoldat kan beskrivas som en person som står som reserv att ersätta den ordinarie vid dennes obestånd/frånfälle. Den 1 oktober 1750 föddes parets son Olof som avled samma år 29 dagar gam-mal i Lilla Stenbrosäter. Den 29 juni 1752 föddes i Lilla Stenbrosäter, Ludgo socken dottern Brita. Samma år blev Olof ordinarie soldat. Familjen flyttar då till soldattorpet Quicksta i Thoresund socken. Där får paret barnen: Nils född 9 april 1754, Stina född 30 oktober 1756 som avlider den 29 april 1777, Jacob född 7 januari 1764, Anders född 29 juli 1768 samt Carl Jonas född 14 november 1770 i Lugnet, Thoresund, dit familjen flyttade 1769. I Generalmönsterrullorna, Gripsholms compani, volym 141 rote 948/38 1758 är han kommenderad till Pommern och 1759 i Pommern, 33 år gammal med 6 tjänsteår, samt sjuk i Bergen. Han får avsked och flyttar med familjen 1774 till Järdestorp i Åker socken. Därefter till Sveda i Åker socken. (Noterad i husförhörslängden 1775-1783 för Soldattorpet Rocklunda, Sköldinge socken). Sönerna Anders och Carl Jonas avlider bägge samma dag den 21 augusti 1781 i Sveda.

Familjen återfinns i husförhörslängden 1790-1799 i Rosenlund, Åkers socken, samt flyttar därifrån 1796 till Forsa ägor. Enligt Generalmönsterullorna 148 och 149 åren 1793 och 1797 är han gratialist, vilket innebär att han fått avsked med pension. Den 6 februari 1801 avlider han 74 år gammal på Forsa ägor.

Afskedade soldaten Olof Råckman på Forsa ägor är född 1725 i Lid socken, fadern var soldaten Olof Boman och modern Stina Nilsdotter. Kom bort då han var 14 år och tjänte på flera ställen och sidst i Hållsta, Lid socken. Gifte sig med dåvarande pigan, som är efterlevande änkan Brita Larsdotter, med hvilken han haft 7 söner och 4 döttrar, af hvilka 2 söner och 2 döttrar efterleva. Blef torpare därstädes i 4 år. Kom sedan till Thoresund socken och varit soldat för Qwicksta i 16 år, under hvilken tid han bevist Pommerska kriget. Har sedan varit torpare både i Thoresund och Åker på åtskilliga ställen. Bodde sist på Forsa ägor, han dog af ålderdomsbräckligheter i en ålder af omkring 76 år, den 6 februari 1801.

Hans hustru Brita Larsdotter flyttar tillbaks till Rosenlund där hon avlider den 13 juli 1809, 77 år gammal. Den 13 juli 1809 begrovs enkan och fattighjonet Brita Larsdotter i Norrvreten, Hon var född 1731 i Spelvik. Blef gift i Hållsta, Lid socken med sin redan aflidne man Olof Rockman med hvilken hon haft 7 söner och 4 döttrar af vilka endast 1 son och 2 döttrar lefva. Kom hit till sockne från Thoresund, der hon bott längre tid. Här har hon bott på flera ställen och left i Norrvreten. Har varit sjuk i 8 dagar och dog af den gångbara rötfebern klockan ½ 9 förmiddagen i en ålder af 78 år.

Den 12 juni 1809 begrovs torparen Nils Olsson i Norrvreten. Han var född 1755 i Thoresund. Fadern var soldaten Olof Rockman och modern Brita Larsdotter. Kom med sina föräldrar till Järdestorp i Åker socken 1775. Sedan till Sveda. Blef gift 1784 med dåvarande dottern i Sandvik nu efterlevande hustrun Lisa Jansdotter med hvliken han haft 4 söner och 4 döttrar som leva. Dog den 9:e dygnet af rötfeber efter en christelig lefnad af omkring 54 år.

Den 17 augusti 1760 begrovs i Toresunds socken soldaten soldaten Råckmans svärmor, enkan Karin Jacobsdotter af ålderdom och bräcklighet 81 år gammal (= född ~1679).

Lars Andersson Spelvik f ~1670- ?

I november 1719 vigdes gamle soldaten Lars Andersson Spelvik med pigan Marit Jonsdotter ifrån …... 10 år senare eller den 24 juni 1729 begrovs Maris Jonsdotter ifrån Lars Spelwiks stuga, 57 år gammal.

Den 16 december 1729 vigdes änklingen och gamle soldaten Lars Anders Spelvik och änkan hustru Kerstin Jacobsdot-ter, tjänstepiga på Landshammaren. Den 26 mars 1732 föddes förr avskedade soldaten Lars Andersson Spelwik och dess hustru Kerstin Jacobsdotters lilla dotter Brita i Spelwikstugan. Testes: Communister Aaron Lenhovius, Anders Olsson i Spelwiks by, drängen Pär Andersson ibidem, Hustru Kerstin Nilsdotter, hustru Maria Gustafsdotter i Grindstugan, pigan Kerstin Matsdotter i Spelwiks by. Den 17 augusti 1760 avled Kerstin Jacobsdotter i Thoresund socken. KOLLA

Begravningsbok saknas för Spelvik socken åren 1738 – 1767! HFL börjar 1773.

Johan Wahlberg 1701-1765

Gift 1.0 med Brita Larsdotter. Parets barn: Johan född 29 april 1745 V 20 februari 1756, Pehr född 7 april 1748, Anna född 18 april 1751, Catharina född 1 januari 1753 V 24 januari 1756 alla i ett soldattorp i Gåsinge socken.

Soldat Wahlbergs första hustru Brigitta Larsdotter avled af barnsbörd 33 år 1 månad gammal. Hon dog den 1 januari 1753 i Gåsinge Socken. Den 26 juli 1747 avled soldat Wahlbergs svärmor Anna Pehrsdotter 63 år och 6 månader gammal i Gåsinge socken.

Gift 2.0 med Elisabeth Gislersdotter. Parets barn: Brigitta född 15 september 1754 i Björktorp, Christina född 27 maj 1756 V maj 1756, Johan född 30 december 1757 alla i Gåsinge socken, Södermanlands län..

Enligt Södermanlands regementes GRM år 1733 vol 136 rote 595/145 är Johan Wahlberg 32 år gammal och har varit i tjänst 9 år. Det vill säga han skulle vara född 1701 och blivit antagen som soldat 1724. I GRM 1758 sägs han vara sjuk och den 3 maj 1759 noteras han som gratialist samt avliden år 1765. I GRM 1728 vol 595/145 ersätts Nils Ersson Walberg den 29 mars 1724 med Johan Jansson Walberg 27 år, 4 tjänsteår Sörmläning.

Rote 595/145 torde tillhöra Kattnäs Socken - kolla i denna Socken. Enligt Grill heter soldatorpet 595 Tafsnäs.

John Johnsson ~1753-1786

Född 28 september 1753 i Sandbrinken, Dillnäs Socken. Gift med Anna Jansdotter född 18 april 1751 i Gåsinge i hen-nes första gifte. Parets barn: Catharina född den 21 februari 1777 i Dillnäs Qwarn, Dillnäs socken, Inflyttad från Dillnäs till Gryt år 1782. Anna Stina född 16 juni 1784 och Brita [Lundquist] född 6 september 1786 bägge i Damstugan, Gryt socken.

År 1787 den 28 januari blef laga bouppteckning af andra anmodan förrättad efter afledne Mölnaren Jan Jansson uti Åhnhammars Qwarn (de bodde i Damvaktartorp) som med döden afgeck den 11 jan 1786 och efter sig lemnade dennes barn dottern Catharina och Anna Brita Jansdotter. Den förre 9 år gammal och den yngste 1/2 år gammal. Härvid närvarade barnens faderbroder Bonden ärlige och välförståndige Israel Jansson i Kärtorp att bevaka de omyndigas rätt och bästa och ägendomen uppgafs af Enkan Hu Anna Jansdotter och befanns som följe; …...

Efter Mjölnaren John Johnssons död 11 januari 1786 i Åhnhammars qwarn, Gryt socken, gifter änkan Anna Jansdotter (född 18 april 1751 dotter till Johan Wahlberg och hans hustru Brita Larsdotter) om sig den 4 augusti 1793 med sin kvarndräng Torparen Gustaf Pehrsson Apelqvist i Damstugan, som avlider där den 5 april 1837.

Kolla vem som anmält honom redan 5 januari 1915 slake

År 1811 den 1 februari förrättades en laga bouppteckning efter avledne Hu Anna Johansdotter från Damstugan, Gryts socken och Daga härad, som med döden afled den 24 förledne Januari och efter sig lemnade mannen Mjölnaren Gustaf Apelqvist samt 3:e döttrar; Dottern Catharina gift med Kronolänsmannen Anders Enberg i Åkers härad. Dottern Anna Stina gift med handlanden Herr Anders Petter Brunström. Dottern Brita gift med Sockneskräddaren Anders Melin uti Åker socken och voro alla så döttrarna som deras männer närvarande vid inventeringen samt blef egendomen uppgifven af mannen på sätt som följer; …... Var 60 år gammal vid sin död 1811.

Vår Johan är född den 28 september 1753 i Sandbrinken, Dillnäs socken som son till Jan Israelsson och hans hustru Carin Andersdotter och vår Anna Jansdotter är även hon född i ett soldattorp i Gåsinge socken den 18 april 1751, dotter till soldaten Johan Wahlberg och hans hustru Brita Larsdotter.

OBS! Det finns en Anna Stina född den 18;e och döpt den 21 december 1777 i Damstuga, Gryt socken, dotter till Jonas Jonsson och hans hustru Karin Olofsdotter, 28 år gammal, men dessa är ej våra anor!

Den 21 februari föddes och den 23 år 1777 döptes Catharina i Dillnäs qwarn. Föräldrar: Joh. Jansson och hustru Anna Jansdotter. Testes: Israel Jansson i Kårstorp. Pehr Jansson i Granbacken, Katt:näs socken, dräng Olof Olofsson i Lafsnäs Jungfru Christina Lund, Hustru Kjerstin Jansdotter ifrån Turinge, pigan Brita i Lafsnäs.

Johan Janssons far Jan Israelsson avlider den 25 november 1774. Troligen avflyttar då hela familjen från Kvarnen i Dillnäs. Vår Johan Jansson född 1753 med hustru Anna Jansdotter född 1751 och dottern Catharina född 21 januari 1777 (felskrivning av födelsemånaden?) noteras i Hammersta, Gryt socken pag 22, 1781 och 1782 inflyttad från Damstugan, från 1782 under Damstugan pag 17 och 1783-1792 pag 17. Där avlider mjölnaren John Johnsson den 11 januari 1786, 33 år gammal.

Den 4 augusti 1793 vigs i Gryt socken drängen och torparen Gustaf Pehrsson Apelqvist i Damstuga samt änkan Anna Jansdotter ibidem. Gustaf är född den 4 april 1762 i Mora Qwarn, Dunker socken. Paret får inga gemensamma barn.

Anna Jansdotter avlider den 24 januari 1811 i Damstugan, Gryt socken, 60 år gammal.

Änklingen och mjölnaren Gustaf Apelqvist gifter sig 2.0 med pigan Catharina Andersdotter ibm född 28 april 1790 i Lida, Gryt socken och får med henne barnen; Pehr Gustaf född 13 december 1811 i Damstugan, Stina Cajsa född 2 november 1813 i Åhnhammars torp samt Anna Greta född 30 december 1818 i Damstugan. (alla i Gryt socken)

Jan Israelsson 1714-1774

Krossades under kvarnhjulet den 25 november 1774 i Qwarnen, Dillnäs socken, 60 år och 2 månader gammal! Finns ej i FB Dillnäs 1712 -1719. Ej heller har parets vigsel återfunnits i Dillnäs Socken. Gift med Karin Andersdotter född i juli 1714 V 6 januari 1786 i Sandbrinken, Dillnäs socken, 66 år och 6 månader gammal. Parets barn: Christina född 21 sep-tember 1748, mölnaren John född 28 september 1753 samt Pär född 2 juni 1757 – alla i Sandbrinken, Dillnäs socken.

Israel Persson 1679-1753

Israel Persson Död 4 september 1753 i Klöfvet, Dillnäs Sn 74 år och 5 mån gammal = Född 4 april 1679. (Födelse- och dopboken börjar 1691).

Barn födda i Dillnäs Catharina f 22 apr 1724 i Qvarnen: Föräldrar Israel Persson och hu Anna. Testes: Lars Söderling, Jöns Pärsson i Hällersten, hustru Anna Björk i Ellna, hustru Kerstin i Ellna

En son och en dotter döda den 26 mars 1726 i Qwarnen: Föräldrar: Israel Persson.

Anna Israelsdotter, i Qwarnen dopsvittne 1727. Troligen dotter till Israel Persson.

Per Israelssons och hu Kerstin Persdotters barn (vigda 16 okt 1726 i Kvarnen) födda i Qvarnen, Dillnäs socken: Israel född 10 juli 1727, Kjerstin född 17 mars 1729, Pär född 13 december 1731, Maria född 21 augusti 1731.

Per Israelsson övertar Qvarnen efter sina föräldrar som troligen är Israel Persson. Vår Jan Israelsson som även han troligen är son till Israel Persson får, i vart fall till att börja med, söka sin lycka på annat håll än i föräldrahemmanet.

Johan Israelsson i Sandbrinken. Barn: Christina född 21 september 1732

Carl Gustaf Säflund 1849-1929

Morfars far, Karl Gustaf Säflund, som var född den 22 februari 1849 i Åkers Styckebruk och som arbetade vid stycke- bruket – först som smedsläggare och sedan en längre tid som Jenrsvarfvare flyttade i november 1866 till Mariefred för att hos J. E. Kihlbom gå i lära. Den 29 oktober 1871vigdes han och Anna Matilda Andersdotter som tjänade piga i Mar- iefred i gård nr 60. Hon var född den 2 juli 1847 i Dammvaktaretorpet, Taxinge socken. Efter giftet flyttade de till Eskil- stuna och får där 6 barn. Karl Gustav försörjer sig där som järnsvarvare. Han avlider den 19 maj1929, 80 år fyllda och hon avlider den 10 september 1931, 84 år gammal.

Karl Gustaf Säflund och Anna Matilda Andersdotter

Karl Gustaf Säflund

Parets barn:

Sofia Matilda Carolina 14 maj1872-2 juli 1953 gift den 8 juni 1892 med Axel Emanuel Engström och den 30 oktober 1910 med Karl Herman Pettersson.

Anna Gustava Eugenia 31 december 1873-2 januari 1927 gift den 9 mars 1895 med Erik Albert Gudmund Berglund och den 22 oktober 1898 med Frans Oscar Gradin. Med Berglund fick hon dottern Annie Eugenia Albertina den 18 april 1895 i Eskilstuna. Med sin make verkstadsarbetaren Sven Gereon Dahlstedt fick Annie 4 barn, Sven, Mary, Margit och Ingrid.

På kortet till vänster

sitter Raymond i Ad-

rain Kvist´s knä.Ba-

kom honom skymtar

Gereon Dahlstedt.

Vid sidan om Adrian

sitter Annie Säflund

Bakom henne skym-

tar Astrid Säflund.

På kortet till höger

står Le Roy Billberg

framför sin mor, Rut

Säflund gift Billberg, Annie Säflund gift Berglund och Dahlstedt samt

Astrid Säflund gift kvist.

Carl August Leonard 19 december 1875-15 oktober 1937 gift den 14 februari 1897 med Clara Wilma Charlotta Palmér och den 5 maj 1910 med Anna Matilda Andersson.

Selma Augusta Axelina 23 mars 1878-4 november 1958 gift den 11 december 1897 med Gustaf Henning Andersson.

Fanny Maria Henrietta 20 januari 1881-13 maj 1959 gift den 21 maj 1903 med Oscar Amandus Sarwe.

Oscar Gustaf Ivar 14 november 1883-31 december 1885.

Carl August Leonard - sittande i högra bilden

Nedan: Gustaf Henning Andersson

Döttrarna Sarwe, Irma Maria Helena gift Berglund, Alice Fanny Matilda gift Björsson och Berna Julia Elisabet gift Skog samt föräldrarna Oscar Sarwe och Fanny född Säflund

Systrarna Sofia Matilda Carolina, Anna Gustava Eugenia, Selma Augusta Axelina, Fanny Maria Henrietta Säflund

Brodern Karl August Leonard Säflund var inte med när fotot togs. Han har blivit infälld senare.

Föräldrarna Anna Matilda Andersdotter och Karl Gustaf Säflund.

Ynglingen Carl Säflund, som är härstädes född och här arbetat från de år att han kunnat arbete förrätta, är efter egen önskan ledig att afflytta nästa 24 oktober. Han har varit använd dels som smedsläggare och dels en kortare tid som järnsvarfvare; har uppfört sig ärligt och nyktert jämte höfligt mot sitt befäl och rekommenderas hos en och hvar. Vidare betyg lämnas vid afflyttningen.

Åkers Styckebruk d 1 augusti 1866, Conrad Söderberg.

Från Åker flyttade Säflund år 1866 till Marifred. Där bodde han i gården 83 och var lärling hos Garvaren Kihlbom.

Lärlingen Carl Gustaf Säflund har varit hos mig sedan den 1 november 1866 under tiden uppfört sig Erligt och troget å Nyckter. Är nu på egen begäran från mig ledig å rekommenderas. Marifred d 10 april 1870 J E Kilhlbom. Garfvare.

Den 29 juli 1870 flyttar han från Marifred till Eskilstuna.

Vigd den 29 oktober 1771 i Mariefred med Anna Matilda Andersdotter född 2 juli 1847 i Taxinge. Parets barn: Sofia Matilda Karolina född 14 maj 1872 Styckebruket, Åker socken, Anna Gustava Eugenia född 31 december 1873 i Eskilstuna, Karl August Leonard född 19 december 1875 i Eskilstuna, Selma Augusta Axelina född 23 mars 1878 i Eskilstuna, Fanny Maria Henrietta född 20 januari 1881 i Eskilstuna, Oscar Gustaf Ivar född 14 november 1883 i Eskilstuna V 31 december 1885, 2 år gammal.

36 år gammal går Carl Gustaf Säflund med i I.O.G.T. i Södermanlands distriksloge.

Det har gått över 40 år sedan hans far gick lärling hos Zettberg i Fristaden. Skråväsendet var borta. Förlagsverksamhet-en var borta. Hantverket hade ersatts av av maskiner med vars hjälp föremål tillverkades. En ny skicklighet, att hantera maskinerna, hade vuxit fram med industrialiseringen och den fabriksmässiga tillverkningen. Att kunna tillverka en komponent t. ex. en fickursfjäder i många hundra exemplar med samma egenskaper och storlek var styrkan i den industriella massproduktionen.

Carl Victor Heljestrand 1816 - 1861 bildade med sina bröder AB C V Heljestrand som utförde förgyllningsarbeten, fickursfjädrar, sågar, knivar, gjutstål med mera.

Lars Fredrik Ståhlberg 1812 - 1890 bildade Stålfors som tillverkade fäll- och täljknivar och så småningom bordsknivar.

Carl Oscar Öberg 1817 - 1880 bildade C O Öberg & Co som tillverkade filar.

Theofron Munktell som kom år 1832 på uppmaning av direktionen öfver Carl Gustaf stads Krono- och Gevärsfaktori och Eskilstuna Fristad, att därstädes anlägga en mekanisk verkstad, för att bereda Manufakturisterna tillfälle till erhåll-ande af ändamålsenligare redskap och verktyg, vid tillverkning av lås, byggnadssmiden och diverse manufakturarbeten, verkade för smedernas bildning i de nya tillverkninsmetodikerna genom grundandet av Söndags- och Aftonskolan. Han hade en märklig uppfinningsförmåga som han bland annat hade fått skolat hos Samuel Owen, vars verkstad han ofta be-sökte.

Sekreteraren i Jernkontoret hade mist sina tänder i överkäken. Munktell tog vaxavtryck av käken, göt en form, satte fast på denna unga färska hästtänder och åstadkom en tandgård så stark som naturliga tänder. Han tillverkade även den boktryckarpress som Lars Joan Hierta använde, då han tryckte första utgåvan av Aftonbladet.

År 1837 erhöll Munktell några obebyggda tomter på norra sidan om Eskilstunaån (Klosterström) och rättigheten att begagna vattenkraft från en dammlucka. Två år senare kunde han där ta en ny uppförd verkstad i besittning. Med åren fick han ytterliggare mark. Han tillverkade 1842 ett nytt maskineri till Gevärsfabriken i Eskilstuna. Kupolen och flygeltaket till det nya observatoriet i Uppsala år 1843 (Gustavianum). Kaminer till fängelserna och Kungliga Teatern, mekaniska vävstolar till Rydboholms fabrik och järnbeslagna kistor med lås till Riksbankens kassavalv (1845).

Munktells Mekaniska Verkstads AB i Eskilstuna. Foto LRB

1856 drev han på att en kanal skulle anläggas så att varor kunde via båt fraktas direkt till Stockholm och ut i världen utan att som tidigare ha behövt lastas om i Torshälla för landsvägstransport till Stockholm. 1860 stod hamnen klar i Eskilstuna och nu kunde Munktells tunga lokomobiler och lokomotiv lastats ombord från Munktell fabriken som låg vid kanalen. Dessutom tillverkades här ångmaskiner, såg- kvarn och uppfordringsverk, hydraliska pressar, verktygsmaskin-er och redskap, tröskverk m.m.

Hans son Theofron Munktell ledde verkstaden åren 1879 - 1889. Det senare halvseklet av 1800-talet blev Industriernas gyllene år. Eskilstunas befolkning växte som följer:

Antal invånare i Staden i kloster i Fors Antal invånare i Staden i Kloster i Fors

1865 5.296 1.418 1.518 1885 9.271 1.661 2.580

1870 5.716 1.423 1.478 1890 10.909 1.949 3.764

1875 7.143 1.442 1.522 1895 12.064 2.345 5.141

1880 8.161 1.468 1.700 1900 13.663 3.644 7.418

Det var till Munktells Karl Gustaf Säflund kom 1873 efter att ha avslutat sin lärlingstid i Marieftred. Han bodde i gården med nummer 300 som ingick i den Munktellska anläggningen. Se karta sid 101.

”Vårda det goda fädren grundat ” får man läsa när man går över bron till Muntells. Foto LRB

Foto LRB

År 1929 den5 augusti förrättades av undertecknad, efter anmodan, laga bouppteckning efter förre järnsvarvaren Karl Gustaf Säflund vilken född år 1849, avled den 19 maj 1929 i gården n:o 382 i Eskilstuna stad och därvid såsom sterb- husdelägare efterlämnande;

1: Hustru Anna Matilda Säflund född Eriksson; samt

2: Myndiga barnen:

a/ Dottern Sofia Matilda Karolina Pettersson, gift med hamnarbetaren Karl Herman Pettersson i Oxelösund

b/ Sonen Karl Augsut Leonard Säflund i Stockholm

c/ Dottern Selma Augusta Axelina Andersson, gift med faktoriarbetaren Gustaf Henning Andersson i Eskil- stuna.

d/ Dottern Fanny Maria Henrietta Sarwe, gift med vaktmästaren Oscar Amandus Sarwe i Laxå

e/ Avlidne dotter Anna Gustava Eugenia Grandins efterlevande barn

1/ Dottern Anny Albertina Dahlstedt, gift med verkstadsarbetaren Gerson Dahlstedt i Kungsör

2/ Dottern irma Fransina eugenia Grandin, ogift, Kungsör

3/ Sonen Fritz Oscar Eugen Grandin i Kungsör

4/ Sonen Oscar Gustaf Georg Grandin i Kungsör.

Sterbhusdelägarna voro till förrättningen kallade. Närvarande vore änkan Säflund samt döttrarna Sofia Matila Karolina Pettersson och Selma Augusta Axelina Andersson jämte hennes man Gustaf Henning Andersson.

Makarna Säflund ingingo äktenskapet år 1871. Boet som under edsförpliktelse uppgavs av änkan Säflund, antecknades och värderades sålunda:

Kontanter och fordringar: 3.156:39 Begravningskostnader 777:-

Möbler 62:-

Hushållssaker 34:- Boets behållning 2.563:39

Linne och sängkläder 28:-

Diverse 60:- totalt 3.40:39

Anna Matilda Andersdotter 1847-1931

Född den 2 juli 1847 Damvaktartorp, Taxinge socken. V 10 september 1931 i Fors, Eskilstuna stad, 84 år gammal. Hon var dotter till torparen Anders Ersson och hans hustru Stina Cajsa Wikholm.

Anders Ersson 1816-1864

Han föddes den 13 juli 1816 i Aspdal, Taxinge socken. Flyttar 1832, 16 år gammal till Turinge socken. 1834 flyttar han tillbaks till föräldrahemmanet Aspdal, Taxinge socken och blir där till 1836. Då flyttar han på nytt till Turinge socken, 20 år gammal. Den 10 november 1839 lystes för första gången mellan drängen och sonen Anders Ersson och pigan Stina Catharina Wiksholm, bägge i Aspdal, Taxinge socken, vigda 1 januari 1840. Paret får där i Aspdal barnen: Christina Lotta född 5 mars 1841 V 19 november 1843, 2 år och 8 månader gammal samt August Charlotta född 5 december 1843. 1844 flyttar familjen till Dammvaktartorpet i Taxinge och får där barnen: Anna Matilda född 2 juli 1847, Anders Gustaf född 25 januari 1851 V 19 maj 1853, 2 år och nära 4 månader gammal, Johan Conrad född 24 februari 1854 V 13 augusti 1859, 5 ½ år gammal, Anders Fredrik född 2 september 1857.

Den 6 mars 1832 avlider barnhusbarnet Carolina Wilhelmina i Aspdal, Taxinge socken 4 år 2 månader och 2 veckor gammal av slag som kom hit från Stockholm 1829.

Familjen flyttar år 1857 från Dammvaktartorp till Kojan, Taxinge socken. Där avlider sonen Johan Conrad den 17 augusti 1859, ~5 ½ år gammal och den 29 april 1864 avlider torparen Anders Ersson 47 år 9 månader och 16 dagar gammal.

År 1864 den 7 maj förrättades laga bouppteckning efter Torparen Anders Erson, som med döden afled den 29:e förutgångne April uti en ålder af 48 år 11 månader och efterlämnar enkan Stina Charlotta Wickholm samt trenne barn; dottern Augusta Charlotta 21 år, gift med stallldrängen Anders Sundström i Sundsör, omyndiga dotter Anna Matilda och son Anders Fredric, den förstnämnda 17 åhr den sednare 7 år, hwars rätt bewakades af tillförordnade förmyndaren Lars Eric Lindholm i Gustafslund, Gåsinge Socken.

Boet uppgafs af Enkan Stina Charlotta Wikholm; Skulderna översteg boets tillgångar med 154;94.

HFL Björnlunda 1831-1835 och 1836-1840 Kålbortorp.

Lars Erik Lindholm [Tillförordnad förmyndare], Hu Anna Maja Wikholm 18 dec 1800 Thuringe, Barn: …..

p Christina Catharina Wikholm 15 mas 1814 Thuringe

Tillförordnade förmyndaren ovan Lars Erik Lindholm var således gift med en syster till avlidna torparen Anders Erssons hustru Stina Cajsa Wikholm.

Torparenkan Stina Cajsa Ersson född Wikholm skrivs en tid på Socknen för att strax komma till Skäggetorp på ägorna till Näsby. Med sig har hon sonen Anders Fredrik född den 2 september 1857. Mor och son flyttar 1871 till Maxby som även det ligger under Näsby. Där blir hon till den 7 november 1888 då hon flyttar till Finkarby. Hon avlider den 4 november 1892 i Finkarby, 77 år 7 månader och 19 dagar gammal.

Sonen Anders Fredrik Ersson Wahlström flyttar till Stockholm 1874.

Eric Ersson 1776-1842

Torparen Anders Erssons far, Eric Ersson är född den 18 augusti 1776 i Hasjö, Helgesta socken. Hans föräldrar flyttar med sin familj omkring 1778 till Herrökna i Grytsocken. Därifrån omkring 1780 till Prästgården i Dunker socken och omkring 1782 till Ekorntorp i Dunker Socken. Omkring 1785 går flyttlasset till Löfnässtugan i Dunker socken.

Den 30 oktober 1803 vigs drängen Eric Ericsson med pigan Kjerstin Jansdotter i Skarbro, Ytterenhörna socken född, 31 mars 1781 i Stada, Turinge socken.

Parets dotter, Maja Stina födds 9 januari 1804 i Tallitan, Ytterenhörna, V 17 november 1809, nästan 6 år gammal där, Eric födds 28 december 1805 i Tallitan. År 1807 flyttar familjen till Almsjön, Turinge socken och får där tvillingarna Anna Brita och Jan den 9 mars 1811. År 1814 går flyttlasset åter. Denna gång till Edet i Taxinge socken och år 1815 till Aspdal, Taxinge socken till sina föräldrar Erik Hindriksson och Catharina Jacobsdotter. År 1818 flyttar föräldrarna till fattighuset och nu blir Eric Ersson självständig torpare på Aspdal efter sin far fram till 1840-talet. Då tar Eric Erssons son, Anders Ersson, över bruket av Aspdal. Kerstin Jansdotter avlider 13 oktober 1841 i Aspdal, 60 år gammal och hennes make torparen Eric Ericsson avlider där den 5 oktober 1842, 66 år gammal. Även deras dotter Anna Brita född 9 mars 1811 avlider här den 8 oktober 1842. Deras son torparen Anders Ersson med sin hustru Stina Cajsa Wikholm och barn flyttar 1844 från Aspdal till Dammvaktartorpet, Taxinge socken.

Erik Hendricsson 1740-1820

Avled 6 april 1820 på Fattighuset i Taxinge socken 79 år 5 månader och 3 veckor gammal, född i Herrgöla, Årdala socken. Hans hustru Kerstin Nilsdotter avled redan den 21 maj 1791 på Löfnässtugan, Dunker socken, knappt 45 år gammal, född den 30 augusti 1746 i Folksund, Helgesta socken. De vigdes den 25 oktober 1768 i Helgesta socken.

”drängen Erik Hindricksson ”(fortsätter på nästa sida som saknas i volymen!).

Erik vistades hos föräldrarna, som flyttade runt, som följer: Herrgöla, Årdala socken 1747, Sandstugan, Fors socken 1750-1755, Kiviken, Fors socken 1755, Stora Sundby, Forsa Socken 1757 – 1759, Rastgården, Blacksta Socken 1759 - 1761, - Forsa Socken 1761.

Eric Hendricksson tjänade dräng i Flen, Flens Socken 1765-66 och Kuhlsta by, Helgesta Socken 1766-67.

Som gift vistades han i Starrkärr kvarn, Helgesta socken 1768 - 1771, Lilla Myra, Flen socken 1771 - 1773, Rosendal, Helgesta socken 1773 - 1778, Herrökna, Gryt socken 1779 - 1780, Prästgården, Dunker socken 1780 - 1782, Ekorrtorp, Dunker socken 1782 - ? , Löfnässtugan, Dunker socken ? - ? , Storsätter Gruva, Dunker socken 1794, Aspdal, Taxinge socken 1798 - 1818, Fattighuset, Dunker socken 1818, för att avsluta sin levnad på fattighuset i Taxinge socken den 6 april 1820.

Parets barn:

Olof född 21 augusti 1769 i Starrkärr kvarn, Helgesta socken avliden där den 27 augusti samma år, Kerstin född 6 september 1770 i Starrkärr kvarn, Helgesta socken, år 1774 kom en dödfödd flicka i Starrkärr kvarn, Eric född 18 augusti 1776 i Hosjö, Helgesta socken, Brita Cajsa född 8 oktober 1779 i Herrökna, Gryt socken, Maria född den 1 januari 1783 i Ekorntorp, Dunker socken, Anders född 31 juli 1786 i Löfnässtugan, Dunker socken avliden den 26 augusti 1787, samt Jonas född den 9 augusti 1789 i Löfnässtugan, Dunker socken.

Efter hustru Kerstin Nilsdotters död den 21 maj 1791 vigs Erik Hendricksson 2.0 den 29 januari 1794 i Storsäter Gruvan, Dunker socken med Catharina Jacobsdotter född 17 april 1740 i Dunker. V 12 april 1820 i Fattighuset, Taxinge socken, 79 år 11 månader och 3 veckor gammal. Inga kända barn i detta gifte.

Hindrick Ersson 1711- ?

Den 28 oktober 1739 vigdes Hindrick Ersson född 16 april 1711 i Hökstugan, Årdala socken och pigan Cherstin Olofs-dotter född ~1720 okänt var. Paret fick i Herrgöla, Forssa socken barnen Erik född 12 oktober 1740 och Brita född 16 januari 1743. Pappa Hindrick var då bonde. Kan finnas fler barn i Forssa åren 1744-1747 men sidorna i födelseboken är borta. Den 21 februari 1748 föds Olof i Källerö, Forssa socken V 11 mars 1749 i Sandstugan, Forssa socken. 17 okto-ber 1749 föds Nils i Sandstugan V 15 mars 1755. Den 7 oktober 1754 födes Clas i Sandstugan V 17 januari 1755. Den 29 januari 1756 föds Maria i Nytorp, Forssa socken. Nytorp ligger möjligen på Sandstugans ägor? Därefter finns de i Sandstugan 1756, Forsa socken med/hos hans svärmor Brita Jansdotter född 1690 samt därefter samma år i Stora Sundby, Forsa socken. Han tjänar sedan dräng 1759 -1761 vid Rastgården, Blacksta socken, dit hans hustru kommer från Nicolai församling 1760. Paret anges ha återflyttat till 1761 men kan ej återfinnas där.

Kommentar: Det är endast i vigselboken som hustrun benämns Cherstin – i övriga källor heter hon Brita.

Eric

Eric är troligen gift med Maria Hendricksdotter född 8 september 1677 (okänt var) enligt notiser i husförhörslängden.

Den 16 april 1711 döptes Erics barn uti Hökstugan dess namn Hindrick. Till vittnen Jon i Hellbrotorp, Rättaren på Vibyholm, Jon Nilssons hustru uti Björnkulla Anna Pärsdotter hustru i Fiskartorp, hustru Maria.

Den 31 januari 1709 döptes Erics barn uti Hökstugan dess namn Brita: Till vittnen Prosten, Jon i Lota, Helsin socken?, Jons hustru i Halbrotorp Kerstin, Sockenskräddarehustrun Kerstin. Denna dotter Brita övertar med sin make bonden Anders Jansson Hökstugan och brodern Hinrick (vår ana) kommer till Herrgöla i Årdala socken.

Brita Jansdotter 1690- ?

Svärmor till Hindric Ersson enligt HFL Sandstugan sid 15 år 1747-1756 Forssa socken född 1690.

Nils Ericsson 1709-1780

Den 19 oktober 1740 vigdes i Helgesta drängen Nils Eriksson från Skomakartorp och Wadsbro socken med pigan Cherstin Andersdotter i Folksund. Parets barn: Ingeborg född 28 november 1743 i Folksund, Helgesta socken, Kerstin född 30 augusti 1746 i Folksund gift 25 oktober 1768 med Erik Hindriksson född 12 oktober 1740 i Herrgöla, Årdala socken, Anders född i Starrkärr qwarn, Helgesta socken och Nils född 11 oktober 1752 i Starrkärr qwarn.

Den 17 juli 1764 begrovs Nils Erssons hustru ifrån Starrkärr qwarn född Michaelistiden 1719 som varit sjuk i flera år, nära 45 år gammal.

Den 1 sepember 1780 begrovs enkemannen Nils Ersson i Starrkärr qwarn 71 år gammal av rötfeber.

Jan Pärsson 1731-1791

Jan Pärsson född 1731, gift i Udden, Turinge socken 9 augusti 1761 med pigan Maria Eriksdotter i Stada, Turinge socken, född 11 december 1737 i Mörby, Turinge socken, Parets barn: Brita född 17 december 1764, Anna född 12 januari 1768, Maria född 23 mars 1772 samt Kerstin född 13 mars 1781 – alla i Stada, Turinge socken.

Den 31 juli 1791 avled Jan Jan Persson i Stada, Turinge socken 60 år gammal. Enkan Mari Eriksdotter i Stada, född den 11 dec 1737 af Eric Andersson och Anna Ersdotter i Mörby. Fattighjon. 86 år 27 dagar gammal när hon avled den 7 januari 1823 i Thuringe socken.

Pehr Bengtsson

Den Pehr Bengtsson född ~1707 V6 juli 1766 i Udden Turinge socken, har en hustru vid namn Anna Johansdotter född ~1716 V 22 november 1796 i Udden, Turinge socken med vilken han har barnen: Olof kristnad 28 september 1745 i Udden, Carin kristnad 8 oktober 1747 i Udden samt Brita döpt 27 december 1751 i Udden. Anna skulle således ha varit 29 år, 31 år samt 35 år gammal vid sina barns födsel. Skulle Anna ha varit mor till Jan Persson född ~1731 skulle hon ha fött honom vid 15 års ålder vilket är mindre troligt. Möjligen har Pehr Bengtsson gift om sig med Anna Johansdotter.

Den Pehr Bengtsson som finns i Orrlöt, Tveta socken vigs den 20 september 1728 i Tveta med enkan hustru Brita Johansdotter har med henne barnen: Anna född 12 augusti 1729 och Jan född 9 augusti 1731 i Orrlöt, Tveta socken. I husförhörslängden för Orrlöten 1725-1735 noteras Petter Bengtsson vara måg till svärfadern Johan Åkesson och hans hustru Carin Jönsdotter. Pehr Bengtssons förmodade första hustru Brita Johansdotter skulle således vara dotter till Johan Åkersson och hans hustru Carin Jönsdotter. Brita bör ha avlidit efter sonen Jans födelse (1731) och före 1745 då Per Bengtsson får sitt första barn med Anna Johansdotter som han borde ha gift sig med före 1744. Pehr Bengtsson har även (om det är samma Pehr Bengtsson) flyttat från Orrlöt i Tveta till Udden i Turinge någon gång under åren 1731-1745. Finns det något dokument som kan styrka eller kullkasta teorin att Pehr Bengtsson har varit gift 2 gånger, dels med Brita dels med Anna?

Eric Andersson ~1699-1779

Eric Andersson V 3 december 1799 i Stada, 80 år gammal. Vigd med Anna Ericsdotter född ~1711 V 28 februari 1781 Gammeltorp, Turinge socken, 70 år gammal. Parets barn födda i Mörby, Turinge socken – Anders född 11 april 1731,

Erick 19 november 1733, Jonas 19 november 1735, Maja född 1737, samt barn födda i Stada, Turinge socken – Pehr

född 2 november 1740, Anna 6 augusti 1743, Olof januari 1747, Britta 25 november 1749, Jan 8 november 1750, samt

Carl född 20 november 1754.

Jan (Johan) Henriksson 1723-1776

Torparen Anders Erssons hustrus Stina Cajsa Wikholm farfars far heter Jan Henriksson, född ~1723, V 28 februari 1776

i Wik, Taxinge socken 54 år gammal vigdes före 1749. Lysningsboken Taxinge: ”Uthi denna Christeliga fösamling som är drängen beskedlige Johan Hindriksson jämte fästekvinnan Hedvig Larsdotter”. Inget datum. (Vigselboken börjar 1771). Parets barn: Jan född 12 augusti 1749, Hindric född 19 september 1756, Stina född 5 april 1761 – alla i Wik, Taxinge socken.

Drängen Jan Hindriksson gifter sig med Hedvig Larsdotter. Paret får sonen Johan i Wik, Taxinge den 12 augusti 1749. Därefter flyttar paret till hustruns föräldrahemman Wik i Taxinge socken. Hustruns mor, Kierstin Olofsdotter som är änka, är avliden enligt notering i husförhörslängden. Dessvärre saknas likboken i Taxinge församling för aktuella år.

Någon husförhörslängd för åren 1764 – 1780 finne ej att tillgå. Ej heller likboken åren 1745- 1775. Den 13 februari 1776 begrovs enkan hustru Hedvig Larsdotter i Wik 54 år gammal av svullnad eller vattusot. Hennes make Jan Hindriksson är troligen avliden under åren 1745 - 1775 när likboken saknas.

Jan Jansson 1749-1809

Skomakaren Jan Jansson föddes den 12 augusti 1749 i Wik, Taxinge socken avliden den3 mars 1809 i Stenudden, Taxinge socken. Han vigdes den 14 oktober 1770. Taxinge lysningsbok: .. beviljat mellan drängen ärlige och beskedlige Johan Jansson från Wik och Taxinge församling samt pigan ärlige och Gudfruktige Kerstin Olofsdotter i samma för-samling Christelige och Gudfruktige församling 3 gånger aflemnat. Lyst 1:a gången 2 sep 1770 samt i kyrkoräkenskap-erna: 14 oktober 1770 Brudgummen Jan Jansson Wik och på bröllopet i Ramtorp. Hans hustru Kirstin Olofsdotter är född den 9 oktober 1751 i Ramtorp, Taxinge socken som dotter till gardessoldaten Olof Jansson Björkström född ~1724 V 22 juni 1786 i Ramtorpet och hans hustru Kirstin Nilsdotter född ~ september 1721 V 10 mars 1791 i Ramtorpet. Föräldrarna hade förutom dottern Kerstin, döttrarna Maria född 17 mars 1749 och Greta född 30 juli 1754, bägge i Ramtorpet.

Skomakaren och hans hustrus barn: Hedvig Margareta född 20 november 1771, Olof född 28 februari 1775, Jan född 19 april 1777, Stina född 31 augusti 1779 – alla i Wik och Maria född 22 november 1790 i Ede Grind, Taxinge socken.

Drängen Jan Jansson född 4 september 1777 flyttar från Ramtorp till Stenudden 1799. Dit har även hans föräldrar flyttat så det är till sina föräldrar drängen Jan Jansson flyttar.

Selebo häradsrätt. Den 14 april 1809 höllts lagtima bouppteckning efter Jan Jansson i Stenudden, Taxinge socken som avled den 3 marti sistlidne och dess enka Stina Olsdotter som döde den 30:e i samma månad. Lemnade efter sig myndiga sonen Jan. Myndiga dottern Enkan Hedda Greta i Skäggtorp och enkan Stina i Kopparhaga samt omyndiga dottern Maria. Egendomen uppgafs af barnen och värderades som följer.

Jan Jansson Wikholm 1777- ?

Född 19 april 1777 i Wik,Taxinge socken gift 2 juni 1699 i Taxinge med Anna Andersdotter född ~1779 i Skyndersdal, Dillnäs socken. Parets barn: Anna född 18 december 1800 i Stenudden, Taxinge socken, Hedvig Albertina född 2 juli 1806 i Ulrika Eleonora, Stockholm stad V 6 juli 1806 Kungsholmen, Stockholm stad, Johan Anders född 14 september 1810 i Ede Grind, Taxinge socken, Stina Cajsa född 14 mars 1815 i Almsjö, Turinge socken.

Familjen bodde först i hans föräldrahemman Stensudden i Taxinge socken. Därifrån flyttar familjen 1802 till Stockholm

Familjen kommer 1809 från Dillnäs socken till Lermy Soldattorp i Taxinge. Därifrån flyttar man 1813 till Trädgårdstorp i Dillnäs socken. 1814 flyttar mågen Johan Wikholm med familj från Löfvreten i Dillnäs socken till Turinge socken, där de bosätter sig i Almsjö. Här bor de en längre tid.1836 noteras att de flyttat till Dillnäs socken den 4 november.

De är ej noterade i inflyttningslängden för Dillnäs socken 1636-1637. Vid flytten från Almsjö i Dillnäs socken försvin-ner de i historiens töcken. Hustrun Anna Andersdotter är född den 26 mars 1779 och stammar från Skyndersdal i Dillnäs socken.

Födelseboken saknas för åren 1778-1783. I familjen ovan i husförhörslängden nämns hustru Maria Andersdotter född 3 juni1 1784 samt att hennes make är måg i hemmanet som även vår Johan Wikholm är. Under fadern Gabriel Gabriels-son finns dotter Maria född den 3 juni 1784! Denna dotter borde heta Gabrielsdotter efter fadern och ej Andersdotter som vår Maria heter.

Men enligt födelseboken föds en Maria den 23 juni 1784 som dotter till Inhyses Anders Jonsson och hans hustru Karin Jansdotter i Guldsmedsmora. Denne Maria är den enda noterad som född detta datum varför slutsatsen blir att hustrun Karin har gift om sig. Gabriel Gabrielsson är hennes andre make och Maria född 1784 är styvdotter till honom!

Anders Jansson 1742-1888

Anders Jansson är född den 8 maj 1742 i Södermanland. Den 14 oktober 1770 vigdes drängen Anders Jansson från Guldsmedsmora med pigan Karin Jansdotter uti Skiren, Dillnäs socken, född 29 september 1749 i Guldsmedsmora, Dillnäs socken. Parets barn: Brita född 18 april 1771 i Skiren, Dillnäs socken, därefter är barnen födda i Skyndersdal, Dillnäs socken, dit familjen flyttade 1773 från Skiren, Catharina född 9 juni 1773, Johan född 2 juni 1775, Anna född 8 maj 1777 V 16 juni 1777, Anna född 26 mars 1779, Kjerstin född 20 augusti 1781, Maria född 23 juni 1784. Anders Jansson avled den 19 maj 1888 i Guldmora, Dillnäs socken av lungsot endast 46 år gammal.

Änkan Catharina Jansdotter gifter om sig 2.0 den 14 november 1790 i Dillnäs med Gabriel Gabrielsson från Turinge, född ~1753. Familjen bosätter sig i Löfvreten. Där föds dottern Eva den 4:e juli 1792 Han avlider 28 november 1832 i Löfvreten, Dillnäs socken 79 år och 9 månader gammal. Hon, Catharina Jansdotter avlider den 19 november 1833, 85 år gammal. Dotter till Johan Mattsson och Karin Gustavsdotter i Guldsmedsmora.

Johan Mattsson 1715-1776

Johan Mattsson är född den 4 mars 1715 i Guldsmedsmora, Dillnäs socken. Han avled den 8 mars 1776 i Skiren, Dillnäs socken, 61 år gammal. Gift 1.0 före 1739 med Karin Gustafsdotter född 3 november 1706 i Skrifvarboda, Dillnäs socken. Avliden den 4 november 764 i Skiren i Dillnäs socken. Paret fick döttrarna Brita född 25 december 1739, Anna född 1 oktober 1745, Catharina född 29 september 1749.

Gift 2.0 den 21 november 1765 Dillnäs socken, Jan Mattsson i Skyndersdal med Kerstin Gabrielsdotter född 1733 med vilken han fick fyra barn: Johan född i oktober 1766 i Skiren, Dillnäs V 1766, Dödfödd tvilling till Johan, dottern Stina född 2 april 1768 och Anna född 7 januari 1770 i Skiren, Dillnäs socken.

Hustru Brita Jansdotter född 25 december 1739 är dotter till Johan Mattsson och hans hustru Karin Gustavsdotter.

Hustru Karin Jansdotter född 29 september 1749 är dotter till Johan Mattsson och hans hustru Karin Gustavsdotter.

Bägge flyttar ut från Skyndersdal. Den ena med sin familj till Skiren 1773 där de noteras till 1776 och den andra med sin familj till Klöfvet 1780.

Änkan Catharina Gabrielsdotter noteras i Guldsmedsmora 1791.

Mats Eskilsson 1651-1744

Den 30 dec 1744 avled Matts Eskilsson i Guldsmedsmora, Dillnäs Socken 93 år gammal = född ~ 1651

Den 25 sep 1748 avled Enkan Anna Andersdotter i Guldsmedsmora, Dillnäs socken 80 år 2 mån gammal = född ~ 1668

Vigda den 18 september 1694 i Dillnäs socken.

Föräldrarnas ålder vid födelsen

Parets barn: Maria född 10 november 1695 i Guldsmedsmora 44 Mats 27 Anna

Brita född 9 juni 1698 i Skiren 47 30

Anna född 14 januari 1700 i Skiren 49 32

Anders född 15 maj 1702 i Skiren 51 34

Brita född 24 februari 1706 i Guldsmedsmora 55 38

Kirstin född 22 februari 1709 i Guldsmedsmora 58 41

Jan född 4 mars 1715 i Guldsmedsmora 64 47

Dillnäs vigselbok den 18 september 1694 vigdes drängen Mats Eskilsson och pigan Anna Andersdotter. Denne Eskil som uti Gållsmohra blef måg hos Anders i qwarnen.

Gustaf Andersson 1660-1740

Den 1 januari 1696 vigdes Gösta Andersson och Inger Ersdotter i Dillnäs socken. Han avled den 28 augusti 1740 i Skrifvarboda, Dillnäs socken 80 år och 2 månader gammal. Hon avled den 24 november 1734 i Skrifvarboda, Dillnäs socken, 70 år och 2 månader gammal. Parets barn: Brita född 18 oktober 1698, Ingeborg född 1 maj 1701, Karin född 3 november 1706.

Näshulta och Södra Öja socknar

Södermanland ana hemort

Näshulta socken

Lars Jonsson ~1698-1770 720 julita/torp/nytorp

Hindrick Hindricksson ~1705-1785 722 segerhult

Jon Larsson 1725-1794 360 segerhutl

Jonas Jonsson 1766-1835 180 stora störhult

Lars Svensson ~1692-1763 724 ottebro/kärrtorp

Olof Nilsson ~1670-174 1450 ottebro

Nils Larsson 1734-1804 362 magda hagen

Erik Knutsson ~1640-1698 2904 udden

Trädgårdsmästaren Olof Olsson 2906 haneberg

Jon Eriksson 1676-1749 1448 och 1452 lilla udden

Jon Olofsson 1669-1742 1456 lilla speteby

Lars Jonsson 1704-1742 728 lilla speteby

Olof Jonsson före 1720-1758/1765 732 gillsudden/lilla udden

Knut Eriksson före 1671-1715/1751 5808 udden

Jon Olofsson 1689-1760 748 fålludden/gillsudden/stavhäll

Fålludden

Öja socken, Södermanlands län

Mats Johansson ~1679-1757 1424 kilan

Anders Jönsson ~1679-1721 1426 nytorp

Johan Mattsson 1723-1790 712 nytorp

Jan Jansson 1723-1790 356 nytorp

Eric Jansson 1703-1777 714 wählbäck

Brita Jansdotter 1796-1869 89 långkärr

Jan Olsson ~1672-1760 716 stora wästorp

Olof Jansson 1710-1760 358 långkärr

Anna Olofsdotter 1761-1798 179 långkärr

Anders Gustaf Gustafsson 1817-1871 44 långkärr

Carl Larsson 1741-1817 364 lilla speteby, näshulta/kilan

Anders Andersson ~1704-1781 730 kilan

Lars Carlsson 1766-1846 182 löfås

Lars Svensson 1716-1750 734 herrgölet

Jonas Olsson 1739-1819 366 gillsudden/löfås

Lars Carlsson 1766-1846 (fortsättning) 182 kilan

Anders Jonsson 1798-1847 90 löfås

Diagram: Tidslinjer och födelse- dödsorter

Floda socken

Mats Olsson ~1663-1686 752 fyrsjötorp

Sven Mattsson 1691-1779 376 fyrsjötorp/gofarstorp i Näshulta socken

Näshulta socken- Kloster socken i Eskilstuna

Mats Svensson 1734-**** 188 gofarstorp i Näshulta socken

lilla Mellösa socken

Axel Matsson 1776-1862 94 axelsbergs udden

Maja Lisa Pehrsdotter 1786-1868 95 axelsbergs udden

Anders Ersson 1818-1884 46 källvik, floda socken Eric Persson ~1680-1764 760 berg

Per Ersson 1708-1790 380 axelsbergs udden

Pehr Pehrsson 1745-1814 190 axelsbergs udden

Södermanland ana hemort

Sköldinge socken

Nils Nilsson 1704-1753 382 bronäs

Anna Svensdotter 1679- 383 fimta

Erik Persson 1625-1700 1532 fimta

Anders Olofsson ~1651- ~1739 1534 ramta

Sven Ersson 1673-1743 766 bronäs/talja

Eric Persson 1625-1700 1532 fimta

Flen, Floda, Lerbo, Västra Vingåker, Sköldinge

Fredric Ersson 1755-1835 184 hult i flen/skirtorp i Floda

Eric Pehrsson 1724-1813 368 Kustorp, Tjugesta, Floda

Per Persson – levde 1720-talet 736 Kustorp, Floda

Jonas Andersson 1716-1791 370 Simonstorp i Floda

Anders Larsson 1680-1750 740 SimonstorpiFloda

Eric Fredriksson 1782-1836 92 Floda, Lerbo, västra Vingåker

Olof Wallman 1753-1790 186 Ekeby i Lerbo

Pär Olofsson 1710-1789 372 Patttala i Sköldinge

Lars Jonsson ~1727-1802 374 Värna i Lerbo/stolpstugan i Sköldinge

Pär Olofsson ~1706-**** 750 från Lerbo

Södermanland

Under den Svenska stormaktstiden (1611-1718) fanns ej Södermanland. Området var då delat i två delar – dels Nykö-pings län och dels livgedingets södermanlandsdel.

Nyköpings län omfattade från år 1642 två fögderier om tillsammans 5 härader – Hölöbo, Rönö, Jönåker, Oppunda och Villåtinge som bildats år1588. Den 20 december 1689 flyttades Öknebo, Svartlösa och Sotholms härader – det vill säga större delen av Södertörn till Nyköpings län dit de hörde till livgedingets indragning den 27 april 1719 då de återbörda-des till Stockholms län. Socknarna Taxinge, Ytter- och Överenhörna tillhörde då Öknebo härad. De anslöts senare till Selebo härad, det vill säga livgedinget. Öknebo härad torde även före 1636 ha hört till livgedinget.

Livgedinget, som änkedrottning Maria Eleonora erhöll vid sitt tillträde år 1633 omfattade Daga, Åkers, Selebo, Öster- och Väster- rekarne härad i Södermanland. Även städerna Mariefred och Strängnäs hörde till livgedinget. Det vill säga att den skatt (mantalsskatt med flera) som innevånarna i livgedinget hade att erlägga gick ej till cronan utan till änke-drottningens hov och förvaltning.

Vid änkedrottningens flykt ur Sverige år 1640 kom livgedinget att förvaltas av Pfalzgreven Carl Gustav som ett enskilt län från vilket han erhöll privata inkomster. År 1660 delades området i två fögderier:

Gripsholm som omfattade Daga, Åker och Selebo härader samt,

Eskilstuna som omfattade Öster- och Väster- rekarne samt städerna Eskilstuna, Carl Gustav stad samt Torshälla

dessutom var förvaltaren för Gripsholms fögderi även slottsfogde på Gripsholms slott.

Efter Karl X Gustavs död år 1660 tillträdde drottning Hedvig Eleonora livgedinget som utökades med Strömsholms län i Västmanland som gränsade mot Rekarne. 1715 avled drottningen och några år därefter – 1719 – ersattes livgedingets administration av den ordinarie statliga förvaltningen. Södermanlands län bildades då av Nyköpings län och delar av livgedinget.

Härader i Södermanlands län:

Västerrekarna - 1880

Rekarne 1881 - 1947

Österrekarne - 1880 Livgedingets domsaga Eskilstuna tingsrätt

1948 – 1970 1971 -

Selebo - 1880 Selebo benämndes Räfsnäs län 1647

Åker - 1880 Åker och Selebo 1881 – 1947

Daga - 1947

Hölebo - 1914 Jönåker, Rönö och Hölebo 1914 – 1947

Jönåker - 1910 Jönåker och Rönö 1911 – 1914 Nyköpings domsaga Nyköpings tingsrätt

Rönö - 1910 1948 – 1970 1971 -

Oppunda - 1947 Opunda och Villåtinge Katrineholms tings-

Villåtinge - 1947 domsaga 1948 – 1970 rätt 1971 -

Städer/rådhusrätter:

Eskilstuna - 1970 Uppgår i Eskilstuna tingsrätt 1971

Mariefred - 1947 Uppgår i Livgedingets härader 1948

Nyköping - 1968 Uppgår i Nyköpings härader 1968

Strängnäs - 1946 Uppgår i Åker och Selebo härader 1947

Torshälla - 1945 Uppgår i Rekarne tingslags härader 1946

Trosa - 1947 Uppgår i Nyköpings härader 1948

Mantalslängder har funnits 1628 – 1938 som inkomstverifikationer till mantalspenningarna. Efter 1938 övergår de som ett led i folkbokföringen. I allmänhet tillhör de länsräkenskaperna men kan i kammararkivet för olika tidsperioder för-tecknas på olika sätt. I äldre tider var de fördelade på Nyköpings län och livgedinget (Eskilstuna och Gripsholms län). Delar av Eskilstuna och Gripsholms län (1651 – 1654). Länen i sin helhet ingick från och med 1647 i Karl Gustavs förläning. Bokföringen skedde både i livgedinget (som avkortning) och i räkenskaperna för Carl Gustavs förläning.

En ersättning för felande mantalslängder 1719 – 1765 kan sökas i de uppgjorda längderna för löne- och befolknings-avgifter i Rikets ständers arkiv.

Carl August Säflunds förfäder kommer från Sörmländska socknar som Åker, lilla Mellösa, Ludgo, Lid, Spelvik, Dillnäs, Gryt och Gåsinge.

Hans hustru Anna Andersdotter Lings förfäder stammar även hon från Sörmländska socknar som Öja, Näshulta, Mellösa och Sköldinge.

En sockenskräddarsläkt, Melin, noteras verksamma i flera generationer i Åkers socken. Många av anorna är soldater och obesuttna jordbrukare. En stor del av den jord som var lämplig för odling i Södermanland ägdes av storgodsen. Våra anor var hänvisade till arrendeavtal med storgodsägarna för att komma åt odlingsbar jord. Ett system som ofta innebar tjänstgöringsskyldighet vid storgodsen samtidigt som den egna jorden borde brukas. För att tillförsäkra sig god arbetskraft krävde några storgodsägarna att torparnas döttrar skulle gifta sig med en man med en kroppsbyggnad och krafter som lämpade sig för jordbruksarbete. Torpen kom på så sätt att gå i arv via döttrarna snarare än via äldste son!

Efterhand som befolkningen tillväxte blev tillgången på torp allt mindre vilket ledde till ett ökat tryck på torparna. När odlingssäsongen och höstskörden var över avskedades torparna och återanställdes först när vårbruket kom igång. Många var de flyttlass som sågs på vägarna i oktober månad under 1800-talet. Soldatyrket var kanske mången gång enda till buds stående försörjningsmöjlighet för de unga männen som fick vid enrollering ett soldattorp med odlingstegar. Ett osäkert levebröd – kriget kunde komma – och när det kom blev många kvar på slagfältet.

När man jämför våra Sörmländska anors giftermålsålder med våra Skånska ser man att Sörmläningarna gifter sig rela-tivt unga trots att man ej hade tillgång till egen odlingsjord medan Skåningarna väntar med giftermål tills man blir 30 – 35 år gammal. I Skåne tog man ofta över efter föräldrarna när de blivit så gamla att de ej längre orkade driva sitt jord-bruk, det vill säga när föräldrarna kom upp i 65 – 70 års åldern. Eftersom föräldrarna gifte sig först vid 35-års åldern hann barnen komma upp i 35-års åldern när det var dags för föräldrarna lämnade ifrån sig sitt jordbruk. Det var mark- innehavet (försörjningsmöjligheten) som styrde den höga giftoåldern i Skåne medan Sörmlänningarna, som ofta saknade tillgång till egen mark, hade föga att vinna med att senarelägga familjebildningen.

I Skåne går det ungefär 3 generationer och i Södermanland 4 generationer på ett sekel.

Näshulta socken

Näshulta socken var en glest befolkad bygd under 1500-talet och i början av 1600-talet, där de vidsträckta skogs, ängs och mossmarkerna gav möjlighet till uppodling. Socknen kom att domineras av de tre frälsesäterierna Hedensö i östra delen av socknen, Magda i västra delen av socknen och Haneberg i resten av socknen (med undantag för prästgården Vidökna). På något enstaka undantag har socknen ej haft självägande bönder! Hemmanen har helt varit underlagda säterierna och prästgården. Säterierna krävde tillgång till stor arbetskraft som anskaffades genom att bland annat torp upptogs på säteriernas mark och uthyrdes som regel mot kontrakt som stipulerade de dagsverken med mera torparen skulle utföra åt säteriet för att få bo och bruka torpen.

I början av 1580-talet vidtog hertig Karl åtgärder för att främja nybyggeverksamheten. ”Nybyggen skulle uppföras där hem kunde bliva oberoende av vem marken tillhörde, dock på sådana villkor, att vem det kunde med rätta tillhöra, skulle han behålla det obehindrat.” Under åren 1583-1586 uppfördes och skattlades i Rekarne och Villåtinge härader ett 40-tal torp. För kolonisationen användes i stor utsträckning finnar som även var verksamma som nybyggare i Näshulta socken.

Den 15 april 1624 ingick Brita Gylta på Hedensö ett byte med Gustav II Adolf varigenom de båda gårdarna i Magda tillföll henne. Därtill fick hon torpet Gillsudden och Prästtorpsamt kronohemmanet Risinge i Hysby socken. Bytes-underlaget utgjordes av gårdar i Uppland.

Efter Brita Gyltas död i slutet av 1640-talet (hon levde i september 1646) fick hennes dotter enligt testamente som verk-ställdes disponera Hedensö på livstid som därefter skulle övergå till sonsonen Gabriel inberäknat Magda som med de därunder lydande torpen Arvidstorp, Brunshult, Hult, Mosstorp, Segerhult och Spetby bortarrenderades. Ingeborg avled redan 1648. Hennes bror Jöns Kurck upplät då Hedensö och därtill Magda till sin son Knut.

Hedensö nådde under Knut Kurck sin största omfattning. Hela östra delen av socknen med undantag för ett hemman i Österby, som med tillhörande torp låg under Lundby, låg sålunda under Hedensö. Till detta kom Magda i den västra delen. Då Haneberg innehade den övriga delen av socknen, frånsett prästgården Vidökna, behärskades Näshulta socken i ekonomisk hänseende i stort av två, eller om man medräknar Lundby, tre frälsesäterier. Adelns äganderätt hade nått sin höjdpunkt – allmänningen hade krympt till ett minimum!

Knut Kurcks ekonomiska ställning stupade snart brant utför. Med reduktionen (indragningen av givna förläningar till kronan under 1670 och 1680-talen) förlorade han sitt friherreskap. Stora kommissionens domar drabbade Knut Kurck hårt. Han vidtog flera åtgärder för att kunna behålla gårdarna men den 21 december 1689 gav guvenören över livge-dinget order att mäta och värdera Knut Kurcks fasta egendom i Eskilstuna län med anledning av de lagvunna ersätt-ningskrav som hans halvsyskon hade på honom i förmynderskaps- och arvsfrågor. Han fick avstå landbohemman under Hedensö och Magda till sina halvsyskon.

Efter hans död beviljades lagfart den 14:e och 17:e februari 1690 gemensamt för hans halvsystrarna Catharina Elisabet Kurck och Märta Kurck samt Johan Ribbing. (Jöns Kurck hade varit gift 3 gånger). Märta ingingo äktenskap med vice presidenten Arvid Ivarsson Natt och Dag, Catharina Elisabet med översten Axel Posse till Bergshammar och Beata med generalmajoren Johan Ribbing. Beata var dock avliden nu.

Men Catharina Elisabet Kurck som just nu ansåg sig vara i mindre behov av pengar än sina medarvingar övertog Hedensö och Magda utan att någon formell uppgörelse träffats med de övriga arvingarna som genom diverse aktioner krävde kontanta ersättningar. Den 17 april 1691 testamenterade hon säteriet till Knut Knutsson Kurck och hans rätta bröstarvingar. En tilläggsbestämmelse den 13 oktober 1699 stadgade att Christina Sparre, för den händelse sonen Knut Knutsson Kurck avled, under sitt änkestånd skulle få sitta kvar på gården på samma vilkor som denne. Testamentet av-såg säteriet Hedensö med dess enskilda tillhörigheter i hus, jord, åker, äng, skog, mark och fiske samt dagsverkstorpen, Björkbråten, Boda, Gofarstorpet. Grana, Kolartorpet, Hönsetorpet. lilla Näset, Roxmo. Rövik och Vintergatan.

Landbohemmanen, som Knut Kurck avstått till sina halvsyskon, var således ej med. Edetorp, som ansågs omistligt för hammaren och kvarnen, var också uteslutet ur donationen. Patronatsrätten till Näshulta kyrka var undantagen i så måtto att friherrinnan ville disponera däröver i livstid. Genom skrivelse till häradsrätten 1706, förbehöll Christina Sparre sonen bördsrätt till faderns gods under Hedensö.

Catharina Elisabet, friherrinnan på Bergshammar var under senare delen av sitt liv hårt trängd av sina kreditorer. Hon tvingades till en djupgående pantsättning av sin fasta egendom, även den i Näshulta, för att skaffa reda pengar. År 1702 pantförskrev hon Magda säteri till Fogdö kyrka för lån, och kort därpå pantsatte hon de ograverade landbohemmanen under Magda och Hedensö till riksens ständers bank dels för egna långebehov, dels för att fullgöra den borgen hon iklätt sig för Johan Ribbing. Kort därpå, den 29 april 1703, bortarrenderade och förpantade hon till Maria Leijel, änka efter bruksägaren Sven Möhlman, Näshulta ström med hammare, mjöl- och sågkvarn jämte kvarnhemmanet och smedtorpet på Ede. När friherrinan avled 1705 på Bergshammar fick arvingarna avträda boet till dess borgenärer!

Arvstvisterna ledde till att lagmannen Gabriel Gyllengrip, gift med Beata Kurks dotter Margareta Ribbing fick överta Hedensöhemmanen den 9 juni 1706 genom bankens transport på honom. Han inlöste även lånen på Magda säteri och förvärvade därigenom de till banken pantförskrivna under säteriet lydande hemmanen. Han stod som borgensman i banken. När domstolen resolverat att han innehade Maga med bankens rätt och att själva äganderätten tillkom Sten Arvidsson Natt och Dag fick denne den 24 januari 1715 laglig immision på gården.

Arvstvisterna efter Jöns Kurck ledde till att dennes stora godsbetånd i Näshulta skingrades.

Hedensö, som alltjämt innehaves av en medlem av släkten, består endast av säteriet med dagsverkstorpen. Av dessa har Boda, Gofarstorpet, Heden och Sandvik måst avträdas till kronen och lagts till allmänningen.

Näshulta Hammare med kvarnen, som tillhör Sten Arvidsson Sture, är pantförskriven till Maria Leijel.

Säteriet Magda är skilt från Hedensö och innehavs av Sture. Därtill höra icke blott de hemman och torp, som tidigare varit dess tillhörighet, utan flera av dem som legat under Hedensö. Landbogodsen utgöres av: Arvidstorp, Brunnshult, Ekenäs, Fagernäs, Gillsudden med lilludden, Hult, Mor, Mosstorp, Rökärr, Speteby, Störhult, lillSund. Vad, Äskedalen, Risinge i Husby socken, Norra och Södra Flen i Floda socken samt Närsjö och Bergstorp i Gillberga socken.

Gabriel Gyllengrip, numera lagman, innehar Björkslätten, Gåstorp, Hagby, Kvarntorp, Norrtorp, Nyäng, Oppeby, Prästtorp, Stenbro, Stocksjö, Tomt,Västerfall, Ökna med Torpängen, Öknatorp samt Österby.

Därmed lämnar vi Sam. Hedars skildring av utvecklingen i Näshulta socken (här något förkortad).

Gofarstorpet.

Torpet upptogs något av de första åren på 1600-talet. Det byggdes av en man vid namn Sigfrid Metare och såldes av honom till en finne, Markus Gofar, för ett par ”sämske böxor”. Efter Markus kallades torpet Gofarstorpet. Det testame-nterades tillsammans med andra torp år 1699 till Knut Knutsson Kurck. Arvstvister efter fadern Jöns Kurck ledde till att bland annat Gofarstorpet måste avträdas till kronan och lades till allmänning. Vår Sven Mattsson och hans hustru Anna Olsdotter inflyttade till torpet från Fyrsjötorp i Floda socken omkring 1724. Deras son, Matts Svensson, brukade torpet till omkring 1780 då han med sin familj avflyttade.

Udden (stora).

Soldattorpen spelade en icke oväsentlig roll i nybyggeverksamheten. Udden eller Gillsudden var ursprungligen ett soldattorp som påträffas 1605 som ett litet nybygge. I 1609 års hjonelagslängd redovisar bland andra knekten Nils på Udden. Han kom ut i kriget mot Danmark, men återvände aldrig. 1613 års längd för Älvsborgs lösen talar om tre knekt- änkor i Gillsudden. Torpet blev utan åbo och förvärvades av Måns Månsson i Näsna. Det skattlades varefter han gjorde dagsverken till Eskilstuna slott och betalade sina skattepersedlar dit. 1624 avstod kronan Gillsudden till Brita Gylta på Hedensö. Sedan gården kommit under Hedensö brukades den ej mer som knektboställe. Vår Knut noteras i mantals-längden 1651-1669

Lilla Udden

År 1730 ärvde Ingrid Sofia Sture bland annat hemmanet Gillsudden med lilla Udden. Vid hennes död år 1751 övergick egendomen till hennes make kammarrådet Jöns Steuch som genom köpebrev den 6 februari 1752 överlät egendomen till sin svärmor Hedvig Maria Piper. Vår Olof Jonsson med hustrun Karin Olofsdotter inflyttade 1739 till lilla Udden. Deras son, Jon Olsson, gifte sig år 1764 till Löfåsen i Öja socken.

Säteriet Magda ägdes av Knut Kurck till den 24 januari 1715 då det skildes från Hedensö och tillföll Sten Arvidsson Natt och Dag. Dottern Ingrid Sofia Sture ärvde bland annat Speteby år 1730. Vid hennes död 1758 övergick egendomen till hennes make kammarrådet Jöns Steuch.

Speteby (stora),

Upptogs år 1628 på Magda ägor och bebyggdes av en man vid namn Jöran som då han högg en göle kom in på Torps ägor, enligt vad Nils påstod och en träta uppstod dem emellan. Den slutade med slagsmål vi gölet och efter tillhygget som användes fick platsen namnet Yxhammars göle sägs det.

Lilla Speteby.

Hit flyttade vår ana Jon Olofsson med hustru år 1704. Torpet övertogs av deras son Lars Jonsson som med sin hustru fick sonen Carl Larsson som gifter sig till Kilan i Öja socken.

Segerhult.

Ett torp som upptogs 1648 på Magda ägor. Vår Jonas Olufsson med sin hustru Karin Ersdotter bebodde torpet. Dottern Maria Jonsdotter född 1705 och hennes make Hindrick Hindriksson (finne?) övertog torpet. Även nästa generation dottern Catharina Hindricksdotter med sin make Jon Larsson bebodde torpet i hela sin livstid.

Störhult.

Upptogs 1652 på Magda ägor. Nils Larsson med hustru Anna Ersdotter inflyttade här 1780 och kom då från Magda Hage. Deras dotter Anna Nilsdotter med maken Jonas Jonsson bebodde torpet i sin livstid. Deras son Anders Jonsson gifter sig 1825 till Löfås i Öja socken.

Torp.

Vår Lars Jonsson med sin hustru Brita Jonsdotter flyttade in omkring 1725 i torp. 5-6 år senare finns paret i Nytorp.

Nytorp.

Ovannämnde Lars Jonsson med sin hustru flyttar in till Nytorp omkring 1730. Sonen Jon Larsson flyttar vid sitt gifte 1757 med Catharina Hindricksdotter till Segerhult.

Från Sam Hedars ”En Sörmlandsbygd och dess inbyggare” med egna tillägg.

Lars Jonsson ~1698-1770

Lars Jonsson född ~1698 Julita socken begravd den 2 september 1770 i Nytorp, Näshulta socken gift före 1725 med Brita Jonsdotter född ~1700 från Torp i Näshulta socken. V före 1750 i Nytorp. Parets barn födda Torp: Jon född 24 april 1725, Johan född i augusti 1727, Christina född 18 oktober 1729. Familjen kommer till Nytorp i Näshulta socken omkring 1730. Där i Nytorp föds barnen: Anders född 1 juni 1730, Brita född 26 mars 1733 samt Lars född 17 juli 1737.

Lars Jonsson vigs 2.0 den 6 december 1750 med Kerstin Pärsdotter född ~1720. Sonen Bängt födds den 23 oktober 1751 och dottern Cherstin födds den 10 december 1758.

Den 2 september 1770 begrofs gamle Lars i Nytorp född i Julia 1698 tjänat vid åtskilliga ställen här i församlingen. Blef första gången måg i Torp. Gifte sig andra gången. Sedan han kommit att bo i Nytorp. Blef död af ålderdomssvaghet 72 år gammal.

Hu Kerstin flyttar 1771 till Eka i Lista socken. Noteras där 1772 och 1773. Därefter borta i historiens töcken.

Joen Pärsson måg i Torp

Las Jonssonss hustru Brita Jonsdotter avliden före 1750 i Nytorp född ~1700 troligen i Pukfält som dotter till mågen där, Joen Pärsson gift 1696 med Karin Andersdotter. Parets barn: Karin född i oktober 1696, Karin född 18 maj 1699, [Brita född ~1700]. Familjen flyttar till Torp i början av år 1700-talet och får där barnen, Per född 24 februari 1705, ett barn som strax dör i januari 1707, Anders född 25 februari 1708, Jon född 1maj 1711 samt Anna född 18 oktober 1713.

Anders levde 1667-1718 i Pukfält

Var skogvaktare vid Haneberg. Kända barn: Lussu (mtl 1688), Anders (mtl 1695) sant Karin (mtl 1695) gift 1696 med vår Joen Pärsson i Torp därefter måg i Pukfält till ~1700. Lusse var gift med skräddaren Oluf, och Anders gift 1701 med Kirstin Andersdotter.

Sonen Jon Larsson vigs den 9 oktober 1757 med Torparen Hindrick Hindrikssons dotter Catharine Hindriksdotter och blir måg och torpare i Segerhult, Näshulta socken.

Hindrick Hindricksson ~1705-1785

Hindrick Hindricksson född ~1705, V 1 september 1785 i Segerhult, Näshulta socken 82 år gammal, är gift före 1729 (Vigselboken saknas för åren 1713-1739) med Maria Jonsdotter döpt 17 september 1705, begravd 30 oktober 1763 i Segerhult, Näshulta socken 57 år gammal. Får barnen Annafödd 11 april 1728, Kristin född 24 augusti 1729, Maria döpt 9 maj1731, Brita född 22 april 1733, vår Catharine född 27 februari 1735, Eric född 30 april 1738, Ingrid född 24 juni 1742, Hindric född 9 oktober 1745. Sam. Hedar nämner att en Henrik finne byggt Lindbäcken på 1630-talet efter Sigfrid båtbyggare men denne Henrik som noteras i mtl 1655-1664 är nog för gammal för att kunna vara far till vår Hindrick Hindricksson.

Hustrun Maria Jonsdotter döptes den 17 september 1705 som barn i Segerhult till Joen Olufsson och hustru Karin Ersdotter. Faddrar: KnutJonsson i Udden och Jon Nilsson i Kalkbråten, kyrkoherde Pihlströms hustru Maria Jerlina, Marit i Göransdahl, Julita socken. Marit, som döptes den 18 februari 1702 i Segerhult är även hon dotter till Joen och Karin.

Jon Larsson 1725-1794

Jon Larsson, måg och torpare i Segerhult född 24 april 1725 i Torp, Näshulta socken får med sin hustru Catharine Hind-ricksdotter född 27februari 1735 i Segerhult, Näshulta socken barnen: Brita född 16 augusti 1758, Carl född 28 januari 1760 begravd 7 december 1760, Maria född 27 augusti 1761, Catharina född 4 januari 1764, Jonas född 8 april 1766, Anders född 27 januari 1768 V 4 februari 1768, Erik född 12 juli 1769 begravd 25 februari 1770, Stina född 20 decem-ber 1770, Hendrik född 20 juni 1772, Anna född 9 juli 1774, Lars född 6 augusti 1776, Lisa född 8 juni 1778.

Jonas Jonsson 1766-1835

Deras son Jonas Jonsson 1766-1835 vigs den 16 oktober 1794 med änkan Anna Nilsdotter 1770, avliden den 18 juni 1812, 42½ år gammal av vattusot i Stora Störhult, från Magda Hagen i Näshulta socken, dotter i Stora Störhult där hon gifte sig 1.0 den 3 november 1789 med drängen Carl Larsson från Torpa Qwarn född 1763 V 30 december 1792 då bonde och måg i Stora Störhult där han avled av bränsjukan. Parets son Lars föddes 8 juni 1792 i Stora Störhult.

Jonas Jonsson fick med sin första hustru Anna Nilsdotter barnen: Jonas född 26 februari 1795, Anders född 1 januari 1798, Nils född 20 april 1800 V 26 januari 1801, Eric född 12 september 1802, Carl född 10 april 1805, Anna Catharina född 2 februari 1808 V 3 april 1808, Maja Stina född 22 juli 1809 samt en dödfödd dotter den 5 april 1812 - alla födda i Stora Störhult.

Den 7 februari 1813 vigdes (2.0 ) frälsebonden Jon Jonsson 1766 – 1835 i Störhult (med) enkan Cajsa Jansdotter ibid. (Cajsa Jansdotter kom från Lilla Speteby född 2 juli 1773 i Lundtorp, Gillberga socken, änka efter torparen Nils Nilsson född ~1767 V 20 juli 1805 i Lilla Speteby, vigda den 17 september 1797 i Gillberga socken, han arbetsdräng i Sätran, hon piga vid Biby. Parets barn: Anna född 4 februari 1798 i Lundtorp, Gillberga, socken, Jan 28 mars 1800 i Nytorp, Öja socken, Cathrina 18 oktober 1802 i Lilla Speteby, Näshulta socken, Erik 25 februari 1805 i Lilla Speteby, Näshulta socken.

Inhysesmannen Jonas Jonsson i Stora Störhult avled den 28 juni 1835 av lungsot 69 år och 2 månader gammal. Begravd den 2 juli 1835. Hans änka Cajsa Jansdotter njuter underhåll år 1844. Hon avled i Stora Störhult den 8 januari 1848, 74 år 7 månader och 6 veckor gammal. Deras son Per föddes den 6 maj 1814 i Stora Störhult.

Lars Svensson ~1692-1763

Anna Nilsdotters farfar Lars Svensson är född ~1698 Floda socken begravd 17 september 1763 Kiärrtorp, Näshulta socken och hennes farmor Brita Olsdotter är född ~1712 begravd den 20 april 1747 i Kiärtorp

Den 20 april 1747 begrofs hustru Brita uti Kiärtorp 42 (år gammal)

Den 17 sept(ember 1765) begrovs Lars Svensson i Kiärrtorp född i Floda socken. Tjänt för rättare vid Haneberg, gift sig till Ottebro. Kom derifrån till Kiärrtorp därest han sin öfriga lifstid warit. Dog af ålderdomssvaghet 75 år gammal.

Olof Nilsson ~1670-1748

Lars Svenssons hustru Brita Olofsdotter, är dotter till Olof Nilsson född ~1670 från Vässinge V 4 december 1748 i Ottebro, Näshulta socken 78 år gammal noterad i mantalslängderna åren 1699-1718 för Ottebro, gift i oktober 1696 med Anna Nilsdotter född ~1663 V 14 augusti 1748 i Ottebro, 83 år gammal.

Parets barn – alla födda i Ottebro; Nils döpt 21 maj 1697, Anders döpt 24 februari 1700, vår Brita döpt 8 september 1702 samt Anna döpt 4 december 1705.

Vår Olof [Nilsson] och Anna [Nilsdotter] noteras som svärföräldrar i husförhörslängden 1743 – 1747 för Ottebro. Nils Göstafssons hustru Anna Olofsdotter född ~1729 V 27 augusti 1790 i Ottebro. Anna Nilsdotter är i sin tur dotter till Nils i Ottebro noterad i mantalslängden för åren 1690-1702 som även har döttrarna Brita och Karin Nilsdotter samt sonen Anders Nilsson – alla födda i Ottebro. Brita vigd 1698 med Pehr Bengtsson i Tortäppan och Karin vigd med mågen Lars.

Brita Olofsdotter och Lars Svensson får barnen i Ottebro: Maria född 4 juni 1721, Olof född 1 augusti 1724, Lars född 10 juni 1726. Familjen flyttar från Ottebro 1728 till Kärrtorp och Brita Olofsdotters syster Anna Olofsdotters make, mågen Nils Gustafsson övertar bruket av Ottebro. Anders född 4 maj 1729, Pehr född 9 januari 1732, Annica född 13 september 1734 Nils född 1734, Eric född 23 januari 1737 samt Brita född 30 mars 1740 – alla i Kärrtorp.

Familjen nämns i husförhörslängden 1743 - 1747 i Kärrtorp, Näshulta socken men sonen Nils Larsson född ~1634 har ej påträffats i Näshulta dopbok. I husförhörslängden uppges han vara son (se nedan) 12 år gammal samt ha en bror vid namn Lars och en vid namn Anders.

Nils Larsson 1734-1804

Dom XXI (19 oktober 1755) sammanvigdes Nils Larsson ifrån Kiärrtorp med dottern uti Hagen, Magda, Anna Ersdotter

Parets barn – alla födda i Magda Hagen, Näshulta socken: Brita född 7 december 1756, Eric 12 september 1759, Jonas 12 mars 1762, Anders 7 september 1764, Nils 23 augusti 1767, Anna 28 mars 1770, Stina 18 januari 1773, Ingebor 23 april 1775, Catharina 2 september 1777.

Nils Larssons hustrus Anna Ersdotters föräldrar finns i Magda Hagen. Husförhörslängden 1743 - 1747 redovisar för (Häst)hagen, som Magda Hagen kallades först: Erik Jonsson, hustru Ingeborg, sonen Eric Ersson 9 (år) samt dottern Anna (8 år). Dottern Anna är vår Anna Ersdotter med sin bror och föräldrar.

Det ligger nära till hands att förmoda att paret som bodde i en Hage underställt Magda herrgård vaktade gårdens djur i Hagen och därför bodde i (Häst)hagen. Husförhörslängd för åren 1748 – 1759 finns ej bevarad. Husförhörslängden 1760 – 1765 redovisar bara en del av Näshulta sockens hemman. Vårt Magda Hagen finns ej däribland. Först i husför-hörslängden 1765 – 1775 upptas Magda Hagen igen och redovisar då: Eric Jonsson 1702, hustru Ingeborg 1692, måg Nils Larsson 1734, hustru Anna 1736, dotter Brita 1756, Eric 1759 till Öja 1773, son Jonas 1762, son Anders 1764, son Nils 1767, dotter Anna 1770, dotter Stina 1773, dotter Ingeborg 1775, mågen Anders Olsson.

Erik Knutsson ~1640-1698

Erik Jonssons farfar, Erik Knutsson född ~1640 begravd 17 juli 1698 i Udden, Näshulta socken 58 år gammal har två kända söner: Knut Eriksson född före 1671 och Jon Ersson född ~1674, son i Udden, begravd den 27 mars 1749, vigd 22 augusti 1699 i Näshulta med pigan Anna Bengtsdotter född ~1678 från Näshulta Qwarn. Parets barn: Kierstin döpt 1 september 1700, Eric döpt 1 juni 1701, Karin döpt i januari 1705, Bengt döpt 1 september 1707, Knut döpt 10 december 1711, – alla i Lilla Udden, Näshulta socken.

Den 18 mars (1770) begrovs Erik (Jonsson) i Magda Hage född 1702 (1 juni 1701 i lilla Udden) tagit upp torpet af stubbe och bodh derstädes all sin tid. Blev sjuk utaf lungsot för 2 år sedan, som sedan så tilltog att han deraf blef död gammal 68 år.

Trädgårdsmästaren Olof Olsson

Den 2 juli (1776) dog och den 7 begrofs enkan Ingebor Olsd(otter) i Hagen. Hon var född 1696 vid Haneberg, hvarest dess fader var Trädgårdsmästare och het Olof Olsson och modern Elsa And(ers)dotter. Blef gift med Eric Jonsson från Lilla Udden döpt i Juni 1701 och hade med honom 3 söner och 3 döttrar af hvilka en son är död. Hwarit enka i 6 år och dog af ålderdom ungefär 80 år.

Parets barn: Jon döpt 7 juli 1726 i Rosendal, Olof döpt 4 maj 1729 Magda Hagen, Eric döpt 24 november 1732 Magda Hagen, Anna döpt 18 juni 1736 Magda Hagen, Christina döpt 25 juli 1739 Magda Hagen, Ingeborg döpt 25 maj 1746 i Hagen.

Den 28 maj dog och den 4 juni (1781) begrofs bonde Jonas Ersson i Kärrtorp. Han var född i Rosendal den 5 juli 1726 hwarest fadern Eric Jonsson var måg. Blef gift 1753 med dottern i Kärrtorp, Annica Larsd(otter) och haft med henne 1 son och 1 dotter vilka ännu lefva. Han hade i flera år lungsot ….... 55 år.

Jon Olofsson 1669-1742

Jon Olofsson född ~1669 begravd 72 år gammal den 28 februari 1742 i lilla Speteby, Näshulta socken vigdes 1700, då son i Arfvidstorp, med dottern Karin Larsdotter i Brunshult, Näshulta socken född ~1677, hade följande kända barn: Lars döpt 6 mars 1704, ett barn som föddes och döptes i juni 1707 samt Jon döpt 17 mars 1711 – alla i lilla Speteby, Näshulta socken.

Lars Jonsson 1704-1742

Sonen Lars Jonsson döpt den 6 mars 1704 V 22 februari 1742 i lilla Speteby vigdes före 1733 med Anna Carlsdotter född 14 mars 1708 i Hallsta, Lista socken V 1779 ”Den 7 februari 1779 dog och den 11:e begrofs Anna Carlsdotter i Lilla Speteby. Hon var född den 14 mars 1708 i Halsta, Lista Sn. Hennes föräldrar var bondfolk. Hon blev först gift med sonen i Lilla Speteby, Lars Jonsson, och hade med honom 3 söner och 2 döttrar, hvaraf en är död. Sedan gift med drängen i Wad Anders Andersson med vilken hon hade 1 dotter som tillika med sin fader beklagar saknaden af en huld moder. Hon fick slag 13 dygn före sin död.”

Parets barn: Jon döpt 5 augusti 1733, Karin 1 november 1734, Kerstin 12 september 1736, Lars 15 augusti 1738 samt Carl 31mars 1741 – alla i lilla Speteby.

Gift 2.0 med drängen i Wad, Anders Andersson född 1722 V 4 november 1782 i lilla Speteby, 60 år gammal av vattu-sot. Parets dotter Brita döpt 14 september 1750 i lilla Speteby.

Olof Jonsson före 1730-1758/1765

Cathrina Jonsdotters farfar Olof Jonsson och farmor Karin Olofsdotter levde i lilla Udden i Näshulta socken, vigda före 1739. Husförhörslängderna för Lilla Udden finns för åren 1743-1747 samt 1765-1775 men saknas för åren 1748 - 1764.

Här finns Cathrina Jonsdotters farfar Olof Jonsson och farmor Karin Olofsdotter född 1715 redovisade med hustru-brodern Jan J. och pigan Brita.

I husförhörslängden 1765-1775 för lilla Udden noteras enkan Karin född 1715 (1714) samt mågen Erik född 1736 och hans hustru Anna född 1741 i lilla Udden men Catharinas mor Chatrina Jonsdotter född 1765 saknas här. Detta har sin förklaring i att Olof Jonssons och Karins son Jonas Olofsson har gift sig med dotter Stina Larsdotter i Löfås, Öja socken och dit har Catharinas mor Karin (Cathrina) Jonsdotter född 1765 flyttat med år 1772.

Udden, senare stora och lilla udden, ligger ovanför en vik som heter Gillsviken, vilket har medfört att Udden även har benämnts Gillsudden under vissa tider. Lilla Udden är en avknoppning från Stora Udden.

Olof Olofrsson

1688 – 1701 Kvarntorp

Olof

Jon Olofsson före 1653 - ?

1689 – 1760 Stavhäll Från Fålludden

jb 1719 – mtl 1736

Karin

före 1653

Från Fålludden

Olof Jonsson

i Gillsudden

mtl 1739 flyttar

1740 till lilla

Udden och hans Jon Eriksson

bror 1676 Udden

Knut Jonsson Eric Jonsson gift med

flyttar från lilla 1 juni 1701 i Anna Bengtsdr Erik Knutsson Knut

Udden till stora lilla Udden 1678 ~1640 – 1698 Udden noterad i mtl

Udden Kommer till i mtl 1669-1698 1651-1667

Magda Hagen Knut Eriksson

före 1671 - ?

Från Uddden

gift med

Anna Knutsdotter i mtl 1699.1718

1691 Udden – 1759 Stavhäll

Anna

före 1671 - ?

Olof Jonsson är troligen avliden mellan åren 1758 (fått en dotter) och 1765 (Husförhörslängd i vilken hans hustru note-ras som enka). Dessvärre finnas ej några begravningsnotiser bevarade för denna tid. Något datum eller hur gammal han var när han avled är således ej att tillgå. Hans hustru Karin Olofsdotter noteras under lilla Udden i husförhörslängden fram till och med 1776 – 1785 och anges vara född 1715. Parets barn: Jonas född 7 juli 1739 i Gillsudden, Anna född 2 oktober 1741 i lilla Udden, V 11 februari 1804 i Östertorp, Catharina född 1 januari 1744 i lilla Udden, Olof född 2 juni 1746 i lilla Udden, Anders född 16 januari 1749 i lilla Udden, Brita född 23 augusti 1751 samt begravd samma år den 1 november, Eric född den 8 december 1752 i lilla Udden och Stina född den 18 juni 1758 i lilla Udden.

Olof Jonsson skulle möjligen kunna vara son till smeden Jon Olofsson född före 1689 ifrån Fålludden som ligger på andra sidan fjärden, vigd den 28 september 1712 med Anna Knutsdotter född i juli 1691 i Stora Udden i Näshulta socken. Då dops-notiserna saknas för tiden december 1712 – december 1716 skulle paret Jon och Anna kunna haft en son under denna tid som ej kan beläggas!

Knut levde 1651-1667 i Gillsudden

Han har troligen tillträtt Gillsudden under Brita Gyltas tid som bytte till sig torpet år 1624. I jordboken1634 – 1648 no-teras en Pär. Vår Knut noteras i mantalslängderna för åren 1651 – 1667. Hans son Erik Knutsson född ~1640 begravd den 17 juli 1698 övertog Gillsudden (omnämnd här tidigare). 1699 noteras hans enka och hans son Knut Eriksson till och med 1718.

Knut Eriksson före 1671-1715/1751

Eric Knutssons son Knut Eriksson är vigd före 1691med Anna. Paret får barnen: Anna född i juli 1691, Brita döpt 20 mars 1696 i Udden samt Karin döpt 18 augusti 1698 i Udden. Begravningsboken saknas för åren 1715 – 1751. Troligen är föräldrarna Knut Eriksson och Anna begravda under denna tid.

Våra rötter knyter an dels via Eric Jonsson (nämnd tidigare) och dels via Olof Jonsson död i Gillsudden.

Fålludden

Olof Jonssons farfar Olof och farmor Karin tycks komma från Fålludden. Den äldsta tillgängliga husförhörslängden från Fålludden är från åren 1743-1747 som redovisar en Johan Joensson [Smed, född 1683 begravd 18 november 1764, 81 år gammal i Fålludden, gift 2.0 med hustru Maria Hansdotter född 1692 i Torpa Qwarn V 19 oktober 1773 av ålder-domssvaghet i Wad], sonen Jonas, mågen Erik Pärsson [född 1718 V 22 maj 1784, 66 år gammal av slag i Fålludden gift med hustrun Anna [Jansdotter född 1717 V 24 juni 1793 av moderspassion 76 år gammal i Fålludden] som är dotter till Johan och Maria samt döttrarna Cherstin [född 8 april 1722] och Maria [född 14 november 1725].

Spåren av Olof och Karin är med andra ord magra. Troligen har Olof och Karin bott i Fålludden och där fått sonen Knut född ~1680 begravd den 29 januari 1749 i Sågen, Näsulta socken, 69 år gammal. Via kyrkobokföringen kan konstateras att de även har fått barnen:

Olof [Olofsson] född ~1688 begravd 6 januari 1761 i Qwarntorp, Näshulta socken. Husförhörslängden 1743-1747 av- seende kvarntorp i Näshulta socken redovisar svärfar Olof Olofsson (begravd 6 januari 1761 i kvarntorp 73 år gammal = f ~1688), hustru Kerstin Olofsdotter. ” Den 27 augusti 1772 begrofs smedsänkan Kerstin Olofs- dotter i Fattigstugan. Hon var född i qwarntorp 1692. Fadern Olof Olofsson modern Lisken. Blef gift på 21:a år med sön (= smeden Jan) i Fålludden. Lefde med honom i 48 år och födde 5 barn, 2 söner och 3 döttrar af hvillka 1 son och 2 döttrar nu lefde vid dödstimman. War enka i 12 år. Sjuknade den 19 augusti och dog den 24:e af ålderdomssvaghet 80 år gammal (= f 1692).”

Parets barn födda i kvarntorp: Karin döpt 14 november 1714 (fadern Olof tituleras måg), ? (endast bokstaven O står på namnets plats) döpt 19 september 1725, Knut döpt 21 september 1731.

Anna [Olofsdotter] född före 1689 begravd 17 mars 1742 i Fålludden, gift 1709 med Johan Jonsson född ~1683 begravd 18 november 1764, 81 år gammal, dotter och son i Fålludden.

dotter Brita döpt 25 mars 1712 i Fålludden begr 20 februari 1763 i Åstorp, gift 1732 med enklingen Jan

Persson från Tortäppan – flyttade till Åstorp fick där 11 barn, 4 söner och 4 döttrar efterleva modern

”Den 20 februari 1763) begrofs hustru Brita Jansdotter uti Åstorp, gambla smeden Jon i Fålluddens dotter. Blef gift med enklingen Jan Pehrsson då bonde i Tortäppan men flyttade sedan till Åstorp hemman. Lefwat med sin man 31 år. Af elfva barn leva ännu 4 söner och 4 döttrar. Dess sjukdom begynte med frossa, håll och häftig bröstwerk, hwarmed hon allenast en wecka uthärdade. Dog gammal 51år (= f 1712).”

dotter Anna född 1717 V 24 juni 1793 i Fålludden, 76 år gammal av moderspassion gift 28 december 1742 med Erik Pärsson från Tortäppan född ~ 1718 V 22 augusti 1784 i Fålludden av slag. 66 år gammal.

son Jonas döpt 6 oktober 1720

dotter Kierstin döpt 8 april 1722

dotter Maria döpt 14 november 1725

(Johan Jonsson född ~1683, gift 2.0 26 dec 1742 i Fålludden med hustru Maria Hansdotter från Hedäng, Julita socken, se HFL 1743-1747

”Den 19:e oktober 1773 dog af ålderdomssvaghet och den 24 begrofs gamla änkan Maja Hansdotter i Wad som var född i Torpa qwarn år 1692. Fadern Hans Olofsson modern Carin Bengtsdotter. Efter några års vistande hemman blef hon gift med Pehr Pehrsson i Getbo, Julita socken med hvilken hon under 22 års tid samman- lefvat. Haft 2:ne döttrar. Blef änka [i]12 år. Sedan gift andra gången med Jan Jansson i Fålludden och lefde med honom tillsammans i 18 år utan barn. Under senare änkeståndet har hon i 10 år vistats hos sin måg i Wad där hon dog 81 år gammal. (= f 1692)

”Den 18 november 1764 begrofs gamble smeden Jan ifrån Fålludden som sin mästa lifstid tillbrakt uti Näshul- ta, förutom några år då han bodt i Julita. Kom tillbaks 1752 till Fålludden igen, och änskönt han långt tillförne lemnat sin måg Erik Pehrssom hemmanet, försörjde sig sjelf med sin d..... Blef död af ålderdomssvaghet gammal 81 år.” (= född ~1683)

Jon [Olofsson] – vår ana - född ~1689 V 17 februari 1760 i Stafhäll, Näshulta socken, ”Jon har bott i Stora och Lilla Udden. Kom till Prästgårdens ägor och Hagberget. Flyttade med sin måg till Stavhäll. Var 71 år gammal vid sin död år 1760”.

Johan [Olofsson], son i Fålludden född ? gift 28 september 1712 med Anna [Knutsdotter], dotter i Udden.

”Den 7 januari 1759 begrofs Jons hustru i Stafhäll Anna som med sin man bodt i St. Udden men kom derifrån på Prästgårdens ägor. Dess sjukdom bestod af werk i länderna. Gammal 69 år.”

Jon Olofssons och Anna Knutsdotter, född i juli 1691 i Udden, Näshulta sockens barn är:

dödfödd begravd 25 maj 1714, Knut född 24 juni 1718 i Udden, Erik döpt 1 oktober 1721 i Gillsudden, Jon

döpt 5 maj 1725 i Gillsudden, Anders döpt 2 februari 1729 i Gillsudden samt Karin döpt 29 maj 1732 i Gills- udden. På äldre dagar flyttade de till sin dotter Karin Jonsdotter som bor i Hagberget på prästgårdens ågor,

född 1732 gift 16 september 1753 med drängen Erik Olofsson i stugan på Prästgårdens ägor, Näshulta socken.

Jan Olofsson och Anna Knutsdotter kommer med sin måg Erik Olofsson till Stavhäll på prästgårdens ägor. Där

begrovs Anna Knutsdotter den 7 januari 1759, 69 år och Jon Olofsson den 17 februari 1760,71 år gammal.

Pehr [Olofsson] döpt den 30 juli 1693 i Fålludden,

Erich [Olofsson] döpt den 25 mars 1696 i Fålludden,

Lars döpt [Olofsson] ~1699 i Fålludden,

Anders [Olofsdotter] döpt 26 december 1701 i Fålludden,

Karin [Olofsdotter] döpt 7 juni 1705 i Fålludden gift med mågen Erik Jönsson

son Johan döpt 1 november 1737 i Fålludden

Maja Jansdotter f ~ 1732 V 17 juni 1809 i Fålludden 77 år gammal gift med urmakaren Peter Harstel

dotter Brita född 6 oktober 1753

HFL Stavhäll 1760-1765

Erik Olofsson född ~1728 begravd 6 september 1761 i Stavhäll 33 år gammal av ryggvärk.

”Den 6 september 1761 begrofs Eric Olofsson i Stafhäll som blef gift till Hagberget. Brukade sedan Östertorp twenne år till hösten. Kom sedan till Stafhäll. Legat till säng af ryggwärk öfver ett år. Blef änteligen af samma sjukdom död gammal 33 år. ” (= f 1728)

hustru Karin Jansdotter född ~1732 (döpt 29 maj132 i Gillsudden, dotter till Jon Olofsson och Anna Knutsdotter)

son Olof 1755 4 december Hagberget

dotter Anna 1757 5 februari Fålludden

son Jan 1760 14 januari Stavhäll

Inhyses Johan 1689

hustru Anna Larsdr 1702

Änkan Karin Jansdotter gift 2.0 den 25 oktober 1763 i Stavhäll med Karl Ersson dräng i Näshulta.

dotter Stina 1764 17 december Stavhäll

son Carl 1765

Familjen flyttar 1770 till ?

Under 1700- och 1800-talen avtar nybyggeverksamheten. Socknens nyodlingsmöjligheter började bli uttömda. 1749 sägs i tabellverket att folkmängden uppgick till 1009 personer. Femtio år senare eller år 1800 hade befolkningen ökat till 1241 personer. Ytterligare 100 år senare uppgår befolkningsantalet till 1948 personer. Några av de tidigt anlagda torpen växte sig så stora ur jordbrukssynpunkt att de kunde skattläggas som hemman. En del hemman och torp klövs till två enheter. År 1870 fanns förutom de tre säterierna Hedensö, Haneberg, och Magda samt Åstorps gård med torp jämte däri inlagda eller med dem sammbrukade 14 hemman, 53 större eller mindre hemman samt 136 torp och backstugor. Med några få undantag låg gårdar och torp alltjämt under herrgårdarna.

Av våra anor flyttade redan 1764 Carl Larsson och Jon Olsson till Öja socken. Axel Matsson flyttar 1739 till lilla Melllösa socken och Anders Jonsson flyttar 1825 till Öja socken.

Öja socken

Öja socken, belägen söder om övre Hjälmaren var på 1600-talet en glest befolkad skogsbygd. Sviterna efter digerdöden på 1350-talet som kraftigt reducerat befolkningsantalet var fortfarande besvärande långt in på 1500-och 1600-talen.

På norra stranden, då inom Västermos sockens gränser, låg säteriet Sunnerby (senare stora Sundby och nu Sundby). Det kom genom giften under 1400- och 1500-talen till Lars Siggessons (Sparre) V 1554. Han tros ha återuppbyggt gården 1546-1549. Det torde dock ha gällt en reparation eller ombyggnad av ett medeltidshus som sägs varit åtminstone påbör-jat av hans fader Sigge Larsson V 1509. Detta ”stora, gamla, fördärvade sten- och stamhus” som det kallades i en inlaga till regeringen av en senare ägare, var emellertid svårt at få fullt färdigt, helst själva underhållet egentligen krävde flera underlydande torpare än som länge stod till buds.

Fru Brita Turesdotter Trolle V 1566 vilken som änka besatt godset innehade visserligen åtskilliga landbohemman inom rekarne (därav inom Öja socken, Fyrby, Husby, Ingelstorp och Västorp) men dessa låg tämligen spridda och hade för övrigt delvis tillkommit först nyligen (1560) genom byten från kronan. Bland andra Vällbäck, Tandtorp och Husby i Öja socken (ej omnämnda i jordeboken före reduktionen vilket torde bero på tidigare inläggning i Sundby säteri som vars rå och rör hemmahörande, ehuru av ålder avhysta ännu räknas). Nytorp uppges 1684 vara 70 år gammalt det vill säga upptaget på 1610-talet, men återfinns först 1643 i jordeboken, vilket visar på jordebokens ofullständighet under tidigare årtionden.

Sonen Erik Sparre V 1600 drabbades av olycka och godset indrogs 1599 till kronan, året före hans avrättning och där-med följde åtskilliga hemman som ej tidigare tillhört Sundby och som därför antas vara Erik Sparres förvärv. Inom Öja socken räknas dennes kaducerade egendom utgöra inom säteriet 12,25 mantal!

Hela Västermo socken förlänades den 30 juli 1600 tilll Hans von Masenbach V 1600 men då Sundby var änkans, Ebba Persdotter Brahe V 1635 morgongåva, återställdes godset till henne år 1603. Dock bara vad som dit hört vid tiden för hennes gifte. Det vill säga inom Öja två gårdar i Husby samt halvhemmanen Ingelstorp och Västorp.

Ebba Brahes sonson Axel Sparre V 1679 igångsatte stora och omfattande reparationer av släktgodset. Han behövde både pengar och arbetskraft härtill och begärde i förläning de kronogods som kunde finnas på orten. Hans önskan vill-fors genom kungligt brev 1645 och 1646 vilka medförde att Sparre övertog 15 mantal inom Öja, Västermo och Lista socknar. Det dröjde dock 18 år innan taket på byggnaden blev färdigt – reparationen hade gått på 33.000 daler koppar-mynt!

Genom en av Sparre ingiven suplik fick han behålla hemmanen trots Riksdagens beslut år 1655 om indragning av gjorda förläningar. Vid sidan härav hade förvärv även skett av frälsehemman så att alla dylika inom Öja socken utom Böcklinge, Järshammar och 2 gårdar i Husby lydde under Sundby. Av dessa brukades Ingeltorp, Västorp, Nytorp, Vällbäck och Tandtorp inom huvudgårdens rå och rör, trots att de låg söder om Hjälmaren i dåvarande Öja socken.

Genom nyodling utökades antalet hemman under 1600-talets slut. Vid jordrannsakningen omkring 1680 skattlades flera lägenheter såsom Lövhult, Eskedalen, Närlunda, Smedstorp och Espelunda vilka likväl sedan de befunnits ”slätt ingen annan ränta utgöra allenast några dagsverken” förklarades vara oskattlagda torp.

I husförhörslängden för Öja socken år 1755-1764 upptas 97 fastigheter varav 9 har bebotts av våra anfäder enligt nedan.

Nytorp

Anders JONSSON f ~1679 möjligen gift i Valby 30 oktober 1704 med Kierstin PEHRSDOTTER f ~1685. Paret noteras från 1705-1721 då de bägge avlider. Dottern Beata ANDERSDOTTER vigs 30 december 1722 med Johan Mattsson f 1702 i Kilan. Mågen tar över bruket av Nytorp. De avlider 1786 och 1785 i Nytorp. Sonen Jan JANSSON f 1723 vigs före 1749 med Anna Ersdotter f 1730 i Wählbäck. Paret brukar Nytorp till 1756 då de flyttar till Tandtorp. Deras son Jan JANSSON f 1753 vigs 1779 med Anna OLSDOTTER f 1761 i Långkärr där Jan blir måg.

Wählbäck

Jöns och Anna får sonen Eric JANSSON 1703 vigd 1725 med Maria JONSDOTTER f 1705 i Segerhult, Näshulta socken. Paret tar över Wählbäck och brukar det till sin död 1777 respektive 1770. Deras dotter Anna ERSDOTTER vigs med Jan JANSSON f 1723 i Nytorp och tar med honom över bruket av Nytorp.

Kilan

Mats JOHANSSON f ~1679 vigs 1702 med Karin SVENSDOTTER f ~1669 brukar Kilan till respektives död 1757 och 1754. Parets son Johan Matsson f 1702 vigs 1722 med Beata ANDERSDOTTER f 1705 i Nytorp blir måg där. Mats och Karins dotter Lisbeta MATSDOTTER f 1714 vigs 1733 med Anders ANDERSSON f ~1704 okänt var blir måg i Kilan som de brukar till sin död 1789 respektive 1781. Deras dotter Stina ANDERSDOTTER f 1745 gift 1765 med Carl LAR SSON f 1741 i lilla Speteby, Näshulta socken tar över bruket av Kilan till och med 1778. 1781 finns de i lilla Wästorp. Deras son Lars CARLSSON f 1766 i Kilan vigs 1794 med Catrina JONSDOTTER f 1765 i Lövås där Lars blir måg.

Wästorp (lilla)

Carl LARSSON och Stina ANDERSDOTTER inflyttade från Kilan avlider 1817 respektive 1795 i lilla Wästorp.

Wästorp (stora)

1706 vigs Jan OLSSON och Lisken ANDERSDOTTER i Wästorp som de brukar till sin död 1760 respektive 1743. Sonen Olof JANSSON f 1710 vigs 1739 med Marit JONSDOTTER f 1719 okänt var får en dotter Lisa f 1741 i Wästorp

Därefter får de barnen Jan 1746 och Stina 1750 okänt var. 1754 får de sonen Olof i Kilan. 1757 föds Anders, Anna 1761 och Brita 1765 i Långkärr. Dottern Anna vigs 1779 med Jan JANSSON f 1753 i Nytorp som blir måg i Långkärr.

Långkärr

Olof JANSSON f 1710 i Stora Wästorp och hans hustru Marit JONSDOTTER f 1719 okänt var kommer till Långkärr ~1756 där de avlider 1776 respektive 1805. Deras dotter Anna OLSDOTTER f 1761 vigd 1779 med Jan JANSSON f 1753 i Nytorp avlider 1798 respektive 1821. Deras dotter Brita JANSDOTTER f 1796. Hon avlider 1869 i Löfås, ogift och sinnesvag, ”enligt en släktsägen orsakad av en olycklig relation med pappan till hennes son Anders Gustaf ”, flyttar 1846 från Långkärr till Sand. Samt från Sand år 1847 till sin måg i Löfås. Alla är torp under Stora Sundby i Öja socken.

Jan JANSSON gifter om sig efter sin första hustrus bortgång 1798 år 1802 med Lisa LARSDOTTER f 1750 i Prästtorp. Giftet blev barnlöst. Lisa var gift 1.0 år 1781 med Lars SVENSSON f 1716 i Herrgölet som avled 1801 i Löfås.

Herrgölet

Swen Larsson f ~1694 avliden 1750 i Herrgölet gift med Kerstin LARSDOTTER f ~1690. Deras son Lars SVENSSON f 1716 möjligen vigd 1.0 1737 i Tandtorp med Beata JÖNSDOTTER möjligen född 1713 i Moen avliden 1781 i Löfås. Familjen Lars och Beata flyttade in till Långkärr 1758 och därifrån till Lövås 1760.

Tandtorp

Jan JANSSON f 1723 i Nytorp gift med Anna ERSDOTTER f 1730 i Wählbäck kom från Nytorp till Tandtorp 1756 där avled Anna Ersdotter 1778. Jan JANSSON gifte om sig 1779 med Kerstin LARSDOTTER f 1733 i lilla dalen, Julita socken innan han avled i Tandtorp 1790.

Löfås

År 1760 flyttar Lars SWENSSON f 1716 i Herrgölet vigd 1.0 1737 i Tandtorp med Beata JÖNSDOTTER f 1713 i Moen in i Löfås. Beata avled 1781 i Löfås. Lars SVENSSON gift 2.0 i Löfås med Lisa LARSDOTTER f 1750 i Präst-torp, avliden 1830 på fattighuset. Lars och Beatas dotter Stina LARSDOTTER f ~1745 okänt var gift 1764 i lilla Udden, Näshulta socken med Jonas OLSSON f 1739 i Gillsudden, Näshulta socken.

Stina avlider 1781 i Löfås. Jonas OLOFSSON vigs 2.0 1782 med Stina ERSDOTTER f 1742 troligen i Näshulta socken. Stina avlider 1812 och Jonas 1819 - bägge i Löfås, Öja socken.

Jonas och Stina Larsdotters dotter Catrina JONSDOTTER f 1765 vigs 1794 med Lars CARLSSON f 1766 i Kilan. Efter hans död 1846 i Löfås gifter Cartina om sig med Jonas NILSSON f 1762 i Magda Hagen. Han avlider 1793 och hon 1834 – bägge i Löfås.

Lars CARLSSONS och Stina LARSDOTTERS dotter Catharina LARSDOTTER f 1806 vigs 1825 med Anders JONSSON f 1798 i Stora Störhult, Näshulta socken. De avlider 1875 respektive 1847 i Löfås. Deras dotter Anna Karin Catharina ANDERSDOTTER f 1826 vigd 1848 med Anders Gustaf GUSTAFSSON f 1817 i Långkärr som avlider 1871 i Lövås. Hon avlider 1908 på Stora Sundby.

Deras son Anders Gustaf ANDERSSON f 1855 vigs 1884 med Augusta Wilhelmina ANDERSDOTTER f 1863 i Gillberga socken får ett barn 1884 i Östra Fyrby, ett 1886 i Järshammar och ytterliggare ett 1888 i Järshammar. Därefter flyttar familjen till Stenby i Gillberga socken.

Anders Gustaf Andersson 1855-1931

Mormors far, Anders Gustaf Andersson, som var född i Lövås Öja socken, Södermanland den 16 december 1855 vigdes den 14 april 1884 i Öja med Augusta Wilhelmina Andersdotter, född den 7 juni 1863 i Västra Fyrby, Gillberga socekn, Södermanland. Som sedan var flyttade han hemifrån redan vid 16-års ålder för att tjäna dräng i gården Johannesberg. Drängtjänandet var dåtidens ”on the jobb training” och utbildning. Man sökte tjänst hos den som man trodde hade något att lära ut – ofta bytte man gård – för att få nya erfarenheter. Så gjorde även Anders Gustaf. Han stannade ofta bara ett år i en gård och hann med att tjäna dräng i Mellantorp, Löfås, Sör Åby, Johannisberg, Wångs, Johannisberg samt Södra Sundet innan han fick egen familj. Några år efter vigseln blev han statare och bodde i Nytorp, Gillberga socken som han senare köpte och kallade Rosenberg. Elva barn fick de, varav nio levde till vuxen ålder. Erland och Margit var ej födda när kortet nedan togs före november 1903.

Gusten, Anders-Gustaf, Alma, Augusta, Gottfrid, Anna

Gertrud, Karin, Nanny

Rosenberg, där mormor Anna Andersdotter gift Säflund – Ling föddes 1890

Augusta till vänster och till höger samt

Le Roy och Raymond Billberg, Augustas

' syster och vår mormor Anna Andersdotter

gift Säflund och Ling samt hennes dotter

och vår mor Rut Säflund gift Billberg i

väntan på bussen från Rosenberg in till

Eskilstuna.

Foton i LRB:s ägo.

Parets barn:

Alma Wilhelmina född den 26 maj 1884 i Öja socken vigdes med skräddaren Otto Johansson. De fick två barn; Ivar 7 januari 1908-8 januari 1994 och Arne 19 januari 1910-16 juli 1998. Bägge barnen antog släktnamnet Rabne

Gustaf Gottfrid född den 8 februari 1886. Gift den 22 augusti 1915 med Julia Sofia. De fick 7 barn; Karin, Alvar, Birgit, Bertil, Märta, Gunnar och Svante.

Nanny Sofia född den 19 februari 1888 gift Flodkvist.

Anna Matilda (mormor) född den 22 januari 180. Hon tjänade vid gillberga prästgård omkring 1906. Gift 1.0 den 5 maj 1910 i Fors, Eskilstuna med Carl August Säflund och 2.0 den 12 juni 1942 med Karl Valdemar Ling.

Arne och Ivar Johansson Rabne

Otto och Alma Johansson

Alma Andersdotter

Nanny Flodkvist Le Roy, Raymond, Rut Billberg, Anna Säflund, Alma, N.N, Otto Johansson

Foto 1950.

Anna Andersdotter c:a 17-18 år gammal

Nanny Andersdotter sittande, Anna Andersdotter stående i mitten, en syster till höger, okänd vem.

Mats Johansson ~ 1679-1757

Den 28 maj 1702 vigs Mats Johansson född ~1679 V 14 maj 1757 i Kihlan, Öja socken, 79 år gammal med Karin Sven-sdotter i Kihlan, Öja socken, Södermanland, född ~1669 V 27 augusti 1754 i Kihlan. Paret får barnen som alla är födda i Kihlan: Johan döpt den 21 december 1702, Lars döpt den 13 november 1704, Anders döpt den 10 februari 1707, Gösta döpt den 18 april 1709, Karin döpt den 9 mars 1712 samt Lisbeta döpt den 12 december 1714.

Anders Jonsson ~1679-1721

Omkring eller före år 1704 vigs Anders Jonsson i Nytorp, Öja socken född ~1679 begravd 10 juni 1721 i Nytorp, möjligen son till Jöns och Anna i Nytorp, med Kerstin Persdotter född ~ 1685 begravd 10 mars 1721 i Nytorp. Parets barn födda i Nytorp: Beata döpt den 24 augusti 1705, Eric döpt 8 mars 1707, Karin döpt 12 april 1708, Brita döpt 21 oktober 1710, Kerstin döpt 23 mars 1712, Margeta döpt 22 augusti 1714 samt Cathrina döpt 27 november 1720.

Johan Mattsson 1723-1790

Den 30 december 1722 vigdes Johan och Beata i Nytorp, Öja socken. Johan Mattsson är döpt i Kihlan den 21 december 1702, V i Nytorp 21 september 1786, 84 år gammal och Beata Andersdotter är döpt i Nytorp den 24 augusti 1705 V 19 januari 1785 i Nytorp, 80 år gammal. Parets barn: Jan född 19 december 1723, Karin född 17 september 1727, begravd 1 maj 1729, Kerstin döpt 1 maj 1730, Brita född 14 maj 1733, Anna 2 mars 1735 samt Karin född 16 april 1746 – alla i Nytorp.

Jan Jansson 1723-1790

Jan Jansson född 19 december 1723 i Nytorp, Öja socken V 6 juli 1790 i Tandtorp, Öja socken vigs före 1749 (vigsel-notiser saknas för åren 1746 – 1748) med Anna Ersdotter från Wählbäck i Öja. Hon är född där den 4 januari 1730, V 16 november 1778 i Tandtorp, Öja socken, 48 år gammal. Änklingen Jan Jansson vigs 2.0 den 15 december 1779 i Julita socken med änkan Kerstin Larsdotter i Rågmo, Julita socken född i Lill dalen, Julita socken den 12 augusti 1733.

Barn i första giftet: Kerstin född 19 mars 1750, Beata född 7 maj 1752 V 31 augusti 1778 i Tandtorp av hetsig feber, som ogift piga 26 år gammal, Jan född 13 november 1753 – alla i Nytorp, Öja socken. Familjen flyttar till Tandtorp i Öja socken. Där föds barnen Eric (färjekarl) född 27 april 1757, Pär född 19 mars 1760 samt Anders född 23 september 1768, V 14 augusti 1778 av kikhosta, nära 10 år gammal.

Andra giftet var barnlöst.

Eric Jansson 1703-1777

Anna Ersdotters föräldrar, Eric Jansson döpt 2 augusti 1703 i Wählbäck som son till Jöns och Anna, V där 18 februari 1777, 74 år gammal, vigd den 24 oktober 1725 med Maria Jonsdotter född 17 september 1705 i Segerhult, Nästhulta socken V 16 juni 1770 i Wählbäck, Öja socken, 67 år gammal. Parets barn:

Per född 7 april 1726, Anna född 4 januari 1730, Kerstin född 23 mars 1733, Eric 15 maj 1735, Margareta 22 september 1741.

Brita Jansdotter 1796-1869

Anna Ersdotters sondotter, Brita Jansdotter är född den 23 december 1796 i Långkärr, Öja socken. V 2 november 1869 i Löfås, nära 73 år gammal, föder sonen Anders Gustaf den 11 november 1817 i Långkärr. Öja socken. Brita Jansdotter som är sinnesvag enligt släktsägen orsakad av en olycklig relation med pappan till hennes son Anders Gustaf flyttar 1746 från Långkärr till Sand. Samt från Sand år 1747 till sin måg i Löfåsen. Alla är torp under Stora Sundby i Öja sn.

Vem Britas olyckliga kärlek var framgår ej av kyrkoböckerna.

Jan Olsson ~1672-1760

Britas morfars far, Jan Olsson är född ~1672, V 10 april 1760, 88 år gammal i Stora Wästorp, Öja socken. Han vigdes den 4 november 1706 med Lisken Andersdotter, född 19 augusti 1683 (födelseboken börjar 1688), begravd 21 augusti 1743 i Stora Wästorp, Öja socken i en ålder av 60 år och 2 dagar. Parets barn: Margareta döpt 10 november 1707, Johan döpt 25 april 1709, Olof döpt 21 september 1710, Kerstin döpt 1 februari 1713, Anders född den 15 januari 1716, Erik döpt 27 juli 1718, ej döpt född den 2 januari 1722, Gabriel född 14 december 1724 – alla i Stora Wästorp, Öja socken.

Olof Jansson 1710-1760

Sonen Olof Jansson döpt 21 september 1710 V 28 augusti 1776 i Långkärr, Öja socken 66 år gammal vigdes den 30 september 1739 med Marit Jonsdotter född ~1719 V 19 november 1805 i Långkärr, Öja socken 86 år gammal. Parets barn; Lisa född 21 mars 1714 i lilla Wästorp, Jan född 1746, Stina född 1750 bägge i Wählbäck, Olof född 26 april 1754 i Kilan, Anders född 3 november 1757, Anna född 17 mars 1761, Brita född 18 maj 1765 V 16 juni 1765 – de tre sist nämnda i Långkärr, Öja socken.

Anna Olofsdotter 1761-1798

Anna Olsdotter född den 17 mars 1761, V 25 november 1798 i Långkärr, Öja socken vigdes den 4 november 1779 med drängen Jan Jansson i Salsta, Öja socken som är född den 13 november 1753 i Nytorp, Öja socken samt V 4 juni 1821 i Långkärr, Öja socken. Parets barn: Stina född 12 november 1780, Jan född 4 oktober 1782 V 4 december 1782, Anna född 15 januari 1786, Olof 1 mars 1791, Eric 15 februari 1795 V 21 maj1795, Brita 23 december 1796.

Efter Anna Olofsdotters död 1798 gifter sig enklingen Jan Jansson den 9 september 1802 i Öja med änkan Lisa Lars-dotter född 11 maj 1750 i Prästtorp, Näshulta socken somavliderden 5 juli 1830 i Öja fattighus, Hon vigdes 1.0 den 25 oktober 1781 i Öja med enkemannen Lars Svensson i Löfås.döpt 29 juli 1716 i Herrgölet, Öja socken.

Jan Janssons och Lisa Larsdotter var barnlöst.

Anders Gustaf Gustafsson 1817-1871

Britas son Anders Gustaf Gustafsson som är född utom äktenskapet den 11 november 1817 i Långkärr, Öja socken, flyttar från mamman 1833 till Näshulta. Är hemma i Långkärr från Löfåsen 1741. Flyttar 1742 till lilla Västorp. Är åter hemma i Långkärr som han flyttar från 1746 till Löfåsen tillsammans med sin hustru Anna Cajsa Andersdotter född 27 december 1826 och sin mamma Brita Jansdotter som kommer till Löfåsen 1747 från Sand. Troligen är paret Anders Gustaf och Anna Cajsa vigda 1747-1748 i Näshulta socken men vigselnotiser saknas för åren 1745 – 1749. Paret får barnen; Carl Erik född 20 november 1849 V 26 april 1850, 5 månader gammal, Anna född 9 juli 1853, Anders Gustaf född 16 december 1855, Carl Erik född 11 juli 1858, Per född 8 januari 1862 samt August född 16 oktober 1864 – alla i Löfåsen, Öja socken. Anders Gustaf Gustafsson V 4 januari 1871 i Löfåsen, Öja socken.

Nämnda torp som alla ligger i södra delen av Öja vid eller nära sjön Mälarens södra strand, det vill säga; Kihlan, Nytorp, Wählbäck, Tandtorp, Långkärr och Löfåsen ägs av Stora Sundby som ligger vi Mälarens norra strand. Våra förfäder här är torpare under Stora Sundby.

Slottet Stora Sundby uppfördes på 1540-talet och ombyggdes 1831 – 1849 i normandisk slottstil. Slottet som omges av engelsk park har ett bibliotek och en värdefull konstsamling. Stora Sundby är känt sedan 1364 då här fanns en borg. Från början av 1500-talet och under 3 århundraden residerade ätten Sparre.

Carl Larsson 1741-1817

Carl Larsson döpt 31 mars 1741 i lilla Speteby V 29 augusti 1817 i lilla Wästorp, Öja socken gift 1.0 den 5 november 1765 i Öja socken med Stina Andersdotter döpt 21 november 1745 i Julita socken V 15 november 1795 i lilla Wästorp, Öja socken. Hennes morfar Matts Johansson är född ~ 1679, V 79 år gammal den 14 maj 1757 i Kihlan Öja socken, gift 28 maj 1702 med Karin Svensdotter född ~1669, V 85 år gammal den 27 augusti 1754 i Kihlan, Öja socken. Parets barn: Johan döpt 21 december 1702, Lars döpt 13 november 1704, Anders döpt 10 februari 1707, Gösta döpt 18 april 1709, Karin döpt 9 mars 1712 samt Lisbeta döpt 12 december 1714 – alla i Kihlan, Öja socken.

Carl Larssons barn i hans första gifte med Stina Andersdotter: Lars född 1 augusti 1766, Anders född 25 mars 1768, Anna född 22juni 1770, Stina född 16 november 1772, Carl född 27 mars 1775 V 9 maj 1775, Karin född 23 april 1776, Lisa född 29 juli 1778, Maja född 11 juli 1781 V 15 juni 1782, Brita född 25 juli 1783, Greta född 8 juni 1786, Jonas född 3 oktober 1789 samt Eric född 15 augusti 1792 – de äldsta är födda i Kihlan och från 1781 i lilla Wästorp.

Den 13 november 1804 vigs backstugusittaren och enkemannen Carl Larsson i torpet lilla Wästorp och inhyseshjonet pigan Lena Isacsdotter i Wallby frälsegård. Efter maken Carl Larssons bortgång1823 flyttar hon till fattighuset i Öja socken där hon avlider den 11 februari 1826, 74 år gammal av ålderdomsbräcklighet (barnlöst gifte).

Anders Andersson ~1704-1781

Dottern Lisbeta döpt 12 december 1714 i Kihlan, Öja socken V 3 januari 1789, 74 år gammal i Kihlan gift den 21 september 1733 med Anders Andersson född ~1704 från Öja V 8 september 1781 i Kihlan 77 år gammal. Parets barn: Maria döpt 29 september 1737, Anders döpt 5 april 1739, Karin döpt 15 november 1741, Stina döpt 21 november 1745, Jan döpt 7 mars 1754 – alla i Kihlan.

Lars Carlsson 1766-1846

Stina Andersdotter född den 27 november 1765 i Kihlan, Öja socken gift den 5 augusti 1765 med Carl Larsson döpt den 31 mars 1741. Deras son Lars Carlsson född den 1 augusti 1766 i Kihlan vigdes den 12 oktober 1794 med Catharina Jonsdotter född 27 november 1765 i Löfås, Öja socken V där den 15 september 1834. Lars flyttade med andra ord från sitt föräldrahem i Kihlan till sin hustrus föräldrahemman i Löfås. Paret fick där barnen: Stina född den 24 juli 1795 V den 7 december 1799, Carl född den 6 april 1798 V den 15 december 1799, Catharina född den 25 september 1806 samt Lars född den 27 juli 1809. Två av parets fyra barn avled späda!

Lars Svensson 1716-1750

Cathrina Jonsdotters morfar, torparen Lars Svensson avled den 19 juni 1801 i Löfås av ålderdomsbräcklighet 86 år gammal, vilket ger ett födelseår ~ 1715. Han flyttade in till Långkärr 1757 med sin hustru Beata Jönsdotter, sonen Gustaf född 1742 och dottern Stina född 1745 samt svärmodern Anna Larsdotter född 1675.

Anna Larsdotter avled den 7 december 1757 i Löfås, 82 år gammal av lungsot.

Lars Svensson flyttar med sin hustru Beata Jönsdotter med barnen år 1760 från Långkärr till Löfås. Där avlider hon den 27 februari 1781 av slag 67 ¼ år gammal vilket ger ett födelseår om december 1713. Hennes far bör ha hetat Jöns och hennes moder är Anna Larsdotter som avled i Löfås. Troligen är det Lars och Beata som vigs den 2 oktober 1737 i Tantorp, Öja socken. Därefter har de flyttat ut från Öja till någona annan socken och där fått sina två kända barn Gustaf 1742 och Stina 1745 (födelsenotiser i Öja socken är dock sporadiska under aktuella år) för att återkomma till Öja socken och Långkärr omkring 1757.

Efter Beata Jönsdotter´s bortgång äktar Lars Svensson den 25 oktober 1781 Lisa Larsdotter född 11 maj 1750 i Präst-torp, Näshulta socken, dotter till Lars Olofsson och hans hustru Kerstin Olofsdotter. Lars och Lisa bor hos mågen Jonas Olsson gift med deras dotter Stina Larsdotter, i Löfås Öja socken som tagit över bruket av Löfås. Där avlider Lars den 19 juni 1801 av ålderdomsbräcklighet 86 år gammal. Lisa gifter sig den 9 september 1802 med torparen och änkeman-nen Jan Jansson i Långkärr, född 13 december 1753 som avlider den 4 januari 1821. Från Långkärr kommer Lisa 1822 till Fattighuset där hon avlider den 5 juli 1830, 81 år gammal. Lars Svensson och Lisa Larsdotter hade inga gemensam-ma barn.

Swen Larsson 1694-1750

Lars Swensson är son till Swen Larsson gift 9 oktober 1715 i Herrgölet, Öja socken med Kierstin Larsdotter född ~1690. Förutom Lars hade de barnen Kerstin döpt den 21 december 1718, eric döpt den 29 september 1721 samt Kerstin döpt den 25 oktober 1730 – alla i Herrgölet. Där avlider Swen Larsson den 20januari 1750 av lungsot 56 år gammal.

Jöns född ~1690

Jöns är gift med Anna född ~1669. Paret har förutom dottern Beata döpt den 28 oktober 1713 i Moen, sönerna Nils döpt 10 mars 1717 samt Johan döpt 24 juni 1720 som är döpta i Tandtorp, Öja socken.

Jonas Olsson 1739-1819

Lars Svenssons och Beata Jönsdotters dotter Stina Larsdotter vigs den 11 oktober 1764 med Jonas Olsson från Gillsudd-en som blir måg i och övertar bruket av Löfås omkring 1780. Jonas Olsson är född den 7 juli 1739 i Gillsudden som son till Olof Jonsson (se även avsnittet om Näshulta).

Jonas Olsson och Stina Larsdotter får barnen: Catharina född den 27 november 1765 och Stina född den 23 maj 1769.

Dottern Cathrina Jonsdotter vigs 1.0 den 26 oktober 1786 med Jonas Nilsson född den 12 mars 1762 i Magda Hage, Näshulta socken, son till Nils Larsson och hans hustru Anna Ersdotter. Jonas blir måg i Lövås. Där får paret barnen: Jonas född den 5 september 1787, Anna född 15 september 1789 samt Anders född 4 december 1791. Jonas Nilsson avliden den 3 mars 1793 i Lövås, Öja socken av rötfeber 31 år gammal. Hans syster Anna Nilsdotter född 28 mars 1770 i Magda Hage Näshulta socken är mor till Anders Jonsson som gifter sig med Lars Carlssons dotter Catharina Larsdotter!

Lars Carlsson 1766-1846 (fortsättning)

Cathrina Jonsdotter vigs 2.0 den 12 oktober 1794 med Lars Carlsson från Kilan, Öja socken som även han blir måg i Lövås. Där får de barnen: Stina född 24 juli 1795, Carl 6 april 1798, Catharina 25 september 1806 samt Lars 27 juli 1809.

Den 15 september 1834 avlider Carharina Jonsdotter 68 ½ år gammal av invadter slag och den 12 oktober 1846 avlider Lars Carlsson 81 år gammal av ålderdomsbräcklighet - bägge i Lövås, Öja socken.

Dottern Catharina Larsdotter född 25 september 1806 i Lövås, Öja socken vigs den 26 december 1825 med Anders Jonsson född den 1 januari 1798 i Stora Störhult, Näshulta socken. Han är son till Jonas Jonsson från Segerhult och Anna Nilsdotter från Magda Hage, syster till Catharina Larsdotters mammas Cathrina Jonsdotters förste man Jonas Nilsson. (Se ovan)

Anders Jonsson 1798-1847

Mågen Anders Jonsson född 1 januari 1798 i Stora Störhult V 5 december 1847i Lövås, Öja socken, gift 26 december 1825 med dottern i Löfås, Öja socken, Catharina Larsdotter född 25 september 1806 V 2 februari 1875 Lövås, Öja socken, flyttade in till Löfås i Öja socken från Stora Störhult i Näshulta socken och övertog bruket av Löfåsen efterhand av sina svärföräldrar. Får där med sin hustru barnen: Anna Karin Catharina född 27 december 1826, Carl 10 februari 1829, Lovisa 17 mars 1834, Anders 30 augusti 1837, Gustaf 18 maj 1842, Per 7 februari 1846.

Diagram: Tidslinjer och födelse- dödsorter.

024680246802468024680246802468024680246802468024680246802468024680246802468024680246802468024680

8 9 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 0 1 2 3 4 5 6 7

6 6 7 7 7 7 7 7 7 7 7 7 8 8 8 8 8 8 8 8

1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1

: FRIHETSTIDEN : GUSTAVI : STÅNDSRIKSDAGEN : RÖSTRÄTT

Östra Fyrby/Gårdshammar/Nytorp 1855-1931 -----22----

död i Rosenberg, Gillberga socken 1863-1949 -23----

Löfås/Rosenberg i Gillberga socken 1817-1871 --------------44-------------------------------

Gillberga socken 1826-1908 -45-------------------------------

88 (okänd make)

Långkärr 1796-1869 ------89-----------------------------------------------

Från Stora Störhult/Näshulta socken/Löfås 1798-1847 ------90-----------------------------

Löfås 1806-1875 -91-----------------------------------------------

Nytorp/Långkärr ----------------178--------------------------------- 1753-1821

Långkärr --------179--------------- 1761-1798

Kilan/Löfås -----182-------------------------------------------------- 1766-1846

Löfås -----183------------------------------------------- 1765-1834

------------------356---------------------------- 1723-1790 Nytorp/Tantorp

--------------357------------------ 1730-1778 Wählbäck/Tantorp

-----------------------------358----- 1710-1760 Långkärr

--------------------359-------------------------------------- 1719-1805 död i Långkärr

1734-1788 -----------364--------------------------- från lilla Speteby i Näshulta

1745-1795 --365--------------------------------- Kilan/Wästorp

1739-1819 ------366-------------------------------------------------- död i Löfås

1745-1781 --367--------------------- Löfås

-----------712------------------------------------------------ 1702-1786 Kilan/Nytorp

---------713------------------------------------------------- 1705-1785 Nytorp

-----714------------------------------------------------- 1703-1777 Wählbäck

. ..------715---------------------------------------------- 1705-1779 från Segerhult Näshulta

---------------------------716------------------------------- 1672-1760 död i Stora Wästorp

-------------------------717----------------- 1683-1743 död i Stora Wästorp

---------730----------------------------------------------- 1704-1781 död i Kilan

--731--------------------------------------------------- 1714-1789 Kilan

-734---------------------- 1716-1750 död i Löfås

--735------------------------------------------------ 1713-1785 Löfås

-----1424/1462----------------------------------------- 1679-1757 död i Kilan

…...1425/1463--------------------------------------- 1669-1754 död i Kilan

…...1426-------------------- 1679-1721 död i Nytorp

.1427-------------------- 1685-1721 död i Nytorp

1470 ej känt död före 1757

…...1471----------------------------------------------- 1669-1757 död i Löfås

024680246802468024680246802468024680246802468024680246802468024680246802468024680246802468024680

8 9 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 0 1 2 3 4 5 6 7

6 6 7 7 7 7 7 7 7 7 7 7 8 8 8 8 8 8 8 8

1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1

: FRIHETSTIDEN : GUSTAVI : STÅNDSRIKSDAGEN : RÖSTRÄTT

I tidslinjerna ovan har ojämna år hoppats över på grund av platsbrist. 02 siffrorna står för 1680 och 1682. Kursiverade

8

6

1

siffror framför eller efter livslinjestrecket -------- anger individens födelse- respektive döds-år. Siffrorna mitt i livslinje- strecket anger individens an-nummer. Nummer 22:s far har nummer 44 och 22:s mor har nummer 45. Det vill säga; föräldrarnas nummer är dubbelt så höga som barnets. Män får jämna och kvinnor ojämna nummer. Diagrammet ovan visar med andra ord individens levnadstid, födelse- och döds-ort. Av diagrammet framgår att torpen snarare gick i arv via döttrarna än via sönerna. Det vill säga om mågen ansågs vara en god arbetskraft för Stora Sundby kunde torparföräl- drarna bo kvar och låta mågen bruka torpet. PÅ så sätt kunde Stora Sundby försäkra sig om god arbetskraft då det var lättare att påverka valet av måg än valet av en son som fick överta torpet efter föräldrarna. Döttrar som har övertagit bruket av föräldratorpet har markerats med linjer som t.ex. nedanstående figur:

Ana Namn Födelseplats – Dödsort

22 Anders Gustaf Andersson 1855-1931 lövås/rosenberg i gillberga socken

23 Augusta Wilhelmina Andersdr 1863-1949 rosenberg i gillberga

44 Anders Gustaf Gustafsson 1817-1871 långkärr

45 Anna Karin Catharina Andersdr 1826-1908 lövås/stora sundby

88 Okänd person

89 Brita Jansdotter 1796-1869 långkärr

90 Anders Jonsson 1798-1847 från stora störhult/näshulta

91 Cathrina Larsdotter 1806-1875 löfås

178 Jan Jansson 1753-1821 nytorp/löfås

179 Anna Olofsdotter 1761-1798 långkärr

182 Lars Carlsson 1766-1846 löfås (far från lilla speteby/näshulta)

183 Cathrina Jonsdotter 1765-1834 löfås

356 Jan Jansson 1723-1790 nytorp/tantorp

357 Anna Ersdotter 1730-1778 wählbäck/tantorp

358 Olof Jansson 1710-1760 långkärr

359 Marit Jonsdotter 1719-1805 död i långkärr

364 (Mats Svensson 1734-1788 gofarstorpet i näshulta/tunafors i eskilstuna)

365 Stina Andersdotter 1745-1795 kilan/lilla wästorp/starkbo kloster socken

366 Jonas Olsson 1739-1819 från Gillsudden/näshulta socken

367 Stina Larsdotter 1745-1781 död i löfås

712 Johan Mattsson 1702-1786 kilan/nytorp

713 Beata Andersdotter 1705-1785 nytorp

714 Eric Jansson 1703-1777 wählbäck

715 Maria Jonsdotter 1705-1770 från segerhult i näshulta socken/wählbäck

716 Jan Olsson ~1672-1760 död i stora wästorp

717 Lisken Andersdotter 1683-1743 död i stora wästorp

730 Anders Andersson ~1704-1781 från kilan

731 Lisbetha Mattsdotter 1714-1789 kilan

734 Lars Svensson 1716-1750 död i löfås

735 Beata Jönsdotter 1713-1781 död i löfås

1424 Anförlust se 1462 död i kilan

1425 Anförlust se 1463 död i kilan

1426 Anders Jönsson ~1679-1721 nytorp

1427 Kerstin Persdotter 1685-1721 död i nytorp

1462 Mats Johansson ~1679-1757 död i kilan

1463 Karin Svensdotter ~1669-1754 död i kilan

1470 Jöns (ej känt) före 1757

1471 Anna Larsdotter ~1669-1757 död i löfåsen

Floda socken

Mats Olsson ~1663- ~1686

Mats Olsson från Fyrsjötorp i Floda socken, född ~1663 begravd ~1686 i Fyrsjötorp, gift med Marit Persdotter, född ~1667 hade tre kända barn: Pär född den 15 november 1689, Sven född 2 juni 1692 samt Erik född i mars 1695 begravd 7 april samma år – alla i Fyrsjötorp, Floda socken. Paret kan ha fler barn men födelseboken börjar först 1688.

Sven Mattsson 1692-1779

Torparen och sonen Sven Mattsson födde den 2 juni 1692 i Fyrsjötorp, Floda socken, begravd den 8 april 1779 i Gofars-torpet, Näshulta socken gift i 58 år eller ~1721 med Anna OLOFSDOTTER född ~1702 okänt var begravd den 11 april 1756 i Gofarstorpet. Paret flyttade troligen efter sin vigsel till Gofarstorpet i Näshulta. Parets barn: Anna Beata kristnad 6 december 1724, Brita kristnad 16 mars 1729, Axel Johan kristnad 16 januari 1732, Matts född 8 april 1734, Sven kristnad 6 juli 1736, Karin född ~1738, ett barn ~1740 – alla i Gofarstorpet, Näshulta socken.

Näshulta socken – Kloster socken i Eskilstuna

Mats Svensson 1734-1788

Sonen Mats Svensson född 8 april 1734 i Gofarstorpet, Näshulta socken vigdes den 29 december 1764 med Stina Andersdotter född ~ 1744. Deras dotter Anna Stina föddes den 17 augusti 1765, Sven föddes den 8 juli 1768 tillsam-mans med sin tvillingsyster som var död vid födseln – Sven avled endast 13 dagar gammal och begrovs den 24 juli 1768, Anders född 18 juli 1774 som avled samma år den 15 augusti, samt Axel född den 28 januari 1776 – alla i Gofarstorpet. År 1781, 2 år efter faders död, flyttar Mats med sin familj, det vill säga hustrun och enda levande barnet Axel från Gofarstorp. Axel gifter sig den 28 december 1802 med Maja Lisa Pehrsdotter och tar då över bruket av Axelsbergs Udden.

Mats Svensson med sin hustru kommer till Starkbo, Kungsladugårds ägor i Kloster socken i Eskilstuna och noteras där från och med 1782. Den 15 oktober 1784 avlider hustrun Stina Andersdotter i Starkbo av rötfeber 40 år gammal. Enk-lingen Mats Svensson flyttar 1785/1786 till Thunafors i Eskilstuna och noteras där åren 1786 och 1787 som arbetskarl, inflyttad från Starkebo. Den 22 januari 1788 avlider han där i Thunafors 53 år gammal av slag.

Lilla Mellösa socken

Lilla Mellösa socken kan socialt-ekonomiskt indelas i tre huvudgrupper; Bondbyar, Herrgårdar och Hällefors bruk eller bönder, herrgårdsfolk och brukare. Socknen hade tre stora herrgårdar:

Harpsund: Då Axel Stålarm (1630 - ?) blev ägare av godset bytte han namnet till Axelsberg. Genom gifte kom godset i släkten Sparres händer och ägdes under 1800-talet av friherre Gabriel Sparre (1775-1844) och dennes son Ernst Fredrik

Sparre ( 1816-1898). Konsul Hjalmar Wicander, som köpt godset vid Sparres bortgång återtog dess ursprungliga namn – Harpsund. Genom testamente överlät han godset till Svenska staten för ”att användas som hedersbostad för Sverige vid varje tid fungerande statsminister.”

Schiringe (Skiringe) ägdes och beboddes av medlemmar av släkten Drakenhielm till 1863.

Yxstaholms herrgård ärvdes av Baron G N Cload (1713-1777) genom sitt giftermål med Beata Gustafva Sparre.

Hällefors bruk anses vara grundlagt på 1650-talet av Albin Noye, som erhållit tillstånd att anlägga ett styckegjuteri (kanontillverkning) och ta upp ett malmstreck på allmänningen.

Våra anor var jordbrukare som framgår nedan:

Ana 760 Erik Persson och Brita Olsdotter var bönder i Berg under1700-talet

Ana 656 Anders Nilsson och Kirstin Jacobsdotter bodde 1726-1730 i Björktorp samt 1731-1751 i Vistängen, Myra och Sjöstugan.

Ana 382 Nils Nilsson och Anna Svensdotter bodde i lilla Bronäs under 1700-talets mitt.

Ana 380 Pehr Ersson och Karin Pehrsdotter övertog omkring 1747 faderns gård och blev där i Berg bönder.

Ana 190 Pehr Perhsson och Annica Nisldotter flyttade till Qvarntorp (1770-1781) och till Axelsbergs Udden år 1782

Ana 94 Axel Mattsson och Maja Lisa Pehrsdotter var torpare efter fadern vid lilla Udden i Axelsberg

Axel Matsson 1776-1862

”Sonen Axel Matsson avled den 19 oktober 1862 i Axelsbergs Udden, Lilla Mellösa socken, efter att ha varit sängligg-ande i nio år efter att ha fallit i en kolmila. År 1863 förrättades laga bouppteckning efter Torparen Axel Mattsson vid Axelsbergs Udden hvilken med döden afled den 11 oktober 1862 efter sig lemnade sin kära maka numera änkan Maja Lisa Pehrsdotter med 11 barn. Son Petter f 27 maj 1803, Jonas f 10 aug 1815, Carl Johan f 10 maj 1817, dottern Anna Stina f 30 dec 1804 gift med torparen Olof Andersson i Hosjötorp, dottern Catrina f 23 november 1811 med hemmans-ägaren Olof Malmqvist i Ölmstorp, dottern Brita Lisa f 4 augusti 1813 nu änka, dottern Sophia f 4 augusti 1819 gift med bonden Carl Ersson i Österby, Floda Socken, dottern Gustafva född 14 februari 1822 gift med bonden Lars Anders son i Påvellskällan i Mellösa, dottern Fredrika född den 31mars 1823 gift med Anders Ersson i Strand, Gillberga socken, dottern Johanna född 26 februari 1825 gift med bonden Carl Andersson i Lötkärr Malma Socken, dottern Mathilda född 13 april 1830 gift med hemmansägaren Carl Eric Segerberg i Flen, Mellösa Socken. Sonen Carl tillsades att med tillhjälp af änkan uppgifva boet sådant det vid dödstimman fans och att uppgifva alla till sterbhuset rörande skrifter och handlingar och upptecknades på följande sätt;” Boets behållning uppgick till 974:41.

Dessutom hade paret barnen Anders Gustaf född 15 februari 1806 död strax därefter, Erik född 30 mars 1808, Maria Lotta född 12 april 1809 V 29 juni 1832, Gustaf född 17 juni 1827 V 26 oktober 1828 samt Anders född 22 augusti 1832 V 21juli 1834. Totalt hade paret begåvats med 16 ban! - alla födda i Udden, Lilla Mellösa socken.

Maja Lisa Pehrsdotter 1786-1868

Axel Matssons hustru Maja Lisa Pehrsdotter var född den 14 januari 1786 i Axelsbergs Udden, Lilla Mellösa socken och avled där den 21 december 1868.

”Den 4 januari 1869 förrättades laga bouppteckning efter enkan Maja Lisa Pehrsdotter vid Axelsbergs-udden i Lilla Mellösa Socken som med döden afled den 21 december 1868 och efter sig lemnade 9 barn; Son Petter 1803, Jonas 1815, dottern Anna Stina gift med Olof Andersson i Hosjötrop, Kattharina gift med aflidne Olof Malmqvist i Ölmstorp, Brita Lisa Enka, Sofia gift med Carl Gustaf Erson i Österby, Gustafva gift med Lars Andersson i Gershammar, Johanna gift med Carl Andersson i Östorp, Mathilda gift med Segerberg i Flen; Aflidne son Carl Johans barn; dottern Anna Lotta 1848 gift med drängen Anders Erik Erson vid Axelsbergs Udden, Mathilda 1849 den 16 september, son Carl August 1852 7 januari, Gustaf 1855 17 februari, Amanda 1857 23 november, Fredrika 1861 22 februari, Johan 1863 9 juni. Aflidne dottern Fredrikas barn; Johanna 1845 21 juli, Anders 1847 28 september, Frans 1849 8 oktober, Carl 1852 1 januari, Martilda 1854 14 mars, Lars 1856 29 augusti, Augusta 1863 7 juni. De omyndiga barnens del bevakades af deras morbroder Jonas Axelsson vid Frönäs, Fors Socken. Änkan Anna Maria Ersdotter vid Axelbergsudden tillsades att uppgifva boet vars behållning blev + - 0.

Axel Matsson kom vid sitt gifte 28 december 1802 från Gofarstorpet i Näshulta socken till sin hustrus Maja Lisa Pehrsdotters Axelsbergs Udden i Lilla Mellösa.

En förmodad framtida släkting, August i Udden hade hört att Turebergsgubben bevakade sin skatt:

Di talde om för mig, att det skulle vara en gullkista i berget. Det var en gubbe, som satt på lake (locket). En del trodde, att den där Turebergsgubben skulle ta dom (som sökte efter skatten). Många har varit sta och skulle ta den där kista. Jag har bara hört, att gubben sitter och bevakar sitt gull.

Ur Mellösa i Sörmland - Folkminen postumt av Imber Nordin-Grip, tryckt 1964.

Anders Ersson 1818-1884

Parets dotter Fredrika Karolina Axelsdotter vigdes den 14 april 1884 i Lilla Mellösa med Anders Ersson född 19 augusti 1818 i Källvik, Floda socken. Karolina avlider den 7 november 1866.

”Bouppteckning förrättades den 16 November 1866 efter Torparen Anders Erssons hu Fredrica Carolina Axelsdotter i Strand, Gillberga socken som dog den 7:e ofvanskrivne månad. Och efterlämnade Arvingarna äro Enkemannen ofvannämnde Anders Ersson och 8 omyndiga barn, son Anders född 28 september 1847, Frans född 8 oktober 1849, Carl född 1 januari 1857, Lars född 29 augusti 1858 och döttrarna Sofia född 21 juli 1845, Matilda född 14 mars 1854, August född 2 juni 1863, och Fredrika född 9 oktober 1866. Till förmyndare föreslogs Torparen Johan Olsson Kråkvilan i Gillberga socken. Boet uppgafs av Enkemannen Anders Ersson.

Anders Ersson avled den 29 mars 1884 i Västra Fyrby, Öja socken. 14 år gammal lämnade han sitt föräldrahemman i Västra Vingåker och flyttade till Västorp i Floda socken Där hann han före sitt gifte 1844 tjäna vid Wästorp, Hirsjö-Rudäng, Hirsjö, Fagernäs, Hägerbo, Hansjötorp – alla i Floda socken. Efter sitt gifte kom paret till Ingvaldstorp i Gillberga socken, där fick de sina sex första barn:

Parets barn: Johanna Sofia född 21 juli 1845, Anders Erik född 28 januari 1847, Frans August född 8 oktober 1849, Carl Gustaf född 1 januari 1852, Matilda Lovisa född 14 januari 1854, Lars Peter född 29 augusti 1856, Augusta Wilhelmina född 7 juni 1863, samt Anna Fredrika född 10 oktober 1866 som avled året därefter den 2 februari 1843. De två yngre i Strand, Gillberga socken.

År 1867, efter sin hustrus död flyttade Anders med några av barnen till Wästra Fyrby i Öja socken. Han flyttade till Gillberga socken 1871 och samma år tillbaks till wästra Fyrby där han bodde som inhyses till sin död 1884.

Eric Persson ~1680/1687-1764

Axel Matssons hustru Maja Lisa Pehrsdotters farfars far Eric Persson var född ~1680 V 1 oktober 1764, 84 år gammal, av ålderdom i Berg, Lilla Mellösa socken, gift före 1708 med Britta Olsdotter född ~ 1687 V 12 februari 1780

Per Ersson 1708-1790

Sonen Per Ersson född 2 juli 1708 i Berg, lilla Mellösa V 12 december 1790 i Skatte fattigstuga, Lilla Mellösa socken, 82 år gammal, gift före 1736 med Karin Andersdotter född 5 november 1714 i Fimta, Lilla Mellösa V 27 augusti 1768 i Berg, Lilla Mellösa socken.

Parets barn: Eric född 18 Maj 1736 i Bote, Julita, Anders född 7 januari 1742 Sköringsholm, Flen socken, Pär född 2 mars 1745 Sköringsholm, Flen socken. Familjen flyttar till Berg i lilla Mellösa socken och får där barnen; Lars född 25 september 1747, Carl född 15 juni 1751 död samma år 4 augusti, Olof född 11 oktober 1752, Katharina född 30 april 1756 begravd 9 januari 1757, Jonas född 6 april 1759 -

Efter sin hustrus bortgång gifter sig Per Ersson 2.0 den 30 november 1769 med änkan Kerstin Eliadotter i Berg. Hon flyttade in till Berg 1769 och ut 1788 till lilla Malma när hennes make flyttade till Skatte fattighus i lilla Mellösa. Hon noteras i lilla Malm husförhörslängd 1784-1793 Västra Grida sid 90 som svärmor inflyttad från Mellösa 1789 och avliden 1790. ”Den 24 februari 1790 avled hustru Kjerstin Eliadotter från Västra Grinda 73 år gammal. Begravd den 26:e”. I husförhörslängden noteras Olof Jansson född 1718 och avliden, sonen Johan Olsson född 1750 och hans hustru Lisa Fredriksdotter född 1744 som troligen är vår Kjerstin Eliasdotters dotter i hennes tidigare gifte.

Pehr Pehrsson 1745-1814

Villåtinge härad: År 1814 den 30 december hölts laga bouppteckning efter aflidne enkeman Pär Pärsson i Udden, lilla Mellösa socken som med döden afled den 28 november ofvanstående år och efter sig lemnat 6 barn. Sonen Per, son Eric samt aflidne Jonas barn; döttrar Anna Cajsa och Chatarina, dessa två myndiga och för de tre omyndiga åtog sig dess Morbror Axel Mattsson i Udden med bistånd af fjärdingsmannen Petter Andersson i Rökärr, Mellösa Socken förmynderskapet. Och för de andra 3 systrarna, myndiga Anna, Kajsa och Maja Lisa. Och blev ett testamente uppvist att brödernas systrar skulle taga lika del i Arf efter dess fader. Egendomen uppgafs af Axel Mattsson i Udden samt Pär Pärsson i Dufnäs, L:a Mellösa socken på sätt som följer.

Vilåtinge härtad: År 1811 den 26:e mars voro undertecknade och förrättade bouppteckning efter torparen Pehr Persson hustru Anna Nilsdotter i Axelsbergs Udden och Mellösa socken som igenom den timliga döden afled den 21 dennes och efter sig lemnade 6 barn. 3 söner Peter 44 år, Eric 40 år och Jonas 39 år samt 3:ne döttrar Catharina 43 år, Anna 36 år och Maria Elisabeth 25 år gamla. Alla myndiga endast sonen Jonas som uti Hult varit och ingen kunskap kunnat erhål-las om hans lif, äger 3:ne, två omyndiga barn och på dessa omyndigas vägnar inställde sig trädgårdsmästaren Anders Nylund vid Axelsberg att deras rätt bevaka och försvar. Boet uppgafs af dem efter hustrumannen och dess måg Axel Mattsson i Udden och företogs som följer:

Parets barn är sålunda: Petter född 17 januari 1766, Catharina född 20 mars 1768, Eric född 22 mars 1770 – alla i Berg, lilla Mellösa. Därefter flyttar familjen till Qwarntorp i Lilla Mellösa socken och får där barnen Jonas född 16 november 1771 och Annica född 6 juni 1775. Flyttlasset går nu till Axelsbergsudden. Där föds barnen: Anders 20 juni 1782 och Maja Lisa 14 januari 1786 som gifter sig den 28 december 1802 med Axel Mattsson.

Lilla Udden var torp under Axelsberg – Harpsund. Gudset ägdes av Sparreätten. Man minns baron Ernst Fredrik Sparre från hans äldre dagar som lite knarrig till humöret och klen till hörseln. Till friherrinnan, född Widegren år 1826 vände man sig när man förbrutit sig mot gårdens ordningsföreskrifter. Hennes medling var klok och gav ofta önskat resultat. Med det gamla och barnlösa friherre parets bortgång var den gamla tiden förbi.

Udden hade brukats av en och samma släkt i fyra generationer. Pehr Pehrsson och hans hustru Annica Nilsdotter kom till Axelsbergs Udden omkring 1780 där deras yngste dotter föddes 1786. Hon gifte sig 1802 med Axel Matsson och fick med honom 16 barn! Det tolfte barnet är var anmoder som flyttade till Gillberga socken i samband med sin vigsel 1844.

Axels och Maja Lisas nionde barn, Carl Johan född 1817 övertar torpet Axelsbergs Udden enligt kontrakt 1856 upprättat av Baron Sparre och driver torpet till den 12 oktober 1888 då hans son Oskar övertar skötseln av Udden. (Vi har rötter både i Axelsbergs Udden i lilla Mellösa socken och i Udden i Näshulta socken).

Bröderna Oskar och August Karlsson, de så kallade Uddapojkarna friköper gården Axelsbergs Udden för 4.000:- kronor år 1901. I sjutton år har de förut gjort dagsverken, 2 dagsverken i veckan samt 20 hjonelagsverken, medan de för övriga dagverken ”efter bud” betalades 75 öre om dagen. I Imber Nordin Grips utgåva från 1964 av mellösaboken refereras uttalanden av och om August. En rad sägner sysselsätter sig med hur ”August i Udden” förlorade sitt hår. ”När August var 16 år och gick och läste, var han i och bada. Han dök ner till botten och när han kom upp, kom håret hans och flöt emotn på vattnet som en mössa. Di sa, att det var sjörån, som hade tagit det.”

August var i och bada tre gånger, det var på en dag. Andra gången sa sjörån åt honom, att om han gick i en gång till så skulle han ta håret åvn. Men han gick i en gång till, och då sa hon, att hon skulle ta livet åvn. Det var en röet, som sa det dår åtn. Han drogs utåt, har så när inte kommit i land. Han har aldrig vari i sjön nå mer, har jag hört. Di vet inte, om han sagt nåting (varit ohövlig), det är ömtåligt med sjörån.

Det var inte så ovanligt med en sägen av denna typ i Södermanland. Flera exempel finns på hur personer förlorat sitt hår. Det fanns även andra förklaringar till hur August förlorade sitt hår. ”Det var en gång en flicka som tyckte om August. Hon fick honom inte. Då skulle det vara en trollgumma som han tala ve och och hon tog håret av honom. Hon skulle kunna göre någe, så att han inte visste av det. Di påstår, att lappa skall vara lite kosmisk trolskt om jag så skall säja.”

August själv berättade: ”Di talte om för mig att det skulle vara en gullkista i berget. Det var en gubbe som satt på lake (loket). En del trodde att den där Turebergsgubben skulle ta dom (som sökte efter skatten). Mången har varit sta och skulle ta den där kista. Jag har bara hört att gubben sitter och bevakar sitt gull.”

Han berättade också om strömkarlen: ”Behändigt att ni bara har svarta katter säjer di åt oss. En gammal knekt han tala om att han hade lärt sej spela av Strömkarlen. Han hette Friman, den där knekten och han hade torpet sitt på Granhed (i Floda socken). Han var med och spela på Harpsund förr i tin. Då kan en lära en oxe spela sa den där knekten om man offrar en svart katt åt strömkarlen.”

Sköldinge socken

Nils

Det är okänt när Nils levde i Talja, lilla Mellösa socken då ingen kyrkobokföring finns från denna tid.

Nils Nilsson 1704-1753

Sonen Nils Nilsson född 27 februari 1704 Talja, lilla Mellösa (födeseboken börjar först 1726) V 13 maj 1753 i Bronäs, lilla Mellösa socken, vigd före 1728 med Anna Svensdotter född 1 september 1703 i Fimta, Sköldinge socken V 25 november 1796 i Axelsbergs Udden, lilla Mellösa hade barnen: Nils född 10 augusti 1728, Sven född 4 oktober 1730, Karin född 24 september 1732, Maria född 20 augusti 1735, Eric född 14 september 1737, Olof född 22 mars 1740, Annica född 5 januari 1745 – alla i Bronäs, Lilla Mellösa socken. Dottern Annica är gift 1764 med torparen Pär Pärsson.

Anna Svensdotter 1703-1796

Hustru Anna Svensdotters föräldrar är: Sven Ersson född ~1673 och hans hustru Karin Andersdotter född 27 december 1679 från Sköldinge socken. Hennes föräldrar är: Anders Olofsson född ~1751 V 1739 i Sköldinge socken och Ingrid Olofsdotter född ~1659 V 22 november 1737 i Sköldinge socken, gifta före 1673. Deras barn. Kerstin född ~1673, Ingrid född ~1675, Olof född 17 maj 1677, Karin född 27 december 1679, Ingrid född ~ 1689, Kerstin född ~1691,

Olof född 29 september 1697.

Erick PERSSON 1625-1700

Erick Persson avled den 5 april 1700 i Fimsta, Sköldinge socken 75½ år gammal och hans hustru Ingeborg Jonsdotter avled den 1 augusti 1719 i Fimsta, 90 år gammal på 14 dagar när. De skulle kunna ha gift sig omkring 1650 då Ingeborg blivit 21 år gammal eller senare i livet. Från kyrkobokföringen kan man urskilja 3 söner, Olof, Sven och Erich utifrån en beräknad vigsel 1650 skulle sönerna kunna vara födda 1652, 1654 och 1656 vilket Ella Heckscher har angett i sin forsk-ning. Men Sven Ersson (vår ana) avled den 25 maj 1743 i Talja, lilla Mellösa socken 71 år gammal vilket ger honom födelseåret 1673! Hans bröder kan med utgångspunkt från hans födelseår beräknas vara födda 1671 respektive 1675. Föräldrarna skulle i så fall kunna ha gift sig så sent som 1670 eller när hustru Ingeborg var 41 år gammal! Sent?

Kanske, kanske hade de fler barn födda före 1671? Mer forskning behövs.

Anders OLOFSSON ~1651- ~ 1739

Anders Olofsson avled år 1739 och är född 1651 enligt en anteckning av Ella Heckscher. Gift med Ingrid Olofsdotter som avled natten mellan den 22 och 23 november 1737 efter att christeligen ha levat i 78 år, 10 månader, 2 veckor och 2 dagar i Ramsta, Sköldinge socken. Hon skulle således vara född den 6 januari 1659. Parets kända barn: Karin Anders dotter född 27 december 1679 gift med Sven Ersson nedan, Ingrid Andersdotter född ~1689, Kierstin christnad den 15 mars 1691 i Ramsta och Olof född den 29 september 1697 i Ramsta. Likbok saknas för tiden 1639-1741.

Sven Ersson 1673 – 1743

Sven Ersson avled den 25 maj 1743 i Talja, lilla Mellösa socken 71 år gammal är således född ~1672. Hans hustru Karin Andersdotter avled 27 maj 1750 i Talja också 71 år gammal. Född den 27 december 1679. Paret vigdes den 5 oktober 1702 i Ramsta samt flyttar efter vigseln till Fimta i Sköldinge socken. Där får de barnen: Anna född 1 septem-ber 1703, Maria född 18 oktober 1706, Erick född 21 september 1712 samt Anders född 11 december 1714. År 1720 flyttar familjen till Talja och får där dottern Karin ~1721 (födelseboken börjar 1726). Dottern Anna Svensdotter vigs före 1702 och flyttar till Bronäs i lilla Mellösa socken.

Floda socken

Per PERSSON - levde 1720-talet

Den 9 augsuti 1724 döptes Eric från Kustorp som föddes den 6:e dito. Far Per Persson och Mor Anna Ersdotter. T: Be- fallningsman på Fjällskäfte Anders Kraftig. Eric Ersson från Ekeby i Larsbo socken, Hu Kierstin Larsdotter från Sågtorp samt pigan Marit Olofsdotter i Wästra Granhed. Mer än så är ej känt om Per Persson.

Eric PEHRSSON 1724-1813

Flyttar in med sin hustru Karin Månsdotter omkring 1752 till Stiernan i Flen socken. Återkommer fråm Bettna till Hultstugan i Flen för att åter skrivas omkring 1768 under Stiernan. Inflyttad från Flen 1769 med sin familj till Tjugsta i Floda socken. Där avled Eric Pehrssons den 21 maj 1813, 89 år och 2 månader gammal och hans hustru Carin Månsdotter avled där redan den 6 januari 1795 av lungsot 75 år gammal. Parets barn: Pehr född 11 oktober 1753, Fredrik född 10 mars 1755, Catharina född 4 oktober 1758, Brita född 27 februari 1762, Eric 22 april 1768 – alla i Hultstugan i Flen socken med undantag av Erik som är född i Stiernan.

Fredric ERSSON 1755-1835

Son till Eric Pehrsson ovan. Gift 28 oktober 1777 i Tjugestad, Floda socken med Kerstin Jonasdotter född i Simonstorp, Floda socken den 14 juli 1752 som dotter till Jonas Andersson född 18 april 1716 och hans hustru Brita Olofsdotter. Hustru Kerstin Jonasdotter avled den 22 januari 1835 i Skirtorp, Floda socken och Eric Pehrsson avled där den 19 mars 1835. De vigdes den 28 oktober 1777 i Tjugestad, Floda socken. Parets barn: Catharina född 24 oktober 1779 i Tjugsta, Familjen flyttar 1781 till Kolartorp. Där föds Erik 8 augusti 1782. 1784 går flyttlasset till Stenstorp i Floda socken. Brita född 8/9 mars 1786 i Stenstorp. 1791 går flyttlasset till Munkeboda. Anders född 22 februari 1793 i Munkeboda, alla i Floda socken. Omkring 1808/1809 går flyttlasset igen. Denna gång till Himlinge, Floda socken. År 1814 går flytten till Skirtorp där de blir med två mågars familjer samt sonen Anders Fredriksson med sin familj.

Anders LARSSON ? -1750

Han begrovs den9 maj 1750 i Simanstorp (Simonstorp) Floda socken 70 år gammal. Far till Jonas född ~ 1716.

Jonas ANDERSSON 1716-1791

Jonas född ~ 1716 okänt var. Han avled den 11 september 1791 i Simonstorp, Floda socken av lungsot, 75 år gammal. Vigd 2 oktober 1748 i Johannestorp, Floda socken med Brita Olofsdotter född ~1726 avliden den 22 december 1799 i Hisjö, Floda socken av brännsjuka, 73 år gammal. Parets barn: Anna född 18 september 1749, Kerstin född 14 juli 1752 gift med Eric Frederiksson, Anders 23 juni 1755, Brita 30 augusti 1759, Olof 14 maj 1763 – alla i Simonstorp, Floda socken.

Eric FREDRIKSSON 1782-1836

Deras dotterson, Eric Fredriksson föddes den 8 augusti 1782 i Kolartorp, Floda socken. ”Backstugusittaren Eric Fred-riksson i Sandstugan på Målke ägor [Västra Vingåkers socken] avled den 4 november 1836 av vattusot 54 år och 2

månader gammal”. Hans enks Anna Stina Olsdotter flyttar 1839 till Floda socken. Hon är född den 7 juni 1786 i Walla Ryttartorp, Sköldinge socken avliden den 12februari 1855 i Hultstugan, Floda socken, av slag 69 år gammal.

Parets barn: Stina Cajsa född 14 juli 1810 i Himlinge, Floda socken, Anna född 20 oktober 1812 i Tyrestorp, Lerbo socken, död där den 18 februari 1813 av hjärtsprång 4 månader gammal. Eric född 13 februari 1814 dito och avlider av lungsot den 23 april1833 i Sandstugan, Västra Vingåker, Anna-Brita född 29 april 1816 även hon i Tyrestorp, Anders född 10 augusti 1818 i Källvik. Floda socken, Johanna född 18 januari 1821 i Brogetorp, Västra Vingåker socken, Magdalena född 29 januari 1824 i Brogetorp, Ulrica född 4 januari 1827 i Långängen, Västra Vingåker socken. Eric Fredriksson flyttade med sin familj redan 1831 från Långängen till Grindstugan och därifrån 1832 till Sandstugan som är ett nybygget byggt samma år (1832) på Målke ägor där han avlider. Dottern Ulrica avlider där den 25 mars 1834 i Sandstugan, Västra Vingåker, endast 7 år gammal.

Den 26 april 1840 vigs torparen och enklingen Ander Jonsson i Hultstugan, floda socken med änkan Anna Stina Olsdotter. Han är 44 år och hon 54 år gamla. Avvittringsbetyg för mannan af (Häradsdommaren) Lars Larsson i Gropptorp, Västra Vingåker och för fästmän af Olof Ersson i Hvittorpsås samma socken. (Född 6 februari 1784 i Stora Malm). Vår Anna Stina Olsdotter avlider den 12 februari 1855 av slag, 69 år gammal och hennes andra make Anders Jonsson den 1 augusti 1864 av bröstvattusot 68 år 4 månader och 6 dagar gammal. Paret fick inga gemensamma barn.

Anders Jonsson är född den 25 mars 1796 i Årby, Sköldinge socken. Gift första gången den 20 september 1818, då dräng i Hvittorp, Floda socken med pigan Maja Pehrsdotter i Blområds soldattorp, Julita socken, född den 22 oktober 1791 i Västra Vingåker enligt husförhörsängden. Paret fick barnen: Pehr Erik född den 17 april 1819 i Hvittorp, Johanna född den 29 januari 1821 i Pehrsstugan, Floda socken, Carl Johan född den 17 juli 1825 i Pehrsstugan, Maja Stina född den 31 juli 1828 i Pehrsstugan V 3 april 1836 i Lubbesborg, Julita socken av bröstsjukdom 43 år, 3 månader och 20 dagar gammal.

Ryttaren Olof Wallman 1753-1790

Eric Fredrikssons hustru är dotter till ryttaren nr 125 vid Lif-regementets grenadiercorp i Örebro, Södermanlands com-pani Olof Wallman född den 22 mars 1753 i Ekeby, Lerbo socken samt avliden enligt generalmönsterrullorna den 12 oktober 1790. Han antogs 1780 är född i Södermanland och var 33 år gammal enligt generalmönsterrullan 1785, 5 3/10 aln lång. Vigd den 2 oktober 1784 i Sköldinge socken med enkan Anna Larsdotter tjänande i Walla född 11 oktober 1755 i Värna, Lerbo socken. Parets barn: Anna Stina född 7 juni 1786 i Walla Ryttaretorp samt Olof född 5 november 1789 i Walla Ryttaretorp. Änkan Anna Larsdotters tidigare äktenskap är ej känt. Hon noteras som änka i husförhörs-längden 1784 under Walla.

Sköldinge socken

Pär Olofsson 1710-1789

Olof Wallman var son till Pär Olofsson född ~1710 avliden den 15 juni1789 i Sköldinge by bruk, 75 år gammal. Vigd 18 november 1744 Pattala, Sköldinge socken med Ingrid Svensdotter född ~1713 från Ökna Säteri vid giftet avliden den 10 januari 1784 i Sköldinge by bruk, av bröstfeber, håll och stygn 75 år och 7 veckor gammal. Parets barn: Maria född 2 september 1745, Brita född 26 juli 1748, Pähr född 1 oktober 1750 – alla i Pattala, Sköldinge socken samt Olof född 22 mars 1753 i Ekeby, Lerbo socken. Dopsvittnen vid den senares christning var Feltwäbeln Viholt Gynter i Ekeby, Nils Nilsson ibidem, Maria Benctsdotter ibidem och pigan Beata Jonsdotter i Haga.

Lars Jonsson ~1727-1802

Olof Wallmans hustrus Anna Larsdotters far sockenskomakaren Lars Jonsson är född ~1727 avliden den 25 juli 1802 i Stolpstugan, Sköldinge socken 75 år gammal. Vigd 6 oktober 1754 i Lerbo socken pigan med pigan Stina Pärsdotter i Värnala avliden den 18 april 1826 i Stolpstugan, Sköldinge. Parets barn: Anna född 11 oktober 1755 i Värna, Cherstin född 30 december 1758 i Hagtorpstugan, Lerbo socken, därifrån flyttar familjen till Hålsmåssen i Sköldinge socken och får där Maja född 22 augusti 1765, Jonas född 25 februari 1769, Catrina född 1 juni 1771 samt Maria född 8 augusti 1774.

Pär Olofsson ~1706-xxxx

Pär Olofsson född ~1706 vigdes den 28 december 1731 i Lerbo socken med Kerstin Olofsdotter i Värna Qwarn, Lerbo socken. Parets kända barn är: Stina född 19 februari 1734 i Känga, Lerbo socken och Karl född 6 november 1737 i Tolfta, Lerbo socken.

Sundby slott, Öja socken. Foto LRB 1989.

Kihlan, Öja sockne, renoverad stuga från 1700-talet. Foto LRB 1989.

Ladubråten, Öja socken, Foto LRB 1989.

Lövåsen i Öjs socken, Foto LRB 1989-

Nytorp, Öja socken. Foto LRB 1989.

Ottebro, Näshulta socken. Foto LRB 1988.

Segerhult, Näshulta socken. Foto LRB 1988,

Lilla Speteby, (äldsta stugan?) Näshulta socken 1988. Foto LRB.

Stora Störhult (äldsta stugan ?) i Öja socken. Foto 1988.

Lilla Störhult (moderniserad ? Stuga) i Öja socken. Foto 1988.

Tandtorp, Öja socken. Foto LRB 1988.

Torp, Näshulta socken. Foto LRB 988.

Sundby slott. Foto LRB

Wählbäck, Öja socken, Foto LRB 1988.

Stora Wästorp, Öja socken. Foto LRB 1989.

Lilla Wästorp, Öja socken. Foto LRB 1989.

Öja kyrka, Foto LRB 1989.

Det uppoch nedvändna avkapade trädet är ett exempel på folkhumorn i socknen. Foto LRB.

Socknens enda industri. Foto LRB 1989.